Projekt matsalen pågår

Jag har med flit inte skrivit mer om matsalen. Tanken var att den skulle vara färdig tills vi kom hem men bland annat en kommunikationsmiss gjorde att det arbetet blev lite försenat. Kommunikationsmissen bestod till 92% av att jag tydligen inte har haft något mobilabonnemang och att det alltså inte gått att ringa eller sms:a mig på flera veckor, kanske en månad. Detta uppdagades vid hemkomsten i samband med att jag inte fick igång mobilsurfen på flygplatsen. Det säger kanske lite om mitt mobilanvändande ? Jag reagerade inte på att jag inte fått ett enda samtal under en hel månad, men trettio sekunder utan mobilsurf utlöste vild panik.

I alla fall. Det kommer att bli fint detta. Panelerna är ombonat murriga igen men än saknas det en del detaljer. Hittills har vi inte bestämt oss för tapet men jag har svårt att släppa tanken på William Morris Strawberry Thief i indigoblått. Den observanta vet att detta är samma tapet som vi hade i lägenheten. Men den är ju en sådan fröjd för ögat?

På tal om tapet vill jag slå ett slag för begagnatmarknaden även här. Om man har lite tålamod går det att göra fynd och rädda alldeles perfekta rullar från soptippen. Tillexempel har jag köpt tre rullar Sandberg Ava för halva nypriset i en byggnadsvårdsgrupp på Facebook. Nu fattas cirka sex rullar men vi har för närvarande ingen brådska. Den ska upp vårt kombinerade bibliotek och arbetsrum har jag tänkt. Och helst tillsammans med målade socklar och lister. Men kanske lite ljusare gröna. Fin oavsett, förstås.

Stor kram

Sophia

 

 

Rapport från restaureringen av matsalen

Vår matsal är verkligen husets hjärta och själ. Det är sällsynt att se såna härligt murriga boaseringar bevarade (träpanelerna). Är de inte utslitna under 60-talets moderniseringsiver så blev de vitmålade under 2010-talet. Jag tror faktiskt att de förra ägarna var en hårsmån från att vitmåla alltihop men ångrade sig i sista sekund, för en av fönsterbrädorna var nyligen målad kritvit…

Jag har ju bekänt färg som retrosexuell. Älskar allt gammal, vint och sjavigt och vill absolut aldrig modernisera (ofta till min mans förtret). Hellre ålderstiget, obekvämt och opraktiskt men vackert. Boaseringen i matsalen behövde verkligen restaureras eftersom den nötts och slitits under många årtionden. Vi har inte hittat något som styrker annat än att den är original från när huset byggdes, alltså cirka 1896.

Men hur går man tillväga?

Boaseringen är ådermålning som är gjord för att efterlikna ek. Förr var nämligen virket betydligt dyrare än hantverket, och då lät man handmåla till exempel furu för att efterlikna ek som var mer ståndaktigt. Tyvärr är det inte supermånga målare som ägnar sig åt den tekniken i dag. Men jag hittade tillslut en som var specialiserad på dekorations-och ådermålning. Tyvärr var han uppbokad  minst ett halvår framåt så vi fick vackert vänta.

Nu har jag fått första rapporten från arbetet. Först görs grundmålningen av en kompanjon av honom. Då målas både speglar och ramar i en svagt gul färg. Sedan målar dekorationsmålaren ekådringarna för hand.

På bild ett är allt grundmålat i den gula färgen och på bild två har dekorationsmålaren gjort första ådermålningen  (Ledsen att jag inte kan  infoga bilderna löpande i texten men det fungerar inte när jag bloggar från mobilen).

Dekorationsmålaren använder de gamla speglarna som förlagor och försöker efterlikna dem så mycket han kan. När han var och inspekterade vår matsal vågade han sig till och med på att gissa vem som kunde tänkas målat originalet. Alla kända dekorationsmålare har tydligen sitt eget signum eller stil som ett tränat öga kan känna igen. Vi kommer väl tyvärr aldrig få precis vem som drog just de penseldragen, men jag är ändå glad att hans (det var väl högst troligt en karl) verk får leva vidare i viss mån.

Det är så otroligt spännade och läskigt att följa. Eftersom det är ett hantverk så går det inte på förhand att veta exakt hur slutresultatet blir. Min förhoppning är förstås att det förblir lika vackert som innan och att alla de som kommer att bo där efter oss kommer att uppskatta boaseringen lika mycket som vi gör.

Sedan är det bara det allra roligaste kvar; nämligen att välja tapeter. Om du har något murrigt förslag på lur så får du mer än gärna dela med dig. Just nu har vi inga direkta alternativ som vi väljer mellan.

Stor kram Sophia

Fixar utan brådska

Så kul att ni är så nyfikna och har ställt så mycket frågor! Jag har inte hunnit svara på alla kommentarer än, men jag tänker sammanställa det nya sjoket med frågor och svar nästa vecka. Deal?

Jag har ju glömt att visa vad vi också hann med under julledigheten. Jag sydde skynke för tvätthörnan och vi monterade hatt-och skohyllor Här kommer en recap för dig som är nytillkommen eller inte har en susning vad det rör sig om: I höstas flyttade vi till hus. Ett gammalt hus från 1896 med en fantastisk tomt. Som de flesta gamla hus kräver det både tid, pengar och omsorg. Mitt klimatsamvete (eller ekonomi samt inredningssmak för den delen) tål inte att vi åker till Ikea och köper allt splojsans nytt, så jag och min man gör vårt bästa för att leta begagnat.

Under mellandagarna kammade jag hem vinstlotten på Blocket. Jag letade efter två hatthyllor från Essem till vår köksentré. Extra roligt var att en av hyllorna såldes av ingen mindre än Miniroben-Lisa. Jag och Martina har följt och inspirerats av henne sedan det första, trevande blogginlägget publicerades förra januari. Så kul att träffas utanför Instagramscrollen och tjöta lite.

Alltså halva nöjet med Blocket för mig är att köpa grejer till bra pris och med gott samvete. Andra halvan är det sociala! Älskar att träffa på pratmostrar och snackfarbröder och få en liten, liten inblick i deras liv.

Nog snackat – nu till resultatet. 

Som körsbäret på toppen bjussar jag också på lite vardagsrealism. Avskavd färg, skitigt golv, gamla sommarjackor – hatthyllor är inte det enda som ska fixas.

Som tur är har vi inte bråttom. Vi har förhoppningsvis resten av våra liv på oss att måla, tapetsera, vårda och dona. Här ser du också linneskynket som jag sytt. Liite för långt, såklart. Men tror att en tvätt kommer att få tyget att krympa till perfekt storlek. 

Hatthyllorna från Essem är för övrigt geniala . Tidlösa,  flexibla och robusta. Bredden går att anpassa genom att kapa eller bygga ihop fler hyllor, och samma hylla kan användas som både sko-och hatthylla. Vilket är vad vi har gjort. 

 

Det var en uppdatering av vad vi stökat med under julledigheten. Kommande fix för köksentrén är att fixa ytskikten och eventuellt städa golvet (skoja, det gör vi säkert en gång i ve..månaden?).

Kram Sophia

 

En upprustning för under 400 kronor

Tro’t eller ej – men vi har faktiskt hunnit att fixa en del i huset nu under mellandagarna. Det har sytts skynken, monterats blocket-fyndade hatthyllor och så har vårt vardagsrum fått en alldeles ny färg.

Från detta… (på bilden ser det ut att vara vitt/dusty pink men i verkligheten var det svagt viollila och tyvärr väldigt gulnat på sina ställen)

Till detta:

Listerna är fortfarande målade i en slags lila nyans, men de ska vi ta tag i snart..

Parar sig alldeles utmärkt med våra stringhyllor.

Bra eller?

Vi gjorde arbetet själva och det tog cirkus en dag (ok, fram till klockan 01 på natten) för två personer. Det som tog mest tid var att maskera listerna på väggen, annars hade det säkert gått fortare.

Totalt landade kostnaden på strax under 400 kronor. Då hade jag ändå följande kriterier för väggfärgen:

Den ska vara miljömärkt och godkänd av astma-och allergiförbundet (vanlig plastfärg släpper ifrån sig farliga kemikalier under flera månader efter att den torkat – not so fresh). 

Den ska vara hållbar över tid, det vill säga funka med vår övriga inredningssmak. 

Faktum är att det var enklare än du någonsin kunnat ana. Vi valde helt enkelt överbliven färg från ett tidigare målningsprojekt i vår förra lägenhet. I kostnaden har jag också räknat med maskeringstejp, spackelåtgång  och penslar men penslarna går ju förstås att återanvända. Färgen räckte gott och väl till två strykningar och mer behövdes inte eftersom det var ljusa väggar från början.

Färgen kommer från Sadolin om någon är intresserad. Här kan du läsa mer om deras miljömärkningar.  Jag har ju också övervägt Auro väggfärg men eftersom vi redan hade denna färg hemma kändes det som det mest rimliga alternativet.

Blocket är det ganska lätt att få fatt i färg som blivit över eller blivit fel för ett spottstyver. Hett tips är att kolla där innan du målar om nästa gång.

Stor kram

Sophia