Hjälp mig välja skodon för de kommande tio åren

 

Mina fodrade dr Martens har varit mina ständiga följeslagare i höstrusk, vinterslask och snömodd sedan 2012. Jag har faktiskt inte ägt ett par andra vinterskor utan burit dem varje dag mellan november-mars. Först på grund av att jag inte hade råd med ytterligare ett par, men sedan för att jag tyckte att det var alldeles för svårt att välja.

Men efter ett så frekvent användande är sulorna är blankslitna och hälen nedsjunken. Alltså blir ett nytt par vinterkängor oundvikligt efter årsskiftet (och köpstoppets slut). Det ska vara ett hållbart val och jag har satt upp ett antal kriterier:

De ska hålla i minst sex år men helst tio. Alltså god kvalitet.

De ska vara fodrade och tåla lek i pulkabacken men jag vill inte dö av skam om jag bli påkommen iförda dem innanför tull.

De ska vara hållbart producerade (och detta är en avvägningsfråga, för få alternativ som jag hittat bockar för allihop). Gärna närproducerade, schysst tillverkade (tex naturgarvat skinn och producerade i europa) och av någon med hållbarhetsprofil.

De får kosta max 3000. (jag vet att det låter som galet mycket pengar, men jag räknar med att använda dem varje dag i minst sex år. Det landar på en överkomlig summa per säsong)

Har du några tips? Hit me i kommentarsfältet! Här är mina idéer so far:

Blankens, the Joshua Tree (tillverkade i Portugal av europeiskt läder). 2895:-

 

Kavat Tärnaby, 

Tillverkade i eko-läder och fria  från flourerande kolväten (som är miljöförstörande). 2895:-

.. och sist men inte minst:

Kängor från Ice Patrol.

Tillverkade i Portugal och i veganläder. 1599:-

Detta är tre val som jag tycker lever upp till mina krav på hållbarhet och estetik. Vilka röstar du för? Eller har du tips på andra?

Stor kram

Sophia

Ny familjemedlem och pendlingsbestyr

Pendling börjar nästan bli ett uttjatat ämne här i bloggen. Men jag antar att jag gillar att skriva om det eftersom det var ett stort kliv att börja pendla. Man byter en sorts bekvämlighet mot en annan. I stället för i tråkig dötid har pendlingen blivit en av mina guldstunder på dagen (om detta säger mer om mitt sorgliga liv än kollektivtrafikens förtjänster är oklart, men låt oss inte haka upp oss på det… ). Det är en stund för mig själv. För att samla mina tankar eller beta av eftersläpande jobb. Men sedan förra veckan gör jag inget av detta. I stället  har jag ett nytt bestyr. Nämligen detta:

Sticka och lyssna på dokumentärer/ljudbok! Både vilsamt och utmanade för sinnet på samma gång. Dessutom helt befriat från det dåliga samvetet som annars kommer med en halvtimmes slösurfande. Extremt berikande att ge efter för sin skaparlust och inte köplust! Vill bara poängtera att mitt hantverk lämnar en del övrigt att önska men det spelar mindre roll. Det är något förnöjsamt med att låta händerna bara vara sysselsatta. Möjligen att man ser lite fånig (hipstervulgär) ut. Det får man bjuda på i så fall.

Som sista spiken i kistan för mitt begynnande pensionärsliv har jag gjort en annan stor förändring.

Säg hej till Kjell!

Kjell är en blandning mellan Norsk skogskatt, Sibirier, Siames och virvelmarsvin. Han är snart ett år gammal.

Och en mycket försiktig och skygg ung herre som snarkar högljutt. Bakom den skygga fasaden döljer sig en riktig myskatt som helst bara vill bli kliad på magen. På måndag ska Kjell skiljas från sina testiklar (rip) och efter det ska han få återförenas med sitt halvsyskon. Japp – vi ska ha TVÅ katter. Den andra katten är jättegosig, framåt, nyfiken och busig – ja allt det där som inte Kjell är.

Jag är så himla glad för att Kjell har flyttat hem till oss. Mitt hjärta ömmar för alla djur men särskilt mycket för de som ingen annan verka ömma för. Kjellskling var sist ut av nio syskon eftersom ingen annan föll för honom. Han har därför blivit kvar och bott på en inglasad balkong. I dag har han varit på veterinärbesök och konstaterats vara kärnfrisk sånär som på att han var lite för välgödd.

Om jag plockade många pensionärspoäng förut är det inget mot de senaste veckorna. Men det är ok. Jag har omfamnat min inre åldring för länge sen.

Stor kram Sophia

 

 

Våga gamla klappar

Jag läste nyligen att av alla nordiska länder lägger svenskarna mest på julen. Min förhoppning är att vi ska gå motsatt håll i år. Mer tid för umgänge och färre saker under granen.

I år blir det några klappar under granen till de närmst sörjande. Men jag tänker att för det mesta räcker det om sakerna är nya för mottagaren, inte nya generellt. Till Juni har jag köpt tre träpussel på Stadsmissionen för 20 kronor stycket.

Min uppfattning är att väldigt många inte vågar sig på att ge bort loppade julklappar. Kanske av rädsla för att framstå som snål?

Detta är första året som jag ger bort loppade julklappar, men det var ett ganska enkelt beslut.

Här är några goda skäl att våga ge bort begagnade prylar.

  • Att ge bort något begagnat är motsatsen till snålt! Det kräver tid och omtanke och klappen väljs ut med omsorg. Det är väl generöst om något?
  • Mindre giftiga utsläpp. Tillverkningen av prylar och nya kläder är förenat med giftiga utsläpp av kemikalier. Att ge bort till exempel begagnade kläder innebär att gifterna redan tvättats ur.
  • Minskade utsläpp! Blocket har genomfört en undersökning som visar att varje person som handlar av dem minskar sina utsläpp med motsvarande 170 kg växthusgaser under ett år jämfört med om prylarna varit nya. Tänk så stor potential det finns att minska på sina utsläpp under julhandeln.
  • Få en trygg start på året. Många svenskar handlar över sina tillgångar under julhelgerna. Varje januari rapporterar medierna om ”årets fattigaste månad”. Har du handlat dina klappar begagnat har du troligen sparat en rejäl slant och slipper snåla tills januarilönen kommer.

Det absolut mest hållbara är ju att inte handla över huvud taget. Jag börjar med att ställa mig frågan ”vilka klarar sig lika bra utan julklappar?”.

Stor kram

Sophia

En släng av melankoli och garderobsfynderi

Halloj,

Det har varit lite skralt på bloggfronten denna vecka. Småbarnslivet strösslat med förskolebaciller har krävt sin tribut och denna vecka har jag ägnat åt.. nästan ingenting? Legat på sofflocket, sovit så mycket som Juni tillåtit, varit på en middagsträff med kompis (ny månatlig tradition, hurra!) och fyndat i min egen garderob. Så här års går jag alltid på sparlåga både fysiskt och mentalt. Jag har liksom precis tillräckligt med energi för att ta mig ur sängen, utföra min dagliga gärning och sköta min hygien. Mer än så blir det inte. Det är inget medicinskt fel på mig utan det är mer som en släng av melankoli. Det ligger liksom ett kontrastlöst, svartvitt filter över livet. Aja, nog om det! Till roligare saker.

Låt oss titta på de där garderobsfynden!

Två jackor har verkligen hängt löst under flera utrensningar. Men jag har fortsatt hysa någon förhoppning om att de ska användas mer. Det har dock tagit emot. För några veckor sedan kom jag på varför. Ärmarna! De var båda för långa i ärmarna och jag kände mig lite som ett barn i ett för stort ytterplagg.

I stället för att sälja dem tog jag med dem till skräddaren och kortade ärmarna.

Ullkappan från Rodebjer hade också detaljer på ärmsluten som jag plockade bort. Helt plötsligt kändes kappan mer clean.

Och så här ser den ut på:

Ganska lyckat va?

Jag har en svart, sportig höstjacka från Acne (modellen heter passande nog Sophia) som är alldeles perfekt under ca 3 veckor om året. Jag bad om att få muddarna längst ner kortade. De var alldeles för långa och fick ärmen att korva sig på ett fasligt osmickrande sätt.

Och så här är det alltså nu. Ser definitivt ut mer som en vuxenjacka på en vuxen person.

Väldigt nöjd med resultatet.   

Allt som allt gick det på 600 kronor för båda jackorna. Så värt med tanke på att de båda kostade mig flera tusen kronor stycket.

Stor kram

Sophia

Varför är ett av världens rikaste folk besatt av att handla billigt?

Posten har återigen råkat i skottgluggen för långa leveranstider och bortslarvade paket. De senaste veckorna har flera stora kvälls-och dagstidningar rapporterat om ”postkaoset” som riskerar att lägga sordin på julstämningen eftersom klapparna riskerar att inte nå fram i tid. PostNord själva skyller på att de drunknar i paketleveranser från Kina.

Jag tänker inte raljera jättemycket om det roliga i att Posten (som arbetar med att dela ut post!) dignar under arbetsbördan (som består i att ta hand om post!) och och gnäller på de som betalar för deras tjänst (obs gratis tips: anställ fler).

På ett annat lite mer intellektuellt plan förstår jag dock att det är svårt att rusta för en sån enorm ökning, så jag släpper det. Jag hade egentligen tänkt skriva en text om vad man bör tänka på på innan man handlar från de kinesiska jättarna Ali express eller Wish. Så jag började i vanlig ordning med att researcha. Men i jakten på de stora svarta rubrikerna om e-handelsfenomenen i öst gick jag bet.

De enda negativa artiklarna handlar om att frakten till Sverige från Kina (som är rekordbillig eller gratis pga en teknikalitet som gör att den subventioneras) troligen kommer att höjas på sikt och att frakten hit inte är miljövänlig. Det är allt. Den samlade journalistiska gärningen verkar annars bestå av  listor med beställningar som ”blivit tokiga” och någon insmickrande långläsning i en stor affärstidning. Inga kritiska artiklar om hur produkterna tillverkas och vem som tillverkar dem. Jämför detta med den grundliga genomgången av HM:s förehavanden.

Så här är min andra uppmaning till alla som arbetar med journalistik. Vem granskar den nya masshandeln? Att svenskar vill handla billigt är inte ett nytt fenomen. Men det som förr var förknippat med lokala lågpriskedjor sker nu globalt och direkt från producent till konsument. I Kina finns en produktionsmotor som arbetar på högvarv och vår aptit på billiga produkter verkar inte dämpas.

Jag skulle vilja läsa artiklar som granskar hela kedjan – från produktionen i Kina till konsumtionen här. Här är lite frågor som jag vill ha svar på:

  • Vem garanterar att produkterna lever upp till europeiska miljöregler och att gränsvärden för ex kemikalier inte överskrids?
  • Vilka risker är förknippade med denna typ av privatimport?
  • Vem bär ansvaret om privatpersoner importerar produkter med miljövådliga ämnen som skadar personer eller miljö i Sverige?
  • Hur vet man som konsument om varan är schysst producerad?
  • Hur mycket mer utsläpp sker i Kina som är direkt förknippad med vår konsumtion av dessa produkter här?
  • Hur fungerar det med återvinningen av alla dessa prylar? I vilket sopberg hamnar de och vilka konsekvenser får det?
  • Jag skulle också vilja veta mer om drivkrafterna till varför ett av världens rikaste folk är besatt av att handla så billigt som möjligt. ”Fyndkulturen” är oerhört intressant i sig.
  • Vart vänder man sig för att reklamera varor köpta på Wish eller Ali express?

Detta är vad jag funderar på. Ingen vore dock gladare än jag om det visade sig att jag hade fel. Tips gärna om du har fler granskande artiklar, så sammanställer jag dem i ett eget inlägg. Annars hoppas jag självklart på att någon nappar på uppmaningen.

Stor kram

Sophia

Köksdrömmar

Hej från sjuksängen

I dag firar jag tvåveckorsjubileum *fanfar* av sjukdomsrelaterat undantagstillstånd . Vi har någon form av stafettförkylning här hemma som vandrar mellan familjemedlemmarna. Dessa förskolevirus alltså – hur potenta?

Hela helgen har jag legat utslagen i snorträsk och drömt om roliga saker. Fantiserat om allt som vi ska fixa när orken återkommer. Bland annat har jag klurat på köket. Vi kommer inte att göra någon större förändring (annat än att byta spishäll och ugn eftersom de är trasiga) men jag kan inte låta bli att längta efter ett litet målarprojekt.

Alla snickerier är i dag målade i en kritvit nyans. Dels tycker jag inte att det är särskilt praktiskt men framförallt saknar jag kontraster. Ögat ber om något att vila på!

Hittade denna färgskala hos Gysinge byggnadsvård och tänker att en kombo av dessa kan bli fint?  Olika kulörer ur samma färgskala på köksluckor, socklar och pärlspont.

 

Är särskilt förtjust i denna färg som heter Gråblå:

Extra kul är att färgsättningen var väldigt vanlig under sekelskiftet. Vårt hus är byggt 1896 och det är inte helt orimligt att pärlsponten, som är det enda som är original, från början var målad i en liknande kulör.

Än så länge är projektet bara på dröm-stadiet och det ligger en himla massa punkter i att-göra listan som kommer före. Men det är ju fasligt mycket roligare att drömma om köksprojekt än att räfsa i lövhögen.

Kram

Sophia

 

1 månad kvar

 

Om en månad är det 2018. Det innebär att mitt och Sophias shoppingfria år är avklarat. Längtar jag? Absolut. Jag ser fram emot att få shoppa igen.

Jag är väldigt nöjd med mig själv att jag klarat av utmaningen utan att falla för frestelsen. Kommer jag belöna mig själv med något materialistiskt för att jag klarat utmaningen? Fick den frågan av en kollega häromdagen Jag har faktiskt inte planerat det. Jag vet att jag kommer investera i en ny vårkappa, då jag sålt av eller skänkt bort alla mina. Annars har jag inte något som jag tänkt investera i.

Däremot har jag tänkt om lite vad gäller min träning. Jag har sagt upp mitt träningskort på Sats och ska börja träna yoga istället. Har gjort det mer eller mindre seriöst under åren i olika former (är dock inte så bra). Jag är dock inte så förtjust i yogapassen på Sats utan har hittat en yogastudio nära där jag bor som jag ska börja på hade jag tänkt. Så det kommer nog bli min present till mig själv, ett yogakort. Anledningen till att jag väljer att gå tillbaka till yogan är jag behöver hitta lugnet i min träning och fokusera helt och bli stark och smidig, Det finns liksom inga genvägar med yogan vilket jag gillar.

Fortsatt trevlig helg!

Namaste

/Martina

Hållbara julklappsidéer

Stilkontot_ (följ henne, det är en order!) sa en himla klok sak angående mitt inlägg om dyra presenter. Att hela familjen faktiskt kan glädjas åt att föräldrarna fortfarande uppvaktar varandra. Och att man kan inte ska underskatta att barnen också mår bra av att se föräldrarna skämma bort varandra ibland. Jag tycker att hon har en viktig poäng – det ÄR fint med gåvor. Jag tror verkligen inte att min man skulle må sämre av att jag visar omtanke i form av en gåva då och då…

Men jag tror också att många känner en oro över av att julen ibland handlar för mycket om gåvor och för lite om umgänget. Kanske oroar sig många föräldrar för att barnen ska skämmas för en liten julklappshög. Kanske oroar sig partners för att ens partner köpt en mycket finare julklapp.

Det vore ju himla synd om julemyset ska förgås av såna onödiga farhågor. Här är mina bästa idéer för hållbara julklappar som inte kostar skjortan:

Julklappstips för en liten plånbok

Innan du börjar: Sätt en budget för klappen maximalt får kosta. Låter enkelt men många börjar i fel ände, det vill säga vad klappen MINST får kosta. Gör tvärtom.

Ge bort en stickling! I stället för att ge bort dyra snittblommor kan du ge bort en stickling. Betydligt mer personligt och långlivat än en vacker men ack så förgänglig bukett. Och snudd på gratis.

Ge bort kryddor i en loppad glasburk till den matlagningsintresserade. Kostar next to nothing men är både användbart och vackert. Bonuspresent: Ge bort en middag med kryddan som huvudingrediens. En annan idé är att köpa alla ingredienser till någons favoriträtt och laga måltiden som present.

Ge bort en begagnad bok! Går att köpa prima böcker på Tradera och antikvariat för så lite som tio kronor. Nedan samling med Enid Blytons ”Mysteriet-böckerna” i 50-talsutgåva kostade mig knappt 50 kronor.

Ge bort en långfrukost! Bjud in till skvallermaraton och helgfrukost. Särskilt uppskattad present till alla som har småbarn hemma som sällan låter en sörpla på kaffet medan det fortfarande är varmt.

Ge bort barnvaktstimmar! Erbjud att sitta barnvakt åt din bästa kompis barn och låt hen sova/gå på toa/ gå på dejt med sin partner.

Ge bort en riktigt tråkig dag. Boka in en dag då hela familjens kalender är tom. Njut av att göra prick inget tillsammans en hel dag.

Hållbara presentförpackningar

Att varje år köpa nytt inslagspapper som har en livslängd på en förmiddag känns väl sisådär i ärlighetens namn. I år satsar jag i stället på inslagningar av den mer beständiga sorten. Till exempel:

Slå in små presenter i en vintageburk. En loppad plåtburk skapar en lyxig känsla men kan till skillnad från prassligt papper återanvändas om och om igen.

En samling brokiga plåtburkar kommer också att ligga fint under granen.

I stället för papper och engångskrullsnöre: Återanvänt snöre och spillbitar av tyg.

Spillbitar av gamla tyger är perfekta att använda som omslagspapper. Går att återanvända i en herrans många år och känns också ljuvligt lyxiga och unika. Linnetyg och ett rustikt ofärgat snöre känns också som en väldigt robust och härlig kombo.

Har du fler tips på hållbara julklappar som inte tömmer plånkan? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!

Kram

Sophia