Garderoben – en kvinnas dröm eller mardröm?

garderob pickyliving

Förra helgen firade jag pappersbröllop, mer känt som tvåårig bröllopsdag. Min mamma hade rest ända från Skåne för att extraknäcka som barnvakt och vi hade sett fram emot dagen i veckor. Vi är inte bortskämda med barnvakt så det kändes nästan högtidligt. Här skulle det tas igen ett års förlorad egentid! Vad skulle vi välja? Lyxbrunch? Massage? Romantisk picknick. Möjligheterna var oändliga.

Vad vi faktiskt gjorde?

Monterade garderober.

I över tio månader har vi haft garderobsdörrar från Picky Living som stått halvt monterade i sovrummet. Tio månader! Det knasigaste var att vi liksom tillslut hade vant oss vid garderobsmisären efter många månaders ”Jag SKA, ska bara göra detta först…” och ”men du borde, jamen DU borde också” . Men tillslut föll vi till föga för Junis skull. Det kändes inte särskilt säkert att ha täcksidor tunga som bly ståendes mitt i rummet när hon far runt på en ettårings vis. Vill påstå att detta beslut nog var den bästa investeringen i vår relation hittills.

I alla fall. Det fick mig att tänka på klyschan om den kvinnliga garderobsdrömmen. Alla kvinnor förväntas dregla över en enorm garderob som sväljer kläder för ett helt fotbollslag. Och gärna ett eget rum med heltäckningsmatta för skosamlingen. I drömmen är förstås alla kläder vikta, strukna, hela, rena och färgmatchade.

Med vår nya garderob har jag en garderobshalva till förfogande för mina kläder. Jag har också delar av ett klädskåp och några lådor i källaren för säsongsförvaring (sorry KonMari, det höll inte hela vägen med att inte säsongsförvara kläder på annat ställe). När vi renoverade vår lägenhet kompromissade vi bort två inbyggda garderober som i dag används till annat. Och jag känner mig helt nöjd med det beslutet. Mer utrymme betyder för min del bara mer av kläder som samlar damm och bidrar till ett dåligt samvete på grund av dålig nyttjandegrad.

Verkligheten verkar tala emot den garderobsdrömmen. Majoriteten av unga människor – och främst kvinnor – känner ångest inför sin garderob och uppger att de inte ens använder hälften av kläderna som de äger.

Jag tror inte att botemedlet för garderobsångest är mer förvaring. Snarare tvärtom. Kanske borde vi förvaringsbanta likväl som vi gör oss av mer överflödiga pryttlar? Det är ju faktiskt det säkraste sättet att se till att inte köpa på sig nytt. Finns det ens något som heter lagom förvaring? Är våra förväntningar av vad som är lagom förvaring egentligen alldeles för mycket förvaring?

hur tänker du med förvaring? Är du maxi-eller minimalist när det kommer till garderobsutrymme?

Här ser du vår garderob i all sin prakt. Blått förstås, eftersom det är det flottaste jag vet.

Kram Sophia

tillbaka efter lite frånvaro

Hej på er,

Jag har haft fult upp och helt enkelt prioriterat bort bloggandet till förmån för livet. Så blir det ibland. Men nu så är det nya tag. Hade jag inte haft shoppingstop hade jag garanterat shoppat denna period som varit. Eftersom jag är en känsloshoppare av rang hade det nog blivit ganska dyrt också. Jag har faktiskt tänkt tanken att gå ut och ”unna” mig något. Men jag har hållit mig och det är jag väldigt stolt över.

Nu när jag återfått lite energi tänker jag ta en utrensningsomgång till. Har inset att jag nog inte var tillräckligt tuff senaste gången. I brist på tid blir det nog efter sommaren som jag tar tag i det.

Nu längtar jag efter semester. Ska åka till Portugal, Gotland och Västkusten men familjen. Ska bli så skönt.

Håll utkik, snart lottar jag ut vinsten från Säker stils tårtkalas!

Kram på er,

Martina

Hel och ren eller hel alternativt ren?

Klädkoden brukar ju heta ”hel och ren” när det handlar om den minsta ansträngning en förväntas göra klädmässigt. Det vill säga hela och rena kläder. Efter ett år med barn skulle jag för egen del vilja revidera klädkoden till hel eller ren. Det är faktiskt den mesta ansträngning som kan förväntas av någon som står upp till näsan i blöjor och bajs. I min mening i alla fall.

Nuförtiden anstränger jag mig för att laga mina trasiga kläder, antingen efter egen bästa förmåga eller så lämnar jag in dem till skräddaren. Förr brukade jag helt sonika slänga dem i soporna (skämmes) men nu har jag insett att det är mödan värt. Bättre för plånboken, bättre för samvetet och enormt mycket bättre för miljön. Tyvärr går ju många lagningar inte helt sömlöst in i plagget. En lagning som syns är en av mina favorittröjor från Dagmar, som jag bloggade om häromdagen.

Är lappade kläder inte längre hela?

En rejäl maska hade gått i halsringningen och jag lämnade in den till min skräddare som sydde ihop den för en dryg hundralapp. Lagningen syns ju när man tittar nära, och jag ska erkänna att jag till en början störde mig lite på det. Det ska åtminstone vara ”helt och rent” brukade jag tycka. Som att lagade kläder inte räknades som hela. Numera försöker jag i stället tänka att lagade plagg har fått extra kärlek och det är inget att skämmas för. Tvärtom.

Nu är jag nyfiken på dina tankar om lagade kläder. Lagar eller slänger/återvinner du? Lagningar som syns, är det något som stör? Eller kanske till och med tvärtom?

Kram Sophia

Orange is the new black

Mitt säkra kort i garderoben är utan tvekan valfritt plagg ur mitt grå sortiment. Jag har ju tidigare bekänt färg, eller snarare bekänt att jag lider av ofrivillig gråsamhet och sedan dess har jag metodiskt arbetat för att i högre utsträckning välja färgglada plagg.

Men så kommer dagar då jag känner att det ligger något blytungt över hela mitt väsen. Gnuggar knappt sömnen ur ögonen på hela dagen, anlägger en surmulen uppsyn och känner mig helt värdelös. Dagar som dessa hemfaller jag nästan alltid i en trygg, helgrå mundering. Och det får väl vara okej, en kan ju inte ligga på topp var dag heller.

I går hade jag precis den där känslan. Fräste mig ur sängen, öppnade garderoben och tog fram en gråmelerad långärmad historia som jag tyckte matchade mitt humör.

Och konfronterades av en själlös, grådaskig  och vresig typ som stirrade på mig i spegeln. Löste det genom att sätta på mig min absolut skrikigaste tröja, en gammal historia från Dagmar med en lagning i halsringningen. Lagningen syns prick inget eftersom den har så mycket annat som pågår, väldigt tacksamt.

Och ett tu tre hade jag en outfit som gjorde alla jag mötte på gott humör. Får aldrig så mycket leenden på jobbet som när jag dyker upp i något praktfullt och färgsprakande. Ett leende från ett oväntat håll kan ju vända den stjärtigaste av dagar.

Det får bli mitt tips för att vända en tråkig start på dagen. Är man på riktigt dåligt humör kan det hjälpa att klä sig för ett fantastiskt i stället.

Kram Sophia

 

 

Sjätte juni på Rosendals trädgård

Otippat nog har jag kommit att tycka om nationaldagen. Det är kanske lite oväntat på grund av min annars  ganska avmätta inställning till alla företeelser som ska få nationalismen att spira. Men till skillnad mot alla andra svenska högtidsdagar finns det inga traditioner som man förväntas följa på nationaldagen. Därför är den i min mening en av våra mer tacksamma högtider.

Fråga: Vad gör man om man är stockholmare och inte har lantställe samtidigt som en av årets få soldagar inträffar? Svar: Åker till Rosendals trädgård.

Sagt och gjort. Karavanen styrde mot Rosendals trädgård, som ligger belägen på promenadavstånd från stan.

Här är det grönt, grönt och åter grönt.

Tyvärr var vi inte ensamma. Vad tiden led fylldes det på med fler nationaldagsfirare.

Vi styrde upp picknickfilten. Brie des meaux, filodegspaj, chips, konstiga klädbylten, pannkakor trefemmor och en nappflaska.

De minsta hade pannkaksfest.

Och när det bara fanns en ynka kvar av allt gjorde min kompis Karin något alldeles föredömligt; en restfestmacka. Paj, ost, pannkaka – klart. 

Sedan var jag tvungen att ta en bild av den här kalaspinglan. Karin är för övrigt en av mina bäst klädda vänner. Hon har alltid haft en inspirerande stil med en mix av gammal och nytt, färger och mönster och har dessutom ett orättvist skickligt öga för stylingdetaljer. Hennes outfits – till skillnad från mina – ser alltid färdiga och genomtänka ut. Jag tänkte att Karin skulle få gästblogga och dela med sig av sina bästa stylingknep, för det tror jag att ni hade gillat. 

Medan de andra busade i fruktträdgården slog jag en lov inne i växthuset. Och fastnade för både den ena och andra plantan. 

Tycker att begonior är så maffiga. Köpte dock ingen växt eftersom det vore ett spontanköp och jag försöker att stå emot mina spontanköpsimpulser. 

När picknicken var över och barnen rastade åkte vi in mot stan igen. På vägen hem kände jag en märkvärdig glädje över att få bo på en så vacker plats. Ibland måste jag nypa mig i armen för att komma bort från overklighetskänslan, eftersom jag under min uppväxt aldrig ens kunde drömma om att bo i huvudstaden.

Det var den nationaldagen det. Hoppas att du firande den precis så som du ville.

Kram Sophia

Klädvårdstipset: Nitor Protect

Den bästa klädinvesteringen jag gjort är faktiskt ingen grej som jag har köpt. Tvärtom är det något som jag har slutat att göra. Nämligen att tvätta kläder. Förr tvättade jag nästan alla mina plagg efter varje användning. Numera tar jag bara bort fläckarna och låter dem hänga på vädring och tvättar dem gör jag så sällan jag kan. Bra för miljön, bra för kläderna och utmärkt för en latmask som mig.

Det finns bara en nackdel. När jag väl måste tvätta ett enstaka plagg har jag sällan tillräckligt många liknande för att fylla upp en hel maskin. Mina smutsiga kläder blir då liggandes i veckor längst ner i tvättkorgen, och där gör de ju ingen glad.

Av en slump sprang jag över Nitor Protect. Det är liten fiberduk som man lägger i tvättmaskinen och som suger åt sig den utfällda färgen som färgade textilier släpper ifrån sig under tvätten. På så vis kan jag blanda mörka och ljusa kläder utan missfärga de ljusa kläderna.

Jag har använt den under flera månader och har hittills inte haft någon anledning att vara missnöjd. Jag har dock följt anvisningarna och inte tvättat nya, mörka kläder. Har ju inga nya kläder så det har inte inneburit ett problem. Jag har också kört vita kläder tillsammans med andra, ljusare färger.

Gör såhär:

Lägg en duk mitt i tvättmaskinen tillsammans med alla kläderna och trycka igång programmet. Duken suger åt sig den utfällda färgen från mörka textilier. När tvätten är färdig ser du att duken är gråblå. Tvätta inte mörka kläder tillsammans med ljusa förrän du tvättat de mörka tre gånger.

Enligt informationen är duken biologiskt nedbrytbar och ska slängas i hushållsoporna efter användning. Jag har försökt leta information om Nitor Protect för att vara säker på att den inte är dålig för miljön. Hittar dock ingen ytterligare information på nätet, så om någon kunnig läsare vet mer än jag får du gärna bidra med information i kommentarsfältet. Jag månar ju om att inte lösa ett problem genom att skapa ett nytt.

Jag köper Nitor Protect på vanliga ICA, men de finns också att beställa hem på nätet för knappt en femtiolapp, vilket gör knappt en femkrona i kostnad per tvätt.

Kram Sophia

Mångsidig outfit: Business in the front, party in the back

Just kvällsevent mitt i veckorna är en särskild utmaning eftersom man 1. Helst inte vill eller kan gå hem om för att byta om, 2. Vill släpa med sig så lite ombyte som möjligt.

I veckan skulle jag gå på företagsgalej på Berns. Jag hade målsättningen att bära med mig så lite ombyte som möjligt och ändå undvika de vanligaste fallgroparna. Lätt hänt är ju annars att man tillbringar en hel dag på kontoret i en Ida Sjöstedt-puff eller kommer till tillställningen klädd som ljudkillen.

Jag körde mina favoritbyxor från Back och skjorta från Weekday.

 

Vad är det för speciellt med den här skjortan då? Nämen se,  omlott i ryggen! Business in the front, party in the back. Snitsigt värre (ostruken ja, men så är det i livet ibland).

Till kvällen bytte jag bara till ett par förlåtande högklackade med glitterklack från &other Stories och axelremsväska i skinn och med nitar från Topshop.

Och så var det partydags!

Byxor: Back //Skjorta: Weekday (minst fyra år gammal) //Loafers: Scholl //Klackskor: &Other Stories //Väska: Topshop (ca fem år gammal).

Vi har ju fått flera önskemål om att visa mer outfits i bloggen. Utan att lova för mycket kan jag säga att vi definitivt ska göra en ansträngning på området. Hoppas att du inte blir besviken om det trillar in mer klädbilder.

Kram Sophia

Lotterivinst – ge bort eller behåll?

Martina hade den stora glädjen att gå på helgens stora modehappening; nämligen Säker Stils tårtkalas. Även om det på något sätt inte gick någon nöd mig under min landetvistelse, var jag ändå pyttelite avundsjuk. Det finaste av allt var ändå att hon plockade upp en utgåva av Säker stil (som jag bara haft på lån tidigare).. Så fin!

Och fått den signerad! Hur snällt? Det är vänskap det.

Mot bakgrund av denna fina gest kan det tyckas snålt att jag övertalade Martina att lotta ut sin vinst från tårtkalaset. Tydligen hade hon haft turen att vinna en utlottad silkeströja från Kerber.

Martina argumenterade för att hon vann den utan att ha deltagit medvetet (lottades tydligen ut på placeringsnummer) och således räknas den inte som ett köp. Förvisso sant men att behålla tröjan är ju inte desto mindre fel ändå. Om två ynka dagar har vi klarat oss fem månader utan att shoppa ett enda plagg. Fem månader! Det vore ju fel att ta emot ett plagg oavsett hur vi får det! Jag har tackat nej till gåvor från en välmenande granne, som ovetandes om mitt köpstopp, erbjudit mig en drös bättre beggade Filippa K-kläder (fått pga jobb) eftersom hen vet att jag älskar märket. Det sved men jag tackade så hemskt mycket för erbjudandet och sa tack, men nej tack. Jag är puritan och det står jag för. När jag läser dessa rader så känner jag bitterhetens smak i munnen.  Älskar ju ALLT med Filippa K, och ännu desto mer nu när jag har läst att de är i framkant vad gäller hållbarhetsarbete…

Vad tycker du? Är jag för hård?

Kram Sophia

En mycket viktig dag

Det enda rimliga att 28 maj blir en officiell röd dag i högtidskalendern för då är det nämligen den nationella Stressfria dagen. Denna dag om någon är vigd åt såsande, slappande och lökande och alla icke pulshöjande aktiviter. Jag tog dagen på största allvar och bestämde mig för att ta ut mitt firande även lite förskott och levde efter temat Stressfria veckan.

Jag har inte så mycket mode-eller klädinspiration att bju på eftersom jag har ägnat nästa hela veckan åt detta:

Gottat mig på lande i de fulaste plagg jag äger.

Vi har mysigt i trädgården hos min pappas särbo och njutit av årets första sommarvärme.

Det har promenerats. 

Och lekts med kottar. 

Och på självaste stressfria dagen åkte vi till Stavsnäs och plaskade med fötterna i försommarkallt vatten. 

Och det var den helgen det.

I veckan tänkte jag skriva lite om en finurlig tvättrelaterad upptäckt som jag gjort och mer om varför jag skammade Martina till att ge bort sin tröjvinst från tårtkalaset. Jag läser ju i kommentarfältet att ni – i motsats till mig – tycker att det är helt i sin ordning att hon behåller den.

Glad stressfri dag allesammans!

Kram Sophia

 

Morsdag

Idag är det morsdag och jag blev firad med lite häng på Långholmen. Ingeborg hade även bestämt att jag ska få nya glasögon i present av henne. Jag bär oftast linser men har glasögon ibland. Nu har dock min syn förändrats i och med graviditeten, så jag måste skaffa nya brillor.

Efter att ha kolla runt på nätet och i olika butiker så väljer jag nu mellan två modeller från svenska märket Nividas. De är snygga och ligger bra i pris (1500 kr för bågar med glas). Jag har bestämt mig för att de ska vara svarta. Har de senaste åren haft brunspräckliga men är lite trött på det.  Det står mellan modellerna Oslo (överst) och Athens. Det lutar åt Olso men har inte bestämt mig än helt än. Har innan varit inne på lite rundare bågar men provade modellen Oslo som är mer fyrkantiga och de passade väldigt bra.

 

Har lånat med mig några bågar hem och ska få lite smakråd från omgivningen hade jag tänkt.

Kram på er.
/Martina