Är secondhand-shopparna medberoende till shopaholicsen

Cecilia ”Closet Chronicles” skriver en himla intressant reflektion om andrahandsshoppingen som fått ett stort uppsving i Slowfashion-rörelsen.

Att handla begagnat är tveklöst bättre för miljön än att köpa nytt. Men betyder det att vi inte kan ifrågasätta begagnatmarknaden då? Jo, det både kan och ska vi göra. Även om det förstås är enormt mycket bättre att köpa begagnat än nytt.

Cecilia skriver bland annat:

Men, så när vi kastar oss in i Slow fashion-rörelsen och kanske börjar handla enbart second hand, skulle vi helt ärligt klara oss utan vår shoppingglada omgivning? Jag kan inte sluta fundera över den där ekvationen. Det här handlar absolut inte om att smutskasta second hand på något vis alls (är ett stort fan!) – eller att ursäkta överkonsumtion. Det är blott en lite intressant tanke, att jag som ”miljömedveten” second hand-konsument, faktiskt är beroende av någon annans konsumtion.

Jag tycker definitivt att det är en tanke som är värd att tänkas. Vi som är klädintresserade och handlar begagnat är ju beroende av andras utrensningar för att få vårt lystmäte. Är vi vår konsumtion bara ett medberoende till shopaholicsen?

Visst är det så att den enda fullt hållbara konsumtionen är den som inte blir av. Sedan kan man fråga sig om det är ett idealsamhälle – att vi skulle leva som före den industriella revolutionen – och i princip bara konsumera vad vi själva kan tillverka.

Visst är det så att andrahandskonsumtionen göder ytterligare nykonsumtion. Många som säljer begagnat shoppar ju enbart nytt. Och det är väl där skon klämmer? Att många bara ser andrahandsmarknaden som ett svart slukhål som sväljer gamla utrensade plagg och själva fyller de bara på med nytt. Jag tror att en del svaret är att höja statusen för andrahandskläder ännu mer. Det måste bli ännu trendigare och en självklarhet för alla. För väldigt många är det sorgligt nog fortfarande inte ett alternativ.

Jag tror att hållbar konsumtion också innebär att vi tittar med kritiska ögon på varför vi shoppar och inte bara på vad. Det går inte att konsumera lika mycket som förut även om vi köper begagnat, åtminstone inte om man strävar efter att minimera sin miljöpåverkan. Vi måste granska våra konsumtionsmönster och fråga oss varför vi upplever att vi måste shoppa saker som vi egentligen inte behöver. Där tror jag att motreaktioner som den minimalistiska rörelsen har många bra verktyg och insikter att erbjuda.

Vad tror du? Har jag fel.

Kram Sophia

 


Mer på temat:
Andrahand i första hand

Hyra barnkläder – så funkar det

När Juni föddes var hon 51 centimenter lång, alltså redan längre än de minsta nyföddhetsstorlekarna. Två veckor senare hade hon vuxit ytterligare två centimeter och ungefär sådär fortsatte det. Barn växer så det knakar, men det gör inte kläderna. När jag hörde talas om tjänsten Hyber så var jag tvungen att teckna mig direkt. Det är nämligen en prenumerationstjänst för barnkläder. Nu har jag testat att hyra barnkläder nästan en hel säsong och här kommer en sammanfattning av hur jag tycker att det funkar.

Fördelar:

Ekonomiskt alternativ jämfört med att köpa allt nytt Jag har det dyraste abonnemanget för 399 kronor i månaden (dock betalade jag in för ett helt år i förskott eftersom jag hatar månadsbetalningar). Då har jag ytterkläder för hela vintern plus lite skalplagg som kan användas under sommarhalvåret.

Det är väldigt smidigt. Vet du vad den vanligaste barnrelaterade googlingen är? Hur klär jag mitt barn för sommar/vinter/höst/vår/etc.. Skoja, jag vet inte. Men det är en mycket vanlig fråga i familjeforum. När man hyr en uppsättning kläder vet man att man inte kommer att sakna något.

Det är miljövänligt. Genom att återanvända plagg i stället för att köpa nya minskar vi på klimatutsläppen som är relaterade till nyproduktionen. Det blir färre kemikalier, mindre vattenåtgång och färre transporter. Här kan du läsa mer information om det. 

Det är alltid nyskick. Många drar sig för att köpa begagnade kläder på grund av att de upplever att det är ofräscht. Hyber garanterar nyskick på alla sina kläder.

Kvaliteten är grym. Alla kläder som jag fått hem håller otroligt hög kvalitet och verkar tåla allt som förskolevardagen bjuder på. Inte ett plagg har gått sönder hittills.

Man bidrar till en cirkulär och hållbar ekonomi. Detta är något som är viktigt för mig. Om vi vill se alternativ till den traditionella marknaden för kläder måste vi också ansvara för att det finns en alternativ marknad. Få människor lockas av att starta företag på premisserna att de aldrig kan försörja sig på det.

Nackdelar

Det behöver inte nödvändigtvis vara superekonomiskt jämfört med begagnade kläder. Enligt deras prisinformation sparar jag 4200 kronor per år jämfört med nypris. Eftersom vi handlar 90% begagnade kläder till Juni misstänker jag tyvärr att det faktiskt blir dyrare för vår del. Dessutom löper prenumerationen årsvis men kläderna går i stort sett bara att använda under ena halvan av året.

Dåligt utbud av material och färger. Jag har ju blivit lite av en materialnörd sedan jag läste boken Slow fashion. Undviker fleece till varje pris och väljer ull alla gånger före moderna syntetplagg som ska ”andas”. Tyvärr finns det i dagsläget inga alternativ hos Hyber. Jag har mejlat dem angående detta och de menar på att kläderna är miljöcertifierade (fleecen är tex gjord på återvunnen plast) men jag hoppas ändå på att de breddar sortimentet snart. Detsamma gäller utbudet av färger. De erbjuder i huvudsak fyra färgscheman; blått, grönt, rosa och rött. Inga lekfulla unisexkombinationen utan uppenbart väldigt könat. Jag har mejlat med dem även angående den frågan och de hänvisar till en marknadsundersökning som visade att deras målgrupp ville ha det så. Men jag är också deras målgrupp och jag vill ha fler alternativ. Så om du tycker som jag kan du väl skicka ett mejl till dem och säga att vi är fler som vill se ett bredare sortiment.

Det saknas alternativ till att välja klädpaket som inte är i nyskick. Jag hade nog hellre betalat 200 kronor i månaden och använt kläder som inte var i nyskick. Om jag rådfrågar min inre enstamstående morsa säger hon samma sak. Barn tar tyvärr ingen hänsyn till hyrda eller köpta kläder, det grisar ner sig oavsett. Nyskicket varar i cirka 30 sekunder, och jag vågar påstå att de flesta barn inte bryr sig om de när nya eller gamla kläder.

 

Hoppas att du blev lite mer nyfiken på att hyra barnkläder. Jag är självklart inte sponsrad av Hyber (om du nu trodde det) utan betalar för allt ur egen ficka och ville bara dela med mig av mina erfarenheter.

Jag har också sett att en av mina Instagramfavoriter, Södersätra, ska lansera en prenumerationstjänst för barnkläder 1 april. Till skillnad från Hyber satsar de på vanliga plagg (dessutom giftfria och eko) och inte bara ytterplagg. Spännande!

Stor kram

Sophia

Hållbarhetsutmaningen

Efter 365 dagar av köpstopp – eller köpfrihet – beroende på hur en ser det är det dags att tänka på framtiden. Uppriktigt sagt har jag fått lite dåligt samvete av att tänka på inköp överhuvudtaget. ”Jag har ju klarat mig ett helt år, behöver jag verkligen något nytt?” ekar samvetets röst i bakhuvudet. Själva syftet med köpstoppet var ju att börja uppskatta klädinköp igen (istället för att det sker på slentrian som det gjort tidigare), inte lida av samvetskval vid varje köpbeslut.

Därför blev jag så himla glad och peppad när jag läste Slow fashion-Johannas upprop om en tolv månader lång hållbarhetsutmaning.  Varje månad under ett år presenterar hon en ny utmaning som rör konsumtionsmönster och kläder, och alla som känner sig peppade får hänga på. Är du med? Räkna med mig.

Första månaden

Januari månads utmaning är att definiera vad en vill förändra med sitt klädmässiga konsumtionsmönster. Förslag från Johanna är till exempel:

  • Endast handla utifrån Slow fashions principer
  • Helt sluta handla Fast fashion
  • Konsumera mindre eller inte alls. Kanske är ett totalt köpstopp något som peppar dig? Eller bara köpa ex ett plagg i månaden?
  • Endast handla second hand.

Min utmaning för 2018

Jag vill att mode och kläder enbart ska vara ett glädjefyllt intresse. Och jag vill hitta köpglädjen igen – och nu menar jag inte köpfrosseri – utan faktiskt glädjas och ha gott samvete efter varje inköp. Det ska jag göra genom att:

Handla second hand. Alla medel är tillåtna: Sellpy, Tradera, rota i loppisgömmor, plundra kompisars garderober, klädbyta och botanisera i finvintagebutiker.

De nya plaggen ska vara få och vara hållbart producerade. Ett utmärkt exempel är mina vinterskor (som snart kommer): Producerade i Sverige med hållbara metoder och tillverkaren erbjuder reparation – och underhållsservice. Obs – det är inte Kavat. Ett ansvarsmedvetet köp.

Helt sluta handla fast fashion. Inga inköp från slit-och slängkedjorna (begagnade kläder undantaget).

Införa klädbudget på 15 000 per år. Eftersom jag tidigare lagt över 50 000 årligen på kläder är detta en drastisk minskning. Det betyder 35 000 extra till mitt framtida jag varje år.

Självklart kommer jag nogsamt att redogöra alla detaljer kring hur utmaningen går för min del. Efter ett helt år utan klädshopping känner jag dock att jag har vind i seglen. Slowfashionutmaningen blir en baggis! Och jag ser verkligen redan fram emot nästa månads utmaning.

Någon mer som är på #slowfashionutmaningen? Berätta gärna om dina utmaningar. Och glöm inte att följa och posta i hashtaggen ovan om du hakar på. Tillsammans blir det så förskräckligt mycket roligare!

Stor kram Sophia