Valfrihetsförlamad seriestökare

I dag har varit en sån där dag som jag egentligen helst undviker. Under hela förmiddagen var det tryckt stämningen hemma. Andreas planterade om en växt och jag mecklade med min kamera och vek tvätt om vartannat. Och möblerade om. Men ingenting blev liksom gjort, trots att vi gjorde massa saker!

Tillslut började vi prata om vad som störde oss.  I rättvisans namn ska tilläggas att det föregicks av ett mikrobråk mellan två individer i alldeles för stora offerkoftor. Andreas störde sig på det allmänna stöket hemma och jag störde mig i synnerhet på hallen, som blivit en slags uppsamlingsplats för barnstrumpor, verktygslådor och allehanda bråte. Det allmänna stöket är svårt att få bukt med; vi har egentligen inte så värst mycket prylar, men vi har fel prylar. Till exempel tomma vitrinskåp men bokhyllor fulla med stickor och sy-saker (skyldig). Skåpen ska jag sälja, har inte bestämt mig för om jag orkar Blocket eller om det är värt att låta någon annan sälja dem på kommission. Det är två skåp som ändå kostat sex respektive tvåtusen, och säljer jag dem på Blocket får jag troligen inte tillbaka pengarna. Om jag säljer dem på kommission får jag åtminstone hälften och får dem upphämtade omgående. Så extremt jobbigt att välja. Jag men du hör? Jag är valfrihetsförlamad!

Vi löste problemet med att rensa ut hallen från det värsta: utrensade handdukar som mellanförvarades i hallen (klassiker!), barnskor som var för små och två par av mina skor som är alldeles utslitna. Efteråt konstaterade vi också att vardagsrummet var onödigt skräpigt på grund av att tidningshögen bredvid kakelugnen vuxit sig imponerande hög och Junis lego jämnt svämmar över i lådan. Andreas bestämde sig för att vi måste fatta ett beslut på fem sekunder hädanefter (vi lider båda av varierande grad av valfrihetsförlaming). Sedan åkte vi till Nacka Forum (med ett pitstop på tippen) och spontanköpte ny förvaringslåda åt legot och en tidningshållare. För att vara ett spontanköp kändes det ändå lyckat, men faktum är att det sista stället som jag vill tillbringa min lediga dag på var ett köpcentrum.

När jag kom hem insåg jag att jag glömde de utrensade skorna i hallen plus att jag fått en stor leverans av kattmat som — naturligtvis — hamnade i hallen. Så tillbaka på ruta ett då. Som den seriestökare jag är.

Ing-Britt däremot. Hon tar det piano livets alla dagar. Hon har hittat ett nytt favoritställe för middagsluren. Kjell är ute och raggar fästingar som vanligt.

Kram Sophia

 

Kläderna som är svårast att rensa ut

 De flesta har säkert ett eller flera klädmässiga bottennapp i garderoben – plagg som varit riktiga felköp. Vad man kanske inte alltid tänker på är att i garderoben hänger ofta också flera ankare. Som krokar sig fast och blir kvar, utrensning efter utrensning, men som bara är ett sänke för hela garderoben och aldrig blir använda.

I helgen gjorde jag årets sjätte utrensning – och faktum är att det skulle nog kunna bli sju totalt. Det finns vissa typer av kläder som är mycket svårare att rensa ut för andra. För mig finns det i regel några svepskäl att behålla plagg som egentligen borde rensas ut:

Fyra sorters plagg

Gåvor. Jag är nog inte ensam om att känna mig oartig att rensa ut plagg som jag fått i gåva. Särskilt om det är av en person som står mig nära. Det spelar ingen roll om det ett plagg eller smycke som överhuvudtaget inte passar i stil eller storlek, jag har en tendens att klamra mig fast ändå. Såhär försöker jag tänka i stället: Rent logiskt – hur påverkas relationen av detta plaggs vara eller icke vara? Troligtvis inte alls. Jag blir inte sårad om någon väljer att ge bort en gåva utan tänker att det är ju fint om den kommer till användning. Om man har fått en gåva av en särskilt lättkränkt person är det ju också helt försvarbart att dra en vit lögn för att rädda båda två från en genant situation. Säg bara att plagget förstördes i tvätten.

Dyra plagg. Särskilt kombon högt inköpspris och lågt andrahandsvärde. Många dyrare plagg har också bra andrahandsvärde, men tyvärr gäller inte detta för alla märkeskläder Knasiga storlekar, snitt eller väldigt tidsbundna plagg tenderar att vara svårsålda efter några säsonger. Prova att sälja ett par jeans med låg midja i dag så förstår du vad jag menar. Tänk såhär: Det troligaste är att priset sjunker ännu mer. Ett par hundralappar eller ett par tior är åtminstone bättre än inget alls. Om du tvingas återvinna i stället för att sälja får du bokföra gärningen på ditt miljömässiga pluskonto, det är förhoppningvis inga skräptextilier som recyclas.

Gamla trotjänare. Vissa plagg hänger ju kvar längre än de flesta förhållanden. Favoriter från förr som har ett högt sentimentalt värde kan vara extra svåra att skiljas ifrån. Tänk såhär: Om du vore ett klädesplagg, hade du hellre velat bli använd eller hänga och samla damm i en garderob? Tacka dina gamla trotjänare genom att ge dem ett nytt liv hos någon annan. Allt annat är ovärdigt.

Högtidsplagg. Balklänningar, brudtärneklänningar eller julkoftan från 1998 – jag tror att de flesta har något av dem hängandes i något skrymsle. Det är lätt att inbilla sig att ett behov kan uppstå igen.  Om ingen är planerat i närtid är det enda rimliga att sälja eller skänka. Tänk såhär: Du kanske inte ska vara brudtärna under närmsta tiden – men det är det många andra som ska! Festkläder och högtidsplagg är typiskt såna plagg som kan ärvas vidare. De används sparsamt och är också ofta dyra i inköp. Det finns många ensamstående mammor, studenter eller föräldralediga som också vill gå på galej i något fint. Gör dem en tjänst och slutförvara inte såna plagg som kan komma till användning igen.

Vad har du svårt att skiljas ifrån?

Stor kram Sophia

 


Du kanske också vill läsa det här:

Så påbörjar du ett köpstopp – fem handfasta råd

Få bukt med din överfulla garderob – tips som faktiskt fungerar