Month: mars 2023

Spridda tankar och tips

Posted on

Lyssnade på Stormens ”Bra men lite tomt” och vill varmt rekommendera avsnittet till alla. Särskilt den första pratan! Ola kåserar om kulturkriget och lyfter två väldigt intressanta perspektiv. De som hävdar att kulturkrigsfrågor är helt ovidkommande begriper inte den oerhörda relevansen för de minoriteter som är föremål för debatten. I förlängningen angår de hela vårt samhälle. Ska vårt samhälle inkludera samma rättigheter för alla, eller inte? Det är ju viktiga frågor.

”Ett opium för folket” kallade Liv Strömqvist kulturkriget, apropå att den sortens frågor får sån oerhörd genomslagskraft i den amerikanska valupptakten. Kulturkriget agerar som ett politiskt bländverk för att distrahera väljare från mer komplicerade frågor. Att ha en åsikt om bankregleringar, omfördelningspolitik eller statsskulden kräver ansträngning, att förfäras av bögar kräver ingen kunskap alls. Något som sluga politiker nyttjar till max. Jag hoppas för mitt liv att vi ska slippa se samma politiska utveckling i Sverige.

Jag har precis hittat till @studioskogso på instagram. Det är en granne från Saltsjöbaden som pluggar till inredningsdesigner. Framförallt vardagsrummet är så fint att jag smäller av. Älskar att hon gjort flera olika sittgrupper, och i stället för ett stort vardagsrumsbord använder flera små. Det kommer jag sno, tack och bock. Och att gruppera tre rislampor i olika storlekar och höjder? Jag dånar!

Något att lyssna på, och något att titta på. Varsågod.

Kram

No comments yet

Måndag

Posted on

Hej!

Det är lätt att dagarna bara rinner iväg mellan inläggen. Som sanden i timglaset (hehe, gissa såpan). Men helgen upptogs av fix inför Junis klass-kalas (vi hyrde en gympahall – succé!), Andreas har varit på på kurs och jag dignar under bördan av mitt vanliga arbete + familjeliv.

Nåväl! Det är ju avgjort det allra tråkigaste att läsa om varför inlägg inte blir skrivna. Så nu till ett roligare ämne. Nämligen kläder.

Har burit dessa byxor varje dag i två veckor. Bland annat min gamla sidenskjorta från Filippa K (som jag haft sedan 2012, i alla fall) och rejäla kängor från Blankens, som klarar en mycket ostadig Stockholmsvår.

I dag bar jag dem med en sweatshirt, annars funkar en t-shirt lika bra. Gärna något lite skräddat, så att det blir mer kontor och mindre älgjakt.

Kram

No comments yet

Sjuåringskalas och kammade bryn

Posted on

I förra veckan fyllde Juni 7. Sju år! Det känns lika svindlande för henne som det känns för mig att varit förälder i sju år.

I lördags hade vi dukat upp för kalas vid kl 2. Juni kom instapplande från prova-på-hockeyn (hennes fröken spelar i hockey-lag och bjöd in alla tjejer i förskoleklass på en hockeyträning, snörp i hjärtat) samtidigt som morfar, Annika och Hampus kom. Mormor hade bott över sedan kvällen innan.

Tyvärr var tårtgeneralen Andreas krasslig, och lotten föll på mig att ordna med fika. Som tur var hade Juni önskat sig kladdkaka, och den uppgiften var till och med jag man för. (Annat var det för tre år sedan då hon önskade sig en enhörningstårta).

Hade dragit en kam genom både hår och ögonbryn.

Kladdkakan gick itu, och nästan alla glas stod i disken och jag hade inte köpt några våriga tulpaner.

Nåväl! Torkade blommor och pappersblommor åkte ner i två hyacintvaser. Kladdkakan serverades i stora klickar, och jag fick anledning att duka fram antika likörglas jag fått av mamma.

När vi ätit, sjungit och öppnat alla presenter (en whiteboardtavla, barbiekläder, en barbiehäst och en jojo) lekte barnen medan jag säckade ihop i soffan. Återstoden av kalaset ägnade jag åt att högljutt vädra synpunkter på min brors klädstil (oombett), och så var ordningen så som den varit i över trettio år återställd.

Blombuketterna blev så pråliga att jag ställde dem i badrummet där de tänder upp som små fyrbåkar.

Kram

No comments yet

Produkterna jag använder för att slippa sminka mig

Posted on

De flesta dagar orkar jag faktiskt inte sminka mig. Jag har aldrig varit road av smink utan ägnar mig hellre åt annat om jag kan slippa.

Däremot är jag för fåfäng för att vara osminkad jämnt. Vill inte gärna dyka upp på videomötet med champinjonhy och hormonfinnar (en inverterad flugsvamp?) som annars är min födslorätt.

Såhär såg jag ut i dag. Vi kollar vilka produkter som krävs.

Den allra viktigaste ingrediensen är min brun utan sol från Eco of Sonya. Det är en toner särskilt för ansiktet. Instruktionerna säger att man bör använda den ca två gånger per vecka, men det tycker jag är för snålt. Minst en gång om dagen!

Torr som fnöske blir jag om vintern. Varje morgon gnussar jag två droppar grönelixir från Bruns frisörer i ansiktet för glans och lyster. Också ekologisk!

Rejäla ögonbryn tycker jag är det finaste som finns. Egentligen vill jag ta mina ögonbryn till en salong, men de fick nöja sig med snålvarianten – det vill säga hempermanent. Köpte ett Brow Lamination Kit online för 189 och testade (länk till stories här). Efter en vecka märker jag knappt av effekten längre. Jag var dock ganska återhållsam med formningen – och gjorde permanenten precis innan sängdags – nästa gång kommer jag att fluffa dem mer och undvika att trycka ansiktet mot en kudde precis efteråt.

Fluffet tar en bara så långt. Det allra viktigaste är färgen. Har denna ögonbrynsfärg från Depend, som varit en trotjänare i många år. Lätt att applicera, men håller bara i ett par veckor.

Och det är vad jag använder för att slippa sminka mig.

Har du tips på bra produkter?

Kram

1 Comment

8:e mars

Posted on

Många är vi som får ofrivilliga spasmer i ögat när det önskas grattis på kvinnodagen. Däremot tycker jag inte att det behöver vara så tokigt att uppmärksamma vad vi faktiskt åstadkommit under det senaste seklet. Många delar poster i sociala medier från profiler som i princip skriver att allt går åt fel håll. Gärna med senaste nyhetsskandalen som obestridligt bevis.

Även om det finns många orättvisor kvar att bekämpa tycker jag det är en en historielös tolkning, och jag hade hellre sett att man använde andra argument för att engagera fler i jämställdhetskampen.

För det första är det fel.

De senaste 100 åren har kvinnor fått rösträtt, vi har infört föräldraförsäkring, förskola, kvinnor har rätt till högre utbildning, värnplikten är könsneutral, kvinnor får bli poliser eller hemmafruar eller inget alls, två kvinnor får gifta sig (av en kvinnlig präst) och bli mammor ihop. Vi har fri abort, preventivmedel, barnbidrag, könsneutral föräldraförsäkring, samtyckeslagstiftning, en reformerad sexköpslag som kriminaliserar förövaren och inte offret och vi sambeskattar inte längre gifta par. Bland mycket annat.

Min farmor var soloförälder under tidigt 60-tal. Tre månaders föräldrapenning erbjöds heltidsarbetande kvinnor. Min farmor har berättat om hur hon förgäves försökte få kommunen att erbjuda någon sorts barnomsorg. Men varken förskola eller fritids fanns. Och soloförälder förresten, det var inte ordet man använde om ogifta och ensamstående mödrar.

Jag tänker också på utvecklingen under de senaste decennierna. Hur glad jag blir av att se alla unga tjejer jag möter på stan som obesvärat går utan bh. Som har bekväma jeans och inget smink och som växer upp med ordet samtycke i sitt vokabulär. Det skänker mig så mycket hopp!

För det andra är det att nedvärdera allt tidigare generationers kvinnor har behövt offra för sådant vi tar för givet i dag. Har 100 år av aktivism inte betytt något?

För det tredje skickar det nedslående signaler om medborgarengagemang. Varför engagera sig om allt bara blir sämre?

Nej. Vi säger inte grattis på kvinnodagen. Men kanske inte heller att allt gått åt helvete?

I dag uppmärksammar vad tidigare generationers kvinnor åstadkommit för vår skull, och funderar över vad vi kan göra för nästkommande. Engagemang lönar ju sig!

4 Comments