Monotona treenigheten

Luften gick ur mig lite efter inlägget om biblioteket. Just nu känns det som att jag fastnat i en treenighet av monotoni; tvätt, städ, disk. Däremellan hämta och lämna. Om och om igen. Till glädje för ingen.

Jag så innerligt trött och sliten. Utled på alla hushållssysslor. Tålamodsprövad av fyra månader utan en enda natts ordentlig sömn. Det är ju inte barnen som är jobbiga, men det är ansträngande ändå. Jag och min man måste ju reda oss själva bäst vi kan. Andreas föräldrar finns inte kvar och mina bor i Skåne. Stundom känns det så otroligt bräckligt. När tålamodet är tunt som flor, och huden öm. Då måste man väga varje ord på guldvåg. Konflikter sprungna ur småsinthet har vi liksom inte marginaler till.

Du hör ju! Gnäll och stånk. Tur att en lång ledighet hägrar. Andreas kommer att vara ledig nästan en månad över julen, och jag har fått erbjudande om att komma till Lindesberg tillsammans med lillbarnet och vila upp mig några dagar.

Det är ju ändå fint? Att det känns som semester att bara ha ett barn. Det kunde jag aldrig tro.

Kram

Om bokhyllan

Vi tar det från början. Det är ju viktiga saker, så bäst att inte utelämna någon detalj.

Vårt ”bibliotek” ska äntligen förlänas med en bokhylla. Just snyggt bibliotek annars.

Det är inte så mycket ett rum som det är en passage som binder ihop gästrummet, köket och hallen.

Såhär såg det ut när vi flyttade in.

Och inte mycket har hänt sedan dess. Tapeterna är kvar (det är två olika), men hyllorna är nedmonterade.

Ända från början har jag velat platsbygga en bokhylla. Men projektet har hamnat långt ner på priolistan efter fönsterrenoveringar, ovanvåningen, matsalsrestaureringen (puh). Nu bestämde vi oss för att peta upp det i prioriteringsordningen, eftersom detta är ett rum som vi använder varje dag. Och kartongerna med ouppackade böcker blir bara fler.

Att hitta referensobjekt att utgå från har inte varit det lättaste. Nästan omöjligt, faktiskt. Det beror nog på att vanligt folk inte platsbyggde bokhyllor kring förra sekelskiftet.

Böcker stod nog ofta i ett bokskåp, som nedan.

Eller kanske såhär. Bakom glasdörrar. Vilket förstås vore urtjusigt men nog långt över vår budget, därtill alldeles för opraktiskt för en barnfamilj.

Nog inget för vanliga hem dock. De referensbokhyllor jag har hittat har varit lösa möbler placerade i ett herrum eller ett läsrum. Någon mer insatt får gärna upplysa mig om jag har fel.

Typ såhär.

Här är en av skisserna jag gjort. Från början tänkte vi bara ha bokhylla på en vägg. Som ni ser går översta hyllan över dörrkarmen. Så blir det nu också, men över både dörren mot hallen och köket. En rejäl pjäs.

För att spara golvyta bygger vi in skrivbordet i bokhyllan. Min man har en 80 centimeter bred skärm som måste rymmas, tyvärr är den inte förhandlingsbar.

Nu har jag ritat in skrivbordet i hörnet i stället. Hoppas att det blir en bra lösning. Önskar att jag hade haft tiden att göra en 3d-skiss, men först hade jag varit tvungen att lära mig att skissa i 3d. Så helst av allt önskar jag mig nog färdigheten att kunna skissa i 3d. Här är i alla fall tre skisser jag gjort för hand. I mitten ser du skrivbordet och till höger är skåpartierna.

Inspirationen har jag hämtat bland annat härifrån.

Vi har hittat en snickerifirma som vi litar på och bestämt oss för material och vissa detaljer. Det kvarstår en del beslut kring snickeridetaljer. Och att välja färg förstås, men det är ju bara roligt. Vi bygger den i furu och målar den själva i linoljefärg.

Vad tror du?

Kram

Djupdyk in i stundens tankar

Nu blir det ett djupdyk rakt in i mina osorterade tankar.

I morse formligen flög jag ett varv runt sjön för att hinna tillbaka till kl 10. Skulle nämligen träffa en arkitekt hemma. Klockan blev tio, kvart över och sedan halv elva. Ingen dök upp. Visade sig att hon vabbade. Vi stämde nytt möte på fredag i stället. Det är inte min poäng. Poängen är den att jag har haft osedvanligt mycket kontakt med byggfirmor under hösten. Vet du vad min samlade erfarenhet är? De dyker inte upp. Svarar inte på mejl eller telefon. Kommer försent. Skickar inga offerter som utlovat. De prickar helt enkelt av varenda fördom folk har om byggare. Hur är det möjligt?

Projektet med att bygga bokhylla är igång. Vi bygger en i massivt trä med skåp nedanför och hyllor ovanpå. Och med inbyggd skrivbordsyta. Skriver självklart mer om detta och visar bilder under processens gång.

Inte nog med att mötet inte blev av. Skulle egentligen åkt in till stan med Nils och varit med på en teamaktivitet med jobbet. Även den blev inställd i sista sekunden. Hepp. Stora barnet skulle bli hämtat av grannen, så helt plötsligt låg hela eftermiddagen öppen som ett oskrivet blad. Jag och Nils åkte in till stan för att träffa Sara, Jocke och lilla Sixten. Vi gick en sväng på Arkivet. Vet du varför jag älskar second hand-butiker så himla mycket? Det är som en överraskning varje gång. Utbudet förändras ju varje dag och man vet aldrig vad man trillar över. Jag älskar det! Sara hittade en superfin klänning från &other Stories åt mig. Visar upp vid tillfälle! Den får dock vänta tills jag slutat amma eftersom den är fantastiskt opraktisk.

Nu klipper ögonlocken. Dags att göra kväll.

Krukhyllan

Väggen bredvid kakelugnen i vardagsrummet pryds numera av en liten hylla. Andreas har snickrat och jag har målat. Lagom stor för en skraltig Dr Westerlund, eller något annat mindre tingeltangel.

Det är bara ett enkelt hyllplan i furu (vi sågade ut en halvcirkel från en spillbit vi hade i boden) som är monterad på en konsol jag köpt på Nacka Byggnadsvård. Hyllplanet fräste Andreas med en handöverfräs för att få en mer arbetad kant. Sen målade jag tre lager linoljefärg i nyansen varmgrå.

Vi gjorde faktiskt en hylla till. Den använder vi som sängbord i gästrummet. Tips för dig som har ett litet sovrum och inte får plats med ett nattygsbord.

Kram

Sophia

1 advent

Vi har hållit på julpyntet fram till i dag. I Nissens första brev får vi nämligen uppdraget att pynta hemmet. Särskilt viktigt är det att julstjärnan hängs upp i Junis rum, annars hittar inte tomten till huset på julafton.

Jag fick frågan hur jag presenter Nissen. Hen har adresserat ett brev till Juni och Nils, och Juni fick hämta det själv i brevlådan. Det var så stort att brevet gick sönder i den ovarsamma ivern när det skulle öppnas.

Vi har ställt fram mängder av ljus. På en handslagen kopparbricka har jag byggt som ett altare av ljuslyktor. Glimrar fint i mörkret.

Och hängt upp julstjärnor. I stället för skomakarlamporna hänger nu två stycken 70-talsstjärnor i björknäver. De hittade vi på farmors vind.

Serveringsvagnens nya färg gör sig extra bra i juletider.

Mycket tid har också ägnats åt baket. Andreas och Juni har gjort ett pepparkakshus ur en receptbok från 70-talet.

Förutom huset blev det också katter och hästar.

Vi har lyssnat på radiojulkalendern och öppnat lucka. Och gått och väntat hela dagen på julkalendern på tv. Tror att själva lucköppnandet skänkte mer glädje än tv-programmet. I alla fall för familjens yngre.

Sedan har vi smugit runt och letat efter Nisse. Just nu gränsar påhittet med Nissebreven farligt nära att bli ett livslångt trauma. Det är så lätt att ryckas med i barnets fantasi, men jag tror att jag behöver tona ned det litegrann. En smula, i alla fall.

Hoppas att du hade en fin advent.

Kram

Sophia