Fyraåringen

Igår fyllde Juni fyra år. Herregud, min brådmogna, kloka, envisa och spexiga fyraåring! En sådan liten kropp som rymmer så mycket karaktär. Vi har firat lite i omgångar. Först med morfar och Annika, det gjorde vi redan förra helgen. Sedan med mormor och morbror i lördags. Och nästa helg ett litet kalas till. Förra året ordnade vi ett enda stort kalas, med barn och familj, men i år var det omöjligt att hitta ett datum då alla kunde komma. Därav tre firanden.

Det är stor skillnad att ordna kalas för en fyraåring jämfört med tidigare år. Juni har själv skrivit en önskelista, som innehåller allt från hästreflex till glitterlim och gitarr. Lika delar roande som skräckinjagande att inse vilka materialister barn är. Vi brukar prata om att man aldrig får allt man önskar sig, men jag tycker ändå att det är orimligt svårt att tygla förväntningarna.

Detta är första gången som vi väckte henne med traditionsenlig sång och frukost på sängen. Nåja, hon åt den vid sitt lilla bord. Croissanter och varm choklad, på egen begäran. Koppen drack Andreas varm choklad ur på alla sina barndomsfödelsedagar. Än så länge är det nog vi vuxna som uppskattar såna traditioner allra mest.

Andreas och Juni testbakade födelsedagstårtan. Det var beställt enhörningtårta.

Till och med jag smakade. Den var otroligt söt, med ett uns av fräschör från lime. Men tillräckligt söt för att Juni skulle nöja sig med en halv bit.

Nästa helg ska vi ordna ett litet kalas till. Förra året klädde vi in matbordet i ritpapper, så att barnen kunde rita när de kom. Enkel men rolig idé för ett inomhuskalas. Sedan bjöd vi på grillad korv och tårta och avslutade med fiskdamm och tatueringsstudio (Andreas som duttade med gnuggisar för glatta livet). Väl beprövade men uppskattade aktiviteter. I år kommer vi att försöka ordna en liten utomhusaktivitet om vädret tillåter. Så att alla rastlösa ben får springa av sig.

Kram

Sophia

Lämna ett svar