För flera år sedan köpte jag min första (men inte sista) refurbade elektronikpryl: en så gott som ny Iphone.
Jag blev glatt överraskad av upplevelsen; snygg, klimatsmart förpackning, snabb leverans – och det bästa av allt – 2 års garanti. Inte för att den har behövts, min telefon har varit renoverad till toppskick. Men garantin är en extra trygghet förstås.
Nu vill jag tipsa om Refurblys senaste nyhet: ett prisvärt och miljömärkt abonnemang via Verbal. En anledning till att många tidigare inte kunde byta till en refurbad mobil var att det inte gick att köpa med ett billigt abonnemang. Verbals abonnemang är också det första miljlömärkta abonnemang som jag har hittat.
Därför ska du välja ett miljömärkt mobilabonnemang
Verbal är en operatör som framförallt är kända för att utmana de stora jättarna med låga priser och abonnemang utan bindningstid (du anar inte vilka marginaler bjässarna har på sina abonnemang). Surfa utan fuffens, helt enkelt.
Verbal har dessutom fått Naturskyddsföreningens märkning “Bra Miljöval”. Den innebär att Verbal lever upp till högt ställda krav; som att minska energiförbrukningen, gynna en längre livslängd och främja återanvändning, genom att exempelvis erbjuda billiga reparationer.
Snygg, klimatsmart förpackning, snabb leverans – och det bästa av allt – 2 års garanti.
Många har ännu inte kopplat ihop mobilen och mobilanvändning med klimatåtgärder. Vilket är himla synd, för här finns stor potential. Mobilen går ju inte att leva utan, men det går inte att blunda för att den är en resursslukande ägodel. En Iphone ger upphov till nästan 90 kg avfall, och den dominerande affärsmodellen – att erbjuda nya mobiler “gratis” som lockbete till svindyra abonnemang – eskalerar omsättningstakten av mobiler helt i onödan. Och med det växer avfallsberget och behovet av sällsynta jordartsmetaller, som vi egentligen måste hushålla med.
Tänk om vi alla åtta miljarder blivande eller existerade mobilkonsumenter behöll våra mobiler längre, köpte refurbat och valde ett grönt abonnemang. Nu snackar vi storskaliga effekter med små åtgärder. Bara i Sverige säljs tre miljoner telefoner varje år.
Jag är en stolt ambassadör för Refurbly och refurbad teknik. Inte bara för att det är klimatsmart, utan också för att det är billigt och enkelt. Jag kommer aldrig att köpa en ny telefon igen!
Så fungerar det:
– På Refurblys hemsida kan du köpa både abonnemang och mobil. Allt hamnar på samma faktura, och all förbrukning följer du smidigt via en app.
– Verbal kan hjälpa dig att flytta ditt abonnemang, och självklart behåller du ditt nummer om du vill. Nummerflytten tar bara någon dag.
– Teckningen är densamma som hos Telenor. Verbal har funnits sedan 2007, och är väl betrodd aktör med bra kundtjänst.
Rabattkod att spara
Med koden SOPHIASCHYMAN får du 250 kronor på ett helt köp hos Refurbly. Spar koden till nästa gång du behöver en ny mobil, den har nämligen inget slutdatum.
I somras inledde jag Watt-kampen här hemma (hittade på det ordet alldeles nyss, men absolut). Elräkningen var då i paritet med en kall vintermånad, trots att det var högsommarvärme utanför.
Här är ironin: jag har tänkt många goda tankar om att vi ska se över elförbrukningen länge. Men de goda tankarna har aldrig omsatts i handling eftersom tydliga incitament har saknats. Och jag behöver direkt återkoppling, annars dalar motivationen direkt. Kan tilläggas att vi har ett rörligt elavtal, och att vi får betala ett påslag för all elförbrukning under så kallade höglasttimmar, det vill säga vardagsmorgnar och kvällar. Det finns alltså ekonomiska fördelar för oss att sprida ut förbrukningen jämnt över dygnet.
Såhär har jag gått tillväga:
Steg 1: kartläggning
Jag har laddat ner all månadsförbrukning från min elleverantör och gjort en excelfil där jag följer förbrukningen och jämför månad mot månad (jämfört med 2020, eftersom 2021 är ett dåligt referensår i och med vår utbyggnad som inte avslutades förrän april 2022). Jag kollar också på elbolagets statistik över fördelningen över dygnet, och kollar att våra elförbrukningstoppar ligger på helger då priset oftast är lägre.
Steg 2: boka Klimat-och energirådgivning
Innan vi bestämde oss för några större investeringar bokade jag en gratis klimat-och energirådgivning via Nacka Kommun. Jag gick också på ett väldigt upplysande gratiswebinar. Kolla med din kommun vad de erbjuder. I mitten på oktober kom Nackas energirådgivare hem till oss och gjorde en full genomlysning av vårt värmesystem, husets förutsättningar och ställde frågor kring hur vår hushållsel.
Råden som vi fick var:
– Nya tätlister till våra fönster.
– Ett litet skikt tilläggsisolering på vinden med naturmaterial. Han lyfte fram cellulosa, ett naturmaterial som släpper igenom fukt. Vi bor ju i ett gammalt hus och konstruktionen är byggd för att huset ska andas. Av den anledningen bör heller inte isolera vinden överdrivet, eftersom vi då riskerar fuktskador i stället.
– Vår bergvärmepump är 20 år gammal. Han rekommenderade oss att låta den gå tills ”den gav upp”, vilket ofta sker runt 25 år. Då ska vi se över möjligheten att borra ett nytt, djupare hål (för 20 år sedan borrade man bara runt 125 meter, jämfört med 250 som är standard i dag) i samband med att vi köper en ny pump.
– Stödelda i kakelugnarna vid riktigt kallt väder. Kakelugnarna drar in kalluft när de används. För att maxa effekten av kakelugnarna, men inte sabba för bergvärmen, rekommenderade han att vi stödeldade när det var som allra kallast.
– Luftvärmepump var en osäker investering för vår del. Han sa att luftvärmepumpen förvisso är effektivare än bergvärmen ner till utomhustemperatur runt nollan (om jag minns rätt), men att den är svår att kombinera rent estetiskt med ett gammalt hus. Eftersom vår förbrukning ökar raskt i takt med att temperaturen sjunker och bergvärmen blir mer effektiv, är det en lösning som kanske inte var för oss. Dock: bor du i ett eluppvärmt hus är luftvärmepumpen en otrolig investering.
– Dra ner temperaturen och satsa på innetofflor. Vi har redan 19 grader inomhus, men kan sänka ytterligare om det krävs.
– Lufta ett par radiatorer som var ineffektiva.
Mycket tid läggs på att se över uppvärmningen. I ett hus utgör uppvärmningen ca 75% av elräkningen, så ett bra uppvärmningssystem i kombination med god värmeekonomi är det mest grundläggande.
Han avrådde ifrån:
– Solceller. Tyvärr är vårt hus inte särskilt lämpligt för solceller på taket, och vi skulle i princip bara få ut tillräckligt med el för att driva elbilen. Med nuvarande prisläge går det att räkna tillbaka investeringen snabbare än förut, men det gäller att man har rätt förutsättningar.
– Fönsterbyte. Det lönar sig inte ekonomiskt, snarare tvärtom. Minskningen i energiförlust är alldeles för liten för att väga upp husets värdeminskning (originalfönster är mer attraktivt), och miljönyttan över tid är tveksam eftersom nya fönster inte går att underhålla utan måste bytas.
– Tilläggsisolera fasaden. Också det en olönsam affär sett till investeringen jämfört med effekten.
Hushållsförbrukning
Vi betalar som sagt en effektavgift när vi förbrukar el under timmar då många andra också behöver el. Det finns goda incitament för att sprida ut förbrukningen över dygnet och tidsinställa exempelvis diskmaskin och tvättmaskin. Vi fick också tipsen att:
– Endast använda halogenspottarna (som sitter i fläktkåpan) vid behov. Halogen är fem gånger mer energikrävande än LED, och därför minska användningen så mycket som möjligt.
– Alltid använda ekoprogrammet på diskmaskinen, och tvätta i låga temperaturer. (Här vill vän av ordning flika in: Underkläder, sängkläder och handdukar tvättar vi i 60 grader av hygienskäl.)
– Att laga mat på spisen är att föredra före ugnen, eftersom vår induktionshäll är betydligt energismartare. Mikron är också att föredra framför att koka gröt på spisen, till exempel.
– Koka upp vatten i vattenkokare. Vi har tyvärr ingen, men inte helt långsökt att en begagnad vattenkokare hamnar under granen i år.
– Häll över det nybryggda kaffet i termos, i stället för att låta kaffebryggaren stå på varmhållning.
– Eldrivna handdukstorkar eller badrumsgolv är riktiga energibovar. Vi har bara vattenburen värme i golv och handdukstorkare, tack och lov. Ett eluppvärmt badrum kan med nuvarande prisläge kosta en dryg tusenlapp i månaden i uppvärmningskostnad.
– Släcka lampor och utebelysning. Som energirådgivaren sa: det är inte en sak som kommer minska förbrukningen radikalt, utan summan av många små åtgärder. Jag har blivit något av en hushållsfaschist när det kommer till att släcka lampor. Härom veckan överhörde jag Junis kompis säga med uppfodrande röst ”kan du fråga din mamma om vi får tända lampan nu”. Det kanske var lite överdrivet, men faktum är att komma ihåg att släcka lampor är något av det svåraste som finns. Drömmer om att installera smart belysning som släcks automatiskt när ingen är där.
– Undvika torktumlare. Detta har jag gjort länge, eftersom torktumlaren dessutom äter på kläderna. Men nämner det här för ordningens skull.
Tror att detta var de allra viktigaste tipsen. Du har säkert hört många av dem förut. Det svåra är ju inte att veta vad man ska göra, utan att faktiskt implementera nya vanor. När vanorna väl infunnit sig tänker man inte så mycket på hur det var förut.
En av mina bästa kompisar från gymnasiet – Johan – skulle gifta sig. Johan, som när jag berättade om mitt och Andreas påvra spontanbröllop i Brooklyn utbrast ”låter som mitt drömbröllop” – bjöd i stället in till en tredagarsfest, komplett med en katolsk ceremoni i Frankrike. Ett tvärt kast på klassiskt Johanskt manér.
Försökte boka tågbiljetter i våras, men fick ett milt anfall av att försöka pussla med rutt och avgångar och övernattningar. I stället fick det bli elbilen!
Ganska omgående beslutade vi oss för att barnen inte skulle med. Femhundra mil tur och retur till ett förmodat stekhett sydfrankrike lockade inte. De tillbringade i stället en vecka med kusinerna och morfar och Annika. Varje dag fick vi filmer från voltige-träningar, strandutflykter och lekplatser. Samtidigt kunde vi bränna ner i ganska rask takt för att inte vara borta för länge. Stor succé!
I Malmö hämtade vi upp yx-julia (jag, julia och johan hängde i gymnasiet) och satte kurs Tyskland. Egentligen skulle en fjärde medpassagerare med, men hon fick ställa in i sista sekund.
Bilen
Den frågan som väckt mest nyfikenhet på instagram är vilken sorts bil vi har. Vi har en begagnad Tesla, som vi köpte för några år sedan när utbudet av elbilar inte var lika stort som det var i dag. Batterikapaciteten är 100 KwH och räckvidden ca 45 mil per laddning. Räckvidden får man ta med en nypa salt, den beror på hastighet, väder och vind, om det är flackt eller kuperat. Vi snittade 2.5 timme mellan varje laddstopp.
Rutten
Ner åkte vi Göteborg (vi lämnade barnen där) ––> Koblenz –> Dijon –> Montpellier, och hem Montpellier –-> Lausanne –> Danmark (minns inte ens orten, vi kom fram halv 2 på natten) –> Stockholm. Vi avsatte 2.5 dagar per resa, och hann med att turista lite i Cochem i Moseldalen på vägen ner. Vi använder appen A Better Route Planner för att planera rutt, och även Teslas egen GPS är till stor hjälp. I a Better Route Planner fyller man i vilken sorts bil man har, och så hjälper den till att planera rutten och laddstoppen.
Vi hann promenera till Cochems Kejserliga Slott, med anor från 1100-talet.
På vägen ner körde vi längs Moseldalen, känt för sina Rieslingviner. Vi hade absolut kunnat bränna gummi på Autobahn och kommit fram snabbare, men då hade vi inte fått kört längs moselflodens krökningar, sett medeltida borgar och kilometer efter kilometer med prydliga vinrankor. Så värt omvägen.
Andra natten sov vi i Dijon. Dit kom vi ca tio på kvällen, efter ett långt laddstopp där vi också botaniserat bland ostarna, charken och cornichongerna på Supermarchén. Vi tog in på B&B Hotel för 80 euro och gick ut på byn och tog en öl.
Morgonen därpå följde vi motorvägarna längs Rhenfloden, och strax efter kl 17.00 parkerade vi bilen i ett parkeringshus mitt i centrala Montpellier. En snabb dusch och ett ombyte senare klapprade stegen mot en välkomstdrink på Bar Decadence, en liten bar på ett gammalt torg inne bland Montpelliers smala gränder.
Dagen efter började med en överraskande god hotellfrukost. Efter det blev det shopping. Jag köpte fem Marseilletvålar.
Och Julia lite franskt fruktgodis och dyra sardiner.
Andreas köpte lavendelhonung. ”Precis vad jag behöver till min Pain d’epice jag bakar om julen” sa han.
Och nu var det dags för bröllop. Det var för mycket för att skriva här. Herregud, om man slår upp mitt och Andreas påvra bröllop i en ordbok är deras motsatsordet.
Julia, Johan och jag innan den katolska ceremonin. Jag har hyrt min klänning via Rentroutine och det är en Proenza Schouler med en simpel men genial passform.
Vilket bröllop. Jag tänker mycket på ynnesten i att vara så älskad. Av sin partner men också av vänner och familj. Att ha vänner som reser över halva kontinenten bara för att få fira kärleken. Då är man rik.
Festen hölls på ett Domain des Moures, några mil utanför Montpellier. När vi kom dit var det cirka 40 grader varmt och solen brände trots att det var sen eftermiddag.
Vi vilade fötterna och sippade på drinkar. Jag drack exakt tre små gin och tonic (och 6 cl whisky men det behöver vi aldrig prata om igen) hela kvällen och höll mig pigg fram till 02.
Puss puss. Nu hade jag bytt skor. Och Andreas skjorta.
Mitt i natten åkte vi hem, som besegrade tonåringar påväg hem från disko.
Dagen efter åt vi brunch (tog inga bilder, det var för varmt) och åkte sedan hem igen. I stället för Tyskland körde vi igenom Schweiz, där vi stannade en natt i Lausanne. Det var vackert men dyrt och jag rekommenderar ingen att vaska en hotellnatt betald i Schweizerfranc.
Tyskland svepte vi igenom på en dag, och sov sista natten. Halvvägs i Tyskland stannade och laddade vid ett nedgånget 70-talshotell, som såg ut som en Sovjetlämning. Döm av förvåning när baksidan såg ut såhär. Som taget ur Narnia! Blev akut inspirerad och fotade utemöblerna.
I danmark var allt fullt och hotellnätterna svindyra. Jag ringde runt och prutade tills vi hittade ett för 1400 i stället för 4000. Så värt!
Och dagen efter – på pricken sex dagar sedan vi åkte – sladdade vi in på uppfarten och mötte morfar och Annika och två överförtjusta barn.
Laddning
Allt som allt betalade vi 6000 kr i snabbladdning för mer än 500 mils resa. Absolut inte gratis, men billigare än att flyga och dessutom går utsläppen från en elbil inte att jämföra med de från en flygresa.
Nuförtiden får alla bilmärken ladda på de Tesla-stationer som har överkapacitet (i Sverige är det 44 av 50), väl värt att känna till om man inte har en Tesla.
Laddningen tar olika lång tid beroende på rutten och hur mycket man behöver ladda. Appen A Better Route Planner planerade exempelvis i fler – men i gengäld kortare – laddstopp. Vi fördrev tiden med att handla snacks, springa, göra mikroträning eller driva runt på en närliggande matmarknad.
Övernattning
På väg ner kostade rummen ca 80 euro för tre personer – otroligt överkomligt. På väg upp var rummen dubbelt så dyra. Nästa gång tror jag att vi håller oss till att övernatta i Tyskland och Frankrike. Där går det med lätthet att hitta fräscha hotellrum för överkomliga priser.
Hatten av om du orkat läsa hela vägen hit. Och om du har några frågor om att elbila i Europa får du gärna ställa dem i kommentarerna, så ska jag svara efter bästa förmåga.
Sedan något år tillbaka håller jag på med projekt att fasa ut alla flytande produkter jag kan från hemmet. En tämligen enkel åtgärd för att leva mer hållbart. Det är nämligen inte klokt att vi fraktar vatten och engångsförpackningar i plast runt halva jordklotet.
Jag började med badrumsskåpet, och bytte flytande schampo och tvål mot schampotvålar och hårdtvålar. Nu har jag tagit mig an städskåpet.
Gissa om jag blev nyfiken när jag dök på Skosh miljövänliga rengöringstabletter, som ersätter flytande städprodukter. I stället för engångsflaskor (som till 95% består av vatten och resten hårda kemikalier) har Skosh tagit fram återanvändningsbara flaskor och rengöring i tablettform. Vattnet står man själv för.
Skosh ett småskaligt och innovativt företag som tar sig an flera av vår tids stora miljöproblem. Återanvändningsbara flaskor, tillverkade av återvunnen plast, ersätter engångsvarianter. Tabletterna består av rengöringsmedel i koncentrerad form, helt biologiskt nedbrytbara, veganska och fria från skadliga kemikalier. Dessutom är företaget Malmöbaserat, och som skåning är nästan bara det gott nog!
Hur funkar Skosh?
Att städa med Skosh är himla enkelt. Faktiskt lika enkelt som andra traditionella produkter jag testat.
Fyll på flaskorna med ljummet vatten (du kan förstås använda egna flaskor om du redan har).
Välj mellan rengöringstabletter för badrum, allrengöring eller glas och speglar.
Låt tabletten lösas upp.
Ställ in i städskåpet och använd vid behov.
Ett smartare städskåp
Jag har använt produkterna i cirka en månad, och har svårt att se att jag någonsin skulle gå tillbaka till traditionella produkter igen. Inte nog med att jag städar med gott samvete, det är också betydligt smidigare. Hela rengöringsarsenalen ryms i en liten ask!
Mitt städskåp är betydligt smartare än förut. Sånt ska man inte underskatta, särskilt inte i en barnfamilj när man alltid måste vara redo att hantera spill, grisiga diskbänkar och handfat.
Nu förvarar jag allt jag behöver i en liten låda i städskåpet,. Det enda som behövs utöver sprejflaskorna är microfiberhanddukar, trasa eller svamp. Stor skillnad mot de (förvisso miljömärkta) men skrymmande produkterna vi hade förut! Rengöringsmedlen fungerar utmärkt på vårt linoljemålade kök och vår badrumskommod, ifall du undrar.
Knep för att göra städningen extra effektiv
– Förvara flaskorna där de gör som mest nytta. Vi har våra i städskåpet nära köket, eftersom diskbänken och spishällen blir skitiga varje dag.
– För att få gnistrande ren spishäll; kör först med en omgång allrengöring för att lösa upp allt fett, och avsluta med några sprut av glas-och spegelrengöringen. SÅ tillfredsställande!
– Passa på att byt ut din disktrasa mot en i lin. Lindisktrasor suger effektivt upp vatten och går att återanvända i åratal. Vi kör vår i diskmaskinen en gång i veckan.
Jag tycker ju inte alls att det är något fel i att se nyåret som en nystart. Så länge det kräver rimliga ansträngningar och inget storvulet.
Vill du höra mina klimatambitioner för 2022?
Bilen
Inga flygresor är planerade för 2022. Bara någon form av nödsituation skulle förmå mig att sätta mig på ett flygplan under kommande år. Däremot har vi planer på att ta elbilen till England för att hälsa på några vänner i sommar, och nu under vintern och våren ska vi två vändor till fjällen. Skulle säga vår elbil används mest för långa resor; när vi åker till Lindesberg, Skåne eller på semester. När vi inte arbetar eller pluggar hemifrån cykelpendlar både jag och min in till stan. Kanske 2022 blir året då vi köper en lådcykel.
Bostaden
Det ska erkännas. Bostaden har slukat resurser under året som gick i och med vår tillbyggnad. Även om det bara tillkommer 14 kvadratmeter, och vi har försökt bygga så klimatsmart som vi mäktat med (ur både resurs- och energisynpunkt). Alla elverktyg (måste jag berätta att vår elräkning var på 11 000 i december?) som använts och byggbelysning som stått och tickat el. Vi har för all del köpt mycket begagnat, men vi köpte både ny toastol och handduksvärmare. Utbyggnaden får dock bokföras som en engångsföreteelse. 2022 har jag några projekt jag ska ta mig an: byta elleverantör till Tibber (tycker det verkar så smart att se sin förbrukning i en app), fortsätta underhålla huset med miljövänliga alternativ (fönster ska renoveras tex), och kanske göra en energiöversyn.
Vi bor i ett gammalt hus, på gott och ont (mest gott) men energisnålt är det inte. Stolligheter som tilläggsisolering eller att byta fönster kommer inte att ske, men jag ska undersöka vilka andra åtgärder som vi kan vidta. Bergvärme har vi redan, men pumpen är ca 20 år och behöver troligen snart bytas. Vad ska man tänka på då? Jag har ingen aning! Bra tillfälle att skaffa sig kunskap alltså.
Börsen (och banken)
Banken är den minst sexiga hållbarhetsfrågan, tyvärr. Även för min del. Jag ursäktar mig med att jag i princip har noll engagemang i storbanker (som finansierar fossil verksamhet genom exempelvis utlåning), och de banker vi använder för sparande har ingen sådan utlåning. Det enda jag har i storbank är ett lönekonto med en massa autogiron, och det orkar jag inte flytta till en mer hållbar bank bara för sakens skull.
Pension
Min premiepension (den potten av min allmänna pension som jag får placera själv) ligger hos AP7, alltså förvalsalternativet. Som för de flesta andra. Jag vet att många rekommenderar att man byter till hållbarhetsmärkta fonder, och jag har kikat på dem hos Pensionsmyndighetens fondtorg. Tyvärr tycker jag att avgifterna är snudd på ocker! Dessutom är informationen om hållbarhetsstrategin ofta vag och svårtolkad.
Varför ska ett grönt samvete kosta mer? Det kostar inte mer för förvaltarna att välja bort bruna investeringar och välja in gröna. AP7 har som investeringsstrategi att inte exkludera ohållbara bolag, utan att inkludera dem i sin portfölj men att aktivt arbeta för att påverka i omställningsarbetet. Är det gott nog? Jag vet inte! Jag kan för lite om investeringar för att utvärdera respektive strategi.
Inom kort kommer ny EU-lagstiftning som kräver att fondbolag blir mer transparenta med sina investeringar. Jag tror och hoppas att den nya lagstiftningen innebär att konsumenter får svar på vilka branscher och bolag vi investerar i genom pensionsfonder. Jag avvaktar med premiepensionsbyte tills dess.
Investeringar
Jag använder Avanza för fond-och aktieinvesteringar och Opti för robotsparande (alltså automagiskt sparande). Hos Avanza har jag gjort en hållbarhetsstämpel som jag använder när jag söker efter nya fonder. På Opti har jag fyllt i att jag vill investera så koldioxidsnålt som möjligt.Jag vill inte investera i utsläppsintensiva branscher eller utvinning av råvaror eller ädelmetaller. Vill gärna investera i bolag som respekterar mänskliga rättigheter (denna är dock klurig, alla teknikfonder har ju ex innehav i Amazon och de är inte kända för sina generösa arbetsvillkor direkt) och helst jämställda bolag. Jag har inga direkta bruna investeringar vad jag känner till. Min sämsta investering (ur hållbarhetssynpunkt och ekonomisk) var aktieköp jag gjorde i HM 2016. De är avyttrade nu, tack och lov.
2022 ska jag investera mer pengar i gröna bolag, alltså bolag som aktivt bidrar till omställning. Och så ska jag fasa ut alla beiga investeringar. Aktier i bolag som kanske inte är direkt skadliga, men som jag inte riktigt står för i dag. Och investera mer i jämställda bolag (kanske ta följe på Framtidsfeministen?)
Butiken
Vad gäller konsumtion känner jag mig tillfreds med den utstakade kursen. Jag handlar i princip bara begagnat till hemmet och barnen. Jag hyr kläder till mig själv eller köper begagnat. Några nyköp tillåter jag mig under året, men de är verkligen undantagen som bekräftar regeln. Och då ska de vara hållbart framställda och ha en lång förväntad livslängd.
Biffen
Välkommen till familjen Schymans vardagliga trätosak nummer ett! Maten. Jag är uppvuxen på vegetarisk kost och föredrar det framför kotletter och biffar och annat jag aldrig riktigt vant mig vid. Jag ska inte ljuga och säga att barnen delar min entusiasm för vegoköket. De vill helst ha korv. Vi har matkasse tre dagar i veckan, och väljer oftast vegetariskt, fisk eller fågel. Tyvärr behöver vi slänga mängder av den vegetariska maten eftersom barnen ofta bara petar.
Hur gör folk? Vi försöker erbjuda varierad och hälsosam kvällsmat, men det känns som att vi slår knut på oss själva. Särskilt jag eftersom jag är mest pådrivande men tyvärr är snudd på handikappad i köket. Jag kan verkligen inte laga mat, utan håller mig till att följa väldigt enkla recept (med bilder, annars förlorar jag mig i instruktionerna strax efter att jag satt på ugnen). Jag känner mig förtvivlad över att det går dåligt, skäms varje gång jag slänger matrester (vi har Bokashi-kompost som åtminstone omvandlar det till jord men det är ändå oförsvarbart). (Parentes två: Obs snälla kom inte med tips om att jag ska veckoplanera eller bara ”sänka kraven”, för min lägstanivå är någonstans vid kronisk skörbjugg och jag tror inte att det är vad någon önskar sina barn.) Extra klurigt när Andreas älskar matlagning och matkultur och jag ser på mat som jag ser på drinkar: två ingredienser är mer än tillräckligt.
Vad ska jag ens börja med maten 2022? Allt måste bli bättre.
Det sjätte B:et: Budskapen
En underskattad fråga är frågan om att skapa bättre förutsättningar för alla! På arbetsplatsen, i sociala medier, föreningen, i politiken. I den bästa av världar behöver man inte tänka på alla saker ovan. Jag engagerar mig i Cykeluppropet (som driver på politiskt för att skapa bättre förutsättningar för cykeln), debatterar hållbarhetsfrågor här på min egen plattform och på andra ställen, influerar till hur man minskar konsumtion, ryat mot slapp lagstiftning kring konsumtionslån. Med mera.
Varför? Jag vill att det ska bli lättare för alla. Så lätt att man inte längre aktivt behöver ställa om sin livsstil eftersom det ohållbara är helt otänkbart.
Vi har inte råd med ytterligare en generation som ska komma till samma dyrköpta insikter som vi. Därför är det viktigt att gå samman med andra och påverka företag, opinionen och politiker (som ju påverkar oss!). Jag tycker att opinionsbildandet ofta hamnar i skuggan av det personliga ansvaret, vilket är beklagligt.
Under 2022 vill jag blåsa liv i en kampanj för Cykeluppropet igen, och dessutom hitta ytterligare frågor att driva.
PUH!
Det var mina klimatambitioner för 2022. Hur ser dina ut?
”Kan du inte tipsa om bra julklappar att ge bort?”
Nu är jag inte känd för att vara särskilt träffsäker på presenter, men här kommer mina tips ändå.
Till tonåringen
Till den kräsna tonåringen skulle jag köpt ett presentkort på Sellpy. Eller gjort ett presentkort att använda på exempelvis Tise (en begagnatapp med edge inom kläder till folk under 30, skulle jag säga).
Till en mormor, farmor, farfar eller morfar
Till dem skulle jag köpt gott te eller kaffe att bjuda på. Eller en bok från ett antikvariat (Bokbörsen säljer begagnade böcker här). Om de är lagda åt upplevelsehållet skulle jag tagit med dem After Noon Tea på Grand Hotel. Eller så skulle jag köpt ett begagnat verktyg från Blocket. Eller en kurs på Medborgarskolan i navigering, tangodans eller drejning.
Till min partner
En assisterad shoppingrunda på begagnatmarknaden. Eller en kurs i något kul hen gjorde förut men inte hinner. Det finaste jag vet är att ge varandra tid för att göra roliga grejer. En helgvistelse tillsammans, där du styrt upp alltihop: från bokning till barnvakt. Om budgeten tillåter givetvis. En Kashmirtröja från Sellpy.
Till barnet
Till det utklädningstokiga: bijouterier, hattar, klackskor från loppis. En koffert som rymmer allt. Ett Elsa-slott i Lego. Briobana. Sånt finns i mängder på Blocket / Marketplace. Pärlor att pyssla med. Böcker från loppis. Kanske mjuka paket med sånt som ändå behövs? Vantar, mössor och en vinterjacka. En pannlampa.
Till det lilla barnet
Pekbok och Duplo finns i mängder på Blocket. Enkla pussel brukar vara lätt att hitta på loppis. Ficklampor är alltid uppskattat, och även de ganska lätta att hitta. En påse med stora kulor eller en mjuk boll (allt som rullar är alltid en hit hemma hos oss!).
Till den inredningsintresserade
Ljuslyktor, gärna i kristall. De brukar man komma över för ett spottstyver på loppis. Par i mässings- eller tennljusstakar. Rejäla kökshanddukar i riktig bomull med brodyr. Även de lätta att hitta på Tradera / loppis. Vadsomhelst från Svenskt Tenn. Också det ganska lätt att hitta begagnat, även om det brukar svida lite i plånboken. En fin karaff brukar också vara lätt att hitta. Eller en samlarkopp från Royal Copenhagen.
Till din bästa mammakompis
En lunch utan slut (och utan barn såklart). Boka bord på en flott restaurang och sitt kvar med en drink långt in på eftermiddagen.
Gå bort-presenten
En påse te i lösvikt är aldrig fel. Eller en lyxvariant av en förbrukningsvara. Som flergångskaffefilter från Hildebrant Sustainable Living. Eller disktrasorna. Jag har haft disktrasa i lin i flera år och vill aldrig återgå till wettextrasa igen.
Fläckar! Denna ständiga aktualitet hos en familj med barn i förskoleåldern. Själv brister jag oftare i tålamod än i kunskap när det kommer till fläckborttagning. Det finns huskurer mot det mesta, men tyvärr är många tillräckligt krångliga eller bristfälliga för att mitt tålamod ska sina. Det ska vara enkelt och effektivt.
Här är mina bästa tre tips mot fläckar
Vatten
De mesta spill; såser, glass, sylt, kaffe, vin och té går faktiskt bort om man sköljer omedelbartmed kallt vatten. Vänta inte tills fläcken torkat för att försöka bearbeta den i samband med tvätt. Skölj av spillet direkt med kallt vatten och låt sedan torka. Jag brukar låta plagget torka medan jag bär det, kroppsvärmen hjälper till att skynda på.
Kokande vatten
Sylt- och bärfläckar som torkat in försvinner i ett nafs med kokande vatten. Häll bara rakt på fläcken! Jag brukar lägga plagget i en bunke och hälla kokande vatten från tékokaren.
Diskmedel mot fett-och oljefläckar
Fettbaserade fläckar (oljor, köttfärssåser) försvinner om man gnuggar dem med diskmedel. Bearbeta fläcken med diskmedel och skölj i varmt vatten. Ha helst ett genomskinligt diskmedel hemma, färgade varianter missfärgar inte sällan ljusa plagg. Det viktigaste är att vara snabb och inte låta fläcken torka in.
Fläckborttagare
Jag använder galltvål mot exempelvis gräsfläckar, och Grumme Fläcksborttagning (miljömärkt!) mot oidentifierade fläckar från förskolan. Det fungerar i ungefär hälften av fallen skulle jag säga. Lite beroende på tyget (fläckar får bättre fäste i naturfibrer som bomull och ull) och vad det är för sorts fläck. Jag undviker fläckmedel som används på hela plagget, eftersom de oftast bleker hela plagget
Kokande vatten är det allra bästa mot syltfläckar som denna.
Har du några enkla och beprövade tips? Dela gärna!
För någon vecka sedan gick vår diskmaskin sönder. Vi tror att den är från 2009, men det vågar vi inte ta gift på eftersom vi fattas instruktionsmanualen. Hursomhelst gick den inte att laga.
Vi sökte hjälp i Råd & Rön för att göra research inför att köpa en ny. I samma veva hittade jag en artikel om en nyhet som gått mig helt förbi. En uppdaterad EU-lagstiftning, kallad ”Ekodesign-förordningen” tvingar tillverkare av ett trettiotal sorters vitvaror att underlätta för reparation. Lagen aviserades 2019 men trädde i kraft den 1 mars 2021. Den säger bland annat:
– Att vitvarorna ska märkas med en begripligare energiskala; från A – G (från nuvarande A+++ till D) där A är mest energisnålt.
– Reservdelar ska gå att bytas med vanliga verktyg.
– Listade reservdelar ska finnas att beställa både för konsumenten och för reparatörer i 7–10 år och tillhandahållas inom 15 arbetsdagar.
– Listade delar ska kunna tas isär för att underlätta återanvändning och återvinning av material.
– Professionella reparatörer ska kunna få reparations- och underhållsinformation samt tillgång till fler listade reservdelar.
Kände du till det nya Ekodesigndirektivet?
Jag hade inte en susning. Gjorde en snabb gallup på Instagram och 86% av mina följare (de som svarade i alla fall) kände inte till lagen. Och då är nog mina följare mer insatta än genomsnittet.
Jag tycker självklart att detta borde basuneras ut vitt och brett. För det är oskäligt svårt att laga och reparera jämfört med att köpa nytt. Det är väl inte rimligt 2021 att man ska byta ut en hel diskmaskin bara för att en del går sönder.
Risken med nya Ekokravet?
På webbshoppen där vi beställde vår nya diskmaskin nämndes absolut ingenting om hur man tar hand och reparerar diskmaskinen vi ville köpa. Ekodesignförordningen specar att information om produkten (energivärde och produktinformation) ska registreras i en databas som heter EPREL, dit tillverkaren är skyldig att länka med en QR-kod.
Problemet är ju bara att QR-koden får man först EFTER att man köpt vitvaran (och då i manualen, om jag förstår det rätt). Det går inte att jämföra produkter i samband med att man gör research, och då mister man lite av poängen. Självklart borde information om tillgång på reservdelar, skötselråd och reparationsinformation finnas tillgängligt i köpflödet
Databasen EPREL har dessutom inte lanserats än, och informationen på hemsidan finns dessutom bara på engelska. En enorm tröskel eftersom teknisk information redan är svårbegripligt för många, lägg därtill att den är på ett språk man inte fullt behärskar.
Sista grejen jag funderar kring är att minimikraven för lagerhållning av reservdelar är 7 – 10 år. Det är väl i ärlighetens namn ganska kort tid? Vår diskmaskin från 2009 fungerade utmärkt tills en komponent gick sönder. Borde inte 20 år vara ett minimumriktmärke?
Har du någon gång sett reklam för en hållbar klädkollektion av återvunnen polyester? Sett en annons om världens mest hållbara bensinbil? Antagligen. Problemet är att det är klassiska exempel på greenwashing, att marknadsföra en produkt som mer hållbar än vad den är.
Egentligen borde det inte vara möjligt, och om det väl sker borde vi som konsumenter bli fly förbannade. För det är faktiskt olagligt! Så är det. Att marknadsföra produkter med ord som anspelar på hållbarhet är faktiskt reglerat i marknadsföringslagen.
Ändå så är greenwashing så normaliserat att de flesta inte höjer ögonbrynen när en av världens största aktörer i en av världens smutsigaste branscher släpper en ”hållbar kollektion”. Men det borde vi göra!
Varför Greenwashing är ett problem
Volvo marknadsför sig som ett av världens mest säkra bilmärken, och det får väl ändå sägas att de kan leverera på det löftet. De gör omfattande forskning och satsar årligen stora belopp för att förbättra säkerheten. Och de har belägg för sina påståenden som visar hur säkra de är. Men tänk om de nöjt sig med att bara göra världens säkraste bilbälte, och inte ansträngt sig inom något annat? Struntat i krockskyddet i karossen och tagit ur airbagen. Tänk vilka oerhörda konsekvenser det skulle få! Hur många skulle lita på att de är världens säkraste bilmärke då?
Samma gäller ju för att marknadsföra hållbarhet.
Jag menar inte att företag inte får kommunicera vad de gör bra. Men reklamen för hållbarhet måste återspegla hela verksamheten och inte plocka russinen ur kakan. Eller ännu värre, utgå från att det är en ”hållbarhetstrend” man ska haka på och inte en verksamhetsomställning.
Konsumenter som vill göra rätt förtjänar saklig och korrekt information. Det tror jag ändå att de flesta kan skriva under på.
Hur vi kan påverka
Som tur är finns det bra sätt att organisera sig. Maria Soxbo, Isabelle McCallister,Yrsa Lindberg (personen bakom kontot @greenwashingisverige som bland annat fick BMW fällda för greenwashing) och Anna Branten har gått ihop och lanserat sajten stoppagreenwashingen.nu.
På sajten kan influerare, företag och byråer (ofta skapas ju kampanjerna i samverkan mellan dessa aktörer) sajna upp sig och backa kampanjen #stoppagreenwashingen. Gör man det lovar man att hålla sig till lagen när man marknadsför något som grönt, hållbart eller klimatsmart och så vidare. Rätt självklart ändå, va? Det är inget att tänka två gånger på! Självklart skriver man på.
Men hur vet jag om det är greeewashing
Lagen är ju rätt tydlig. Problemet är att konsumentsverket tillsyn är slapp, för att inte säga obefintlig, och därför passerar även den mest skamlösa greenwashingen obemärkt förbi.
På stoppagreenwashingen.nu kan man som influencer läsa på om vad marknadsföringslagen säger om hållbarhet. Där finns också massor av frågor och svar för den som känner sig förvirrad i gråzonerna.
Kanske kan du uppmuntra dina favoritinfluencers att skriva på? Säg att du gärna ser reklam (som ju gör att personen kan producera innehåll som är helt gratis att ta del av), men att du förväntar dig att reklamen är saklig.
I fredags morse pallrade jag mig till Bee Urban för klimatfrukost med tema energi. Vi var ett litet, energiskt och corona-anpassat gäng som skulle lyssna till ett samtal mellan Naturskyddsföreningen, Fossilfritt Sverige och Vattenfall.
Satt med telefonen i näven och antecknade flitigt. Och bredvid mig sitter Annika Sundin @medveten_i_stan och fellow initiativtagare till Cykeluppropet
Vad finns det då att säga om energi?
Enormt mycket. Jag antecknade så att fingrarna värkte.
För att klara klimatmål behöver vi ren energi. I Sverige kommer 98%-99% av vår el från förnybara källor, vilket är fantastiskt om vi jämfört ur ett globalt perspektiv. Vi är till exempel inte beroende kolkraft som många andra länder. Därför är det till exmpel bra att stora teknikbolag etablerar serverhallar i Sverige (vårt kalla klimat gör också att man inte behöver extra energi för att kyla anläggningarna), även om de förbrukar enorma mängder energi. Bättre ren energi här än smutsig energi någon annanstans, så att säga. Nackdelen är att teknikbolagen skulle kunna driva på andra länder att ställa om sin energi, med moroten att de etablerar serverhallar där. En personlig tanke är att de länder med dåliga energikällor nog kommer att snegla mot renare elproduktion når de inser att det finns pengar att tjäna.
Energieffektivisering – samtidens sexigaste ord
Men. För att kunna minska våra utsläpp måste vi energieffektivisera. Detta gäller särskilt industrin, men också privatpersoner. Vår förbrukning måste optimeras så att vi använder el när tillgången är stor. För att kunna göra det behövs dock bättre teknik.
Min man satte för något år sedan upp ett övervakningssystem på vår energiförbrukning med hjälp av en Rasperry Pi. Har jag nämnt att han är en nörd? Med hjälp av hans dashboard kunde vi följa förbrukningen i realtid. Men vet du vad vi inte kunde? Göra något åt den!
Det behövs tjänster för att optimera elanvändingen. Till exempel: Man ska kunna koppla in elbilen på laddning efter att man kommit hem från arbetet. Det betyder dock inte att den laddar precis just då, utan att laddningen är optimerad och kanske laddar under natten när tillgången på el är större.
Gigantiska energibesparingar finns att hämta om man till exempel energieffektiviserar miljonprogrammen i stället för att bygga nytt, men det är något politiker är dåliga på att prioritera överlag. Naturskyddsföreningen lyfter att den politiska viljan oftast har slagsida mot att vilja bygga nytt, framför att effektivisera det som redan finns. Och det måste ändras!
Vi pratade också om bilen, denna gigantiska klimatelefant i rummet. I framtiden kommer inte bilen vara var mans egendom. I dag finns mer än 5 miljoner bilar i Sverige, och om hela flottan skulle vara eldriven så klarar vi inte elförsörjningen. Lösningen är förbättrad kollektivtrafik, andra typer av fordon (hörde jag cykeln, hehe?) för korta transporter och vätgasdrivna fordon. Min reflektion är att det bara en tidsfråga innan bildelning slår igenom på riktigt. Vi köpte en Tesla i somras, delvis för att de satsar på att bygga in delningsfunktion i mjukvaran. Tänker att alla biltillverkare måste tänka i de banorna för att vara konkurrenskraftiga om några år.
Flyget då? En spaning är att om några år flyger vi korta sträckor med elflyg. Tänk mer Umeå – Östersund än Stockholm – Bangkok.
Team längst fram i klassen och ställ frågor – hand upp!
Vad sopor har med energi att göra
Ett stort problem i dag är att vi importerar andra länders avfall för att förbränna och omvandla till fjärrvärme. Det gör att incitamenten att satsa på återvinning i ursprungsländerna är få. För att klara klimatmålen måste vi slopa deponin – alltså sopor som förbränns. Fossilfritt Sverige menar på att i framtiden kommer vi inte att prata om sopor, utan om material. Råvaror måste återcirkulera, så enkelt är det. Vi måste börja se jungfruliga material som den lyx det är – standard kommer att behöva bli att återbruka och återanvända.
Och kärnkraften då?
Jag tycker att kärnkraft är ohyggligt läskigt. Framförallt med tanke på oöverskådliga perspektiven. För att jag ska ha tillgång till ”ren” el till min elvisp idag, behöver vi klura på lösningar för slutförvaring av radioaktivt material i – wait for it – 100 000 år. Alltså hur designar man ens en skylt så att någon (människa eller utvecklad flugsvamp eller vad tusan som dominerar jorden då) förstår att det är radioaktivt material som gömmer sig här?
I alla fall. Alla verkade rörande överens om att kärnkraft blir en kort parentes i världens historia. Det är alldeles för dyrt att investera i nya reaktioner, så vi kommer att behöva ersätta den energikällan med något.
Vad ska vi som privatpersoner tänka på?
Energieffektivisera hemmet. Jag är inte den som säger att man ska köpa nytt innan det gamla är uttjänt. Men faktum är att vitvaru-utvecklingen går framåt i en oerhörd takt, och dagens diskmaskiner och tvättmaskiner är väldigt energisnåla jämfört med äldre. Sitter du på en äldre vitvara som gått sönder? Då kanske du ska överväga att köpa en ny energisnål vitvara i stället för att reparera den gamla. Men som Vattenfall själva säger: Poängen är ju inte att den med två år gamla vitvaror byter ut till nya.
Spä ut elpoolen med grön el. Byt till miljömärkt el. Märkningen av el är lite lurig, och därför ska du välja en el som är märkt Bra Miljöval (och certifierad av Naturskyddsföreningen). Tänk på el som en stor gemensam pool. Bara för att du väljer miljömärkt el betyder inte det att du får grön el i dina eluttag. Det betyder att vi tillför bättre el till vår gemensamma pool. Och så gäller ju motsatsen. El från kolkraftverk är energins motsvarighet till att någon kissar i bassängen. Till njutning för absolut ingen.
Kapa energitjuvar. Vi köpte ju en elbil i somras efter mer än ett års velande. Hade jag vetat vad jag vet i dag hade jag drivit på för att vi skulle växla från fossilbil mycket tidigare. Jag vet, det är dyrt och långt ifrån alla har råd. Men min egentliga poäng är att långt ifrån alla behöver en bil från första början. Behöver familjen två bilar? Antagligen inte. Jag försöker att organisera mitt liv så att det ska bli så smidigt som möjligt. För oss betyder det att vi arbetar på cykelavstånd (20 km enkel väg är min smärtgräns). Jag har valt bort arbeten och skolor som ligger på ett avstånd som innebär bilpendling. Helt enkelt för att det skulle göra min vardag ohållbar. Jag ser inte det som en uppoffring, utan som ett sätt att vara solidarisk med dem som faktiskt inte har lyxen att välja bort arbeten som ligger bortom cykelavstånd. Kanske kan familjen gå runt på en elbil i stället för två fossilbilar om man arbetar lite närmare hemmet?
