• Vardag
  • Tvättmiddag på La Veranda

    Till Vietnam packade jag kläder för cirka en vecka trots att vi skulle vara borta i tre. I bagaget låg också Y3 handtvättmedel i i tio stycken engångsförpackningar. Inte hade väl jag trott att alla skulle gå åt? Naturligtvis hade jag inte tagit med fläckfaktorn i beräkningen. Om ett gyttjebad är fläckfaktor tio är en lunch med Juni fläckfaktor nio. Efter en och en halv vecka var vårt bagage solkigt ner till sista trasan och alla förpackningar tvättmedel slut. Vi var ett kringresande slagfält i sås. Turligt nog finns det tvätterier här där man betalar per kilo smutstvätt. En eftermiddag satte vi oss i taxi med sex och ett halvt kilo smutstvätt i en sportbag och for mot stan. Att få kalaset tvättat kostade oss blygsamma sextiofem kronor. En tackar (samt förbannar sig själv för att inte gjort slag i saken direkt utan envisats med tio omgångar handtvätt).

    När vi ändå var inne i stan passade vi på att äta en sen lunch eller tidig middag på La Veranda, ett hotell helt i indokina-stil. Tänk fransk kolonialstil parat med asiatiska influenser. Dödstjusigt. Om Hercule Poirot hade åkt till Vietnam hade han garanterat bott här och löst en rafflande mordgåta. Eftersom vi egentligen bara var på tvättärende hade jag lämnat både kamera och mobil hemma, men lyckades norpa Andreas mobil och föreviga besöket.

    Spana in!

    En dag vid denna pool hade varit smutt.

    Tråkigt trädäck, eh nej?

    Vi beställde in lunch, som i ärlighetens namn inte var resans mest storslagna upplevelse, men vad gör det när en får vila ögonen på detta?

    Två ystra i solnedgången. Helt oregisserat, lovar.

    Ute och flanerar helt vanligt. Visste tydligen inte var jag skulle placera armen så jag bestämde mig för att amputera.

    Näckrosor i krukor – vilken succé. Är det genomförbart på en balkong i Mellansverige? Knappast troligt va.

    Martina har ju bloggat om sin nyvunna intresse för växter. Och faktiskt har ett litet växtintresse slagit rot även i mig. En vill ju gärna omge sig med vackra saker, särskilt när det inte går att njuta av nya plagg. Är väldigt förtjust i gröna växter men också röda. Hur grannt?

    Solens sista strålar sänkte sig över La Veranda.

    Och då smög vi över till grannen bredvid, nämligen strandbaren Rorys.

    Och där smuttade vi på en öl och åkte sedan hemåt.

    Dagen efter åkte vi tillbaka för att hämta upp tvätten. Till och med sportbagen var tvättad. Borde inte all tvätt vara såhär? Att någon annan gör det medan man njuter av en kall öl i solnedgången.

    Sammanfattningvis vill jag avsluta tips om resepackning:

    • Packa så få plagg du kan.
    • Skit i handtvätt om du har smutsiga plagg. Det är slöseri på vatten och tid. Handtvätt duger om du behöver fräscha upp plagg.
    • Lämna in på tvätteri och inte på hotellet, det senare är minst tio gånger så dyrt.
    • Förvänta dig inte att de använder parfymfritt eko-tvättmedel och sköljmedelsfritt. Nedsidan är att vår garderob nu luktar parfymfabrik.

    Stor kram Sophia

  • Förberedelse
  • Fem knep som väcker din köplust

    Jag berättade tidigare om min vän Sara som tillämpar femtonminutersregeln för att hantera impulser. Kortfattat går det ut på att varje gång som hon får en impuls avvaktar hon i femton minuter. Om begäret kvarstår så skrider hon till verket, annars struntar hon i det. På det inlägget kom det in lite fler tips för att motstå impulser att köpa.

    Hur gör de som vill att du ska köpa för att väcka köplusten då? Det finns ju en hel psykologi bakom marknadsföring och jag gör inte anspråk på att kunna allt. Men ett och annat knep har jag listat ut genom åren. Håll till godo med fem vanliga knep för att väcka köplusten – och strategierna för att stå emot.

     

    • Den lättaste att sälja till är hen som redan köpt. Tänk på kassan i en valfri butik. Där finns alltid korgar med billiga saker (nagellack, bomullspads eller vantar) som väntar på att bara plockas upp av farten. Du har ju redan fattat ditt köpbeslut och därför är du extra mottaglig för merförsäljning. Strategi för att undvika: Rannsaka dig själv innan dessa billiga varor hamnar i korgen, behöver du dem verkligen prick nu? Om ja, varför ligger de inte redan i din korg? Avstå.
    • Samma metod appliceras självklart hos e-handlaren. Olika e-handlare har olika metoder och verktyg för merförsäljning. Ibland har de en rekommendationsmotor som berättar vad andra som köpt en likadan vara som du också har velat ha.  Det kan också finnas ett slags bonussystem som gör att du erbjuds köpa en vara för ett lägre pris om du spenderar över en summa, detta är vanligt hos exempelvis kosmetiskaförsäljare online. Om du handlar dagcréme för 500 får du köpa en mascara på kampanjpris. Psykologin går ut på att du som konsument inte ska kunna motstå ett tidsbegränsat erbjudande. Kampanjpriset gäller ju endast i denna situation. Strategi: Om varan är på kampanj nu kan du räkna med att det finns en liknande kampanj när du verkligen behöver den. Vänta tills dess.

     

    • Sofia skrev en kommentar till inlägget om impulser där hon lyfte alla dessa pop up-er, begränsade upplagor och “flash sales”. Egentligen bara olika namn för samma knep. I mina kvarter på Södermalm är nästan var och varannan butik en pop up nuförtiden. Till och med galleriet på min gata har anammat strategin. Psykologin bakom är enkel: Det brådskar och du ska fatta köpbeslutet här och nu, för i morgon finns inte chansen kvar. Och det är inget som får oss konsumenter så lätt att öppna plånboken som tanken på att gå miste om något. Klassisk fomo (äntligen lärt mig vad den akronymen står för). Strategin: Det troligaste är finns varan eller plagget kvar även om 72 timmar, säkerligen till nedsatt pris på nätet. Vad skulle handlaren ta sig till annars, göra upp ett bål av lagret? Avvakta och känn efter om du verkligen vill och behöver plagget. Om svaret är ja så håll utkik på exempelvis Tradera i stället. Budgivningssajter är nämligen en prunkande djungel av plagg som köpts förhastat, och många av dem är oanvända eller i så gott som nyskick.
    • Sofia lyfte också försäljningsknepet att godiset alltid är beläget närmast kassan. Du har duckat alla hinder på den snitslade banan genom butiken. Så hamnar du vid kassorna och fäster blicken vid de grälla godishyllorna. Du har ju varit så duktig och inte köpt sockrade flingor eller kanelbullar, förtjänar du inte en liten belöning? Jo visst gör du det. Lite godis ska du ha eftersom du så föredömligt stod emot alla andra impulser. Strategin: Amputera ögonen? Binda armarna bakom ryggen? Jag vet faktiskt inte, men passar återigen på att påminna om femtonminuters-regeln. Vill du ha gottepåsen efter femton minuters väntan (obs gå ut från butiken för annars är det helt lönlöst) ? Hugg in för all del.
    • Sist men absolut inte minst. Det skamlösa kundkortet. Oavsett om du är i en fysisk butik eller på nätet får du alltid frågan om att bli medlem. Inte sällan med ett erbjudande om rabatt, vanligen på nästa köp. Till och med apotekspersonalen tittar numera med vädjande blick och frågar “Medlem? Nehej, men VILL du bli?” medan jag bara vill försvinna genom ett slukhål i marken tillsammans med min hemorrojdsalva. Som medlem är du förstås lönsammare för handlaren än när du inte är medlem, ett medlemskap är själva grundstommen för ett lojalitetsprogram. Handlaren kan kartlägga ditt köpbeteende och ta fram personaliserad marknadsföring och har också etablerat en direkt förbindelse till din hjärna via mejlkorgen. För varje mejl som rasslar in i din inkorg förblir varumärket top of mind och kan väcka en slumrande köplusta till liv med något personaliserat erbjudande, bonuspoäng eller belöning. Strategi: Jag tänker alltid såhär; Vem vinner mest på att jag är medlem? Antagligen handlaren eftersom de inte ger något till skänks. Jag tillhör måhända en utrotningshotad sort som inte ens har ICA-eller HM-kort. Innan prenumererade jag på nyhetsbrev från mina favoritvarumärken, men sedan köpstoppet inleddes har jag tvingats avprenumerera på rubbet för att inte utsätta mig för lockelser i onödan. Välj dina medlemskap med stor omsorg och enbart när det verkligen gynnar dig, tillexempel på matkedjan eller ett bensinkort. 

    Detta var mina tankar om försäljningsknep och hur du kan stå emot dem. Det finns såklart fler och jag diskuterar dem gärna om du vill. Har du själv något bra knep för att stå emot konstgjord köplust?
    Stor kram Sophia

  • Klädvård
  • Misslyckande

    Bildkälla OBS: Detta är INTE mina jeans 🙂

    Igår kväll hade jag planerat att laga mina favoritbyxor. Mina kära Acne jeans som sprack i röven tre veckor efter att shopppingstoppet trädde i kraft. Inspirerad av Sophia införskaffade jag laglappar och lite sytråd i vad jag tänkte var rätt nyans.

    Jag har tidigare lagat jeans genom att sy på ett förstärkningstyg på insidan av jeansen med massor av stygn. Med laglapparna i högsta hugg började jag mitt försöka att rädda brallorna. Efter två försök att få diverse lappar att fästa gav jag upp. De var helt värdelösa. Det kan ha berott på att det var en konstig vinkel att stryka på dem i.

    Istället tog jag en överbliven tygbit som jag bestämde mig för att använda som vanlig hederlig förstärkning. Tanken är att man fäster tyget över hålet, på insidan av byxorna, och sedan syr from och tillbaka flera gånger. Se bild ovan.  Det gäller dock att ha samma färg på tråden som på byxorna där hålet sitter. Det hade inte jag. Jag var på tok för lat för att ens testa innan. Detta gör lagningen supertydlig. Försökte rädda upp situation med en annan trådfärg men det hjälpte knappt. Visserligen sitter lagningen i skrevet vilket gör att den inte syns direkt, om man inte böjer sig fram dvs.

    Skit också. Jag älskade verkligen de byxorna. Men men, får köpa ett par nya nästa år. Tills dess får jag slita dem med hälsan i glest befolkade områden.

    Annars har helgen varit super. Det behagliga vädret gjorde kvällens löprunda till en härlig upplevelse. Våren är här (peppar peppar). Vi har brunchat med vänner på både igår och idag. Och varit superlata. Så skönt.

    Kram
    /Martina

     

  • Vardag
  • En eftermiddag i Mango Bay

    Detta inlägget har absolut inget med köpstopp att göra utan bloggen får snällt hacka i sig en dos solsemester. Jag har liksom inget annat att bidra med för tillfället. Jag har däremot alstrat massor av idéer under resan, så mer av den varan kommer.

    En solig eftermiddag var det dags att åka till Mango Bay. Det är ett resort lite längre norrut, på andra sidan huvudorten Duong Dong. Vi hade fått tips om att åka dit av inte färre än två personer. Sagt och gjort.

    Men först.. Tvinga maken att ta en outfitbild! Klänning från Stylein och lädersandaler från okänt märke men fyndade i Nice för ett par år sedan för 10 euro. Kan meddela att när detta publiceras har det gått  vecka utan att håret tvätta, igen.

    Denna vecka har håret varit mindre fett än förra. Tyvärr är det väldigt torrt och risigt, som ett kvistigt fågelbo. Aja, man kan inte ha allt här i livet. Hoppas att det går över dock.

    Framme på Mango Bay parkerade oss genast under solskyddet i strandbaren och beställde i ett andetag in iskaffe, kokosnöt och frukt.

    Har ni sett så smarrigt?

    Sedan var det dags att svalka sig med ett dopp. Mango Bay är ett mindre och mer intimt resort än det som vi bor på, men tyvärr alldeles omöjligt att rulla vagnen på och därför valde vi bort att sova över där denna gång. Men hett tips om du har vägarna förbi Phu Quoc. Om så bara för en middag.

    Magen började kurra igen och vi gick i samlad tropp mot restaurangen. Snudd på ett annat vilset par var vi där först av alla, som vanligt. Men så är livet med småbarn, inga stökiga sena middagar här inte. Men spana in myset!

    Jag förälskade mig i prick allt i restaurangen. Pastelliga solblekta dynor och naturmaterial som gediget trä och bast. Så långt ifrån Stockholms polerade och strama inredningsstil som en kan komma.

    Till och med toaletten var mysig. Utsikt ner till havet och en prunkande djungel utanför dasset. Förtjänar inte alla dassbesök en så värdig inramning? Jo, vi säger så va.

    Lagom tills att vi ätit upp våra våldsamt smaskiga vietnamesiska rätter började skådespelet i solnedgången.

    Jag lyckades inte fånga alla färgskiftningar med kameran med det var som att hela världen fick en fernissa av guld.

    En liten, liten fiskare med en roddbåt ger sig ut för kvällsfiske. Nere till höger. Vi njöt på av fulla drag.

    Medan solen sjönk under horisonten begav vi oss hemåt igen. Precis när de sista strålarna färgade himlen röd och purpur vaknade staden, alla neonlampor tändes, och kvällslivet tog vid. Men inte för oss denna gång. Tyvärr däckade Juni i mitt knä under taxiresan och jag fick ingen chans att knäppa en bild. Men det var troligen den finaste taxiresan i mitt liv, vilket inte säger lite.

     

    Det var nästan allt för denna gång. Jag har ju kämpat ett bra tag med att ta bättre bilder men hur jag än anstränger mig med kameran ser jag inga framsteg. För några dagar bad jag min man Andreas om hjälp. Han hummade lite, drog snabbt i reglagen och utbrast ”men den är ju trasig”. Ahapp. Har nu kontaktat supporten och ska skicka in den bums när vi är hemma. Är det inte typiskt? Här har jag gått i månader och googlat, läst manualer, testat, suckat högt och tjurat. Hehe, och så hade jag bara behövt fråga om hjälp. Observera att jag fortfarande är en valhänt nybörjare, så 90% av misstagen är fortfarande mina egna.

    Stor kram!

  • Uncategorized
  • Lättnaden av att rensa ut

    Så, utrensningen är klar och jag känner mig så lättad. Det känns bra att bli av med överflödig ”skit” som bara tar plats och skapar ångest för att jag inte använt det. Och med skit menar jag ju givetvis inte att det är fula ting jag gjort mig av med. Ni fattar. Det blev inte så mycket som jag trott men det beror på att jag är bra på att rensa ut regelbundet. Kan verkligen rekommendera att göra detta. Det kommer bli en omgång till framöver.

    Jag fick ett tips av en kompis hur man kan hålla koll på hur mycket man använder ett plagg (Plagg som hänger på galgar). Häng galgen åt motsatt håll på stången. När du sedan använder ett plagg som du sen hänger tillbaka, kommer du hänga galgen åt rätt håll. Efter tre månader ser man vilka plagg man använt och vilka som händer kvar på galgen i motsatt håll. Det kommer jag göra när jag i ska organisera upp min garderob.

    Nästa steg är alltså att organiserar upp alla kläder enligt Marie Kondos metod. Jag har redan börjat men är inte riktigt klar. Mer om den och resultatet i ett separat inlägg.

    Denna vecka har jag haft mycket på jobbet. Vi håller på med en pitch och sedan ska det löpande kundarbetet flyta på. Så idag unnade jag mig något. I vanliga fall hade jag köpt kläder eller skor för att belöna mig själv för en veckas bra arbete. Men, istället gick jag förbi blomsteraffären och köpte en växt. En fikonplanta närmare bestämt. Den kanske inte är den finsate fikonplantan men jag ska göra mitt bästa för att vårda den som en silkesblus.

    Kram

    /Martina

  • Vardag
  • Lata dagar och brinnande impulser

    Vi är inne på andra veckan i Phu Quoc. Precis som förra veckan tillbringar vi mesta tiden med att lata oss.

    Impulsen att ta med mig hotellmorgonrocken hem är förbi och jag har inget särskilt begär efter den längre. Min vän Sara berättade för inte så länge sedan  att det tar femton minuter för hjärnan att komma över en impuls. När hon får en impuls ställer hon en timer på en kvart och om hon fortfarande har begäret kvar så skrider hon till handling. Jag kan inte gå i god för att vetenskapen backar detta, men tycker att femton minuter låter högst rimligt. Femton minuter har man alltid råd att vänta och finns begäret kvar efter det kan man bejaka det med gott samvete. Jag testade på morgonrocken, och nej, det var inget mer än en impuls. Skönt det. Någon annan som vill dela med sig av sitt tips om att hantera impulser?

    Här kommer några bilder från de senaste dagarnas latande.

    Hej hej morgonrocken, en kvart tog det att komma över dig. Ha det fint.

    Stranden nedanför hotellet är inte så pjåkig.

    En restaurang på hotellet. Våra hotellrum ligger i små bungalows omgivna av ett träsk med näckrosor. Mysigt värre.

    Mitt fina resesällskap. Solen är väldigt stark så inte förrän vid femsnåret vågar vi oss ut på stranden.

    En minut i den där dör man inte av.

     

    Det var allt för denna gång. Vi hörs snart. Kram Sophia

  • Köpstopp
  • Utrensning del 2

    Fortsatte min utrensning igår. Det blev ytterligare några plagg som åkte ut. Kommer även sälja ett par skor och tre par väskor som jag inte längre använder. Skorna som rycker är mina Church’s, som jag skrivit om tidigare och som jag hade en plan att gå in.  Alltså, som jag har dividerat om detta. Jag har försökt gå in dem och fick så ont i fötterna. Tror att lästen inte passar min fot och att det nog är fel storlek. Så trist men metoden som jag håller på med kräver att jag är hård i mina beslut. Så, de ryker nu.

    Här är resultatet av utrensningen:

    Det som saknas på bilden är en slängpåse som innehåll trasiga plagg, typ avklippta jeans.

    Nu ska kläderna förhoppningsvis hitta nya ägare på Tradera.

    Nästa del är organisering av garderoben. Missa inte det.

    Kram
    /Martina

     

  • Köpstopp
  • Alternativ last

    Källa

    Jag har fått dille på växter. Gröna krukväxter. Kan att att göra med att vi nyss flyttat och jag vill boa in mig. Det ända jag vill att fylla lägenheten med fina växter. Men de måste vara lättskötta. Jag har inte gröna fingrar. Kaktusen är en favorit sen länge. Har en men skulle vilja ha en riktigt stor som står på golvet. Men, det är väl inte så barnvänligt.

    Fiolfikusen är en annan växt som jag spanat in. Blev dock skrämd av en säljare på Blomsterlandet som gafflade om vikten av luftfuktighet för att den skulle överleva. Samtidigt har jag läst att den tillhör skaran lättskötta växter. Är det någon som har erfarenhet?

    Min blomsterköp är dock inte lika ohälsosamma som min klädshopping. Jag kan gå och kolla på växter i månader innan jag kommer till skott.

    Ha en härlig kväll

    Kram
    /Martina

    Källa

  • Vardag
  • Kryphål i köpstoppet?

    Köpstoppets regler förbjuder ju strängeligen köp eller gåvor av kläder, såväl nya som begagnade. Smått desperat letar jag nu efter ett kryphål som gör att jag kan få med mig denna morgonrock hem. Den här hotellmorgonrocken är nämligen morgonrockarnas morgonrockar. Mönstret! Längden!  Jag bär den som klänning för är man på resort så är man. Knäckfrågan är alltså om vi måste skiljas åt när resan är slut.

    Kan till exempel morgonrocken möjligen tänkas ingå i hotellavgiften? I så fall räknas den ju som en del av resan. En annan lösning skulle ju till exempel vara snatteri, för stöld är ju tekniskt sett inte konsumtion. Eller måste jag hoppas att Andreas önskar sig prick en sådan morgonrock i tidig julklapp. Har jag hittat ett kryphål?

    Hur ljuvlig? Perfekt för en sommarkväll, att matcha med till exempel ett par Swedish Hasbeens? Inte fel med ett par helt vanliga Birkenstocks heller.

    Kan även passa på att uppdatera er om mitt pågående hårprojekt. Här dag fem och officiellt rekord för min del *blåser fanfar*. Aldrig i mannaminne har jag gått fem dagar utan att tvätta håret.

    Stor kram!

  • Klädvård
  • Utrensningen har börjat

    Äntligen. Jag är igång med utrensningen. Jag påbörjade detta projekt i helgen som var. Har planerat det en längre tid men först nu förmått mig att sätta igång. Jag har ju använt mig av KonMari metoden, dvs enbart behållt de plagg som skapar glädje.

    Kort går det ut på att man ska ”känna in” varje plagg och se vilken känsla det framkallar. Framkallar det ingen glädje ska plagget väck. Man ska inte använda förnuftet och tänka ”tänk om” jag behöver denna här tröjan eller den här var ju så dyr, den kan jag inte slänga. Använder man inte plagget och/eller det inte ger en glädje, då ska det väck.  Kläder som är undantagna är typ skidkläder och dyl. som kanske inte framkallar spontan glädje men som ger glädje då de underlättar att utföra något som skapar glädje som att exempelvis åka skidor.

    Jag är klar med omgång ett. Jag inser att jag måste vara lite tuffare mot mig själv och verkligen slänga ut plagg i gråzonen. Och med slänga ut menar jag givetvis donera eller sälja. Typ de plagg som jag gillar men inte riktigt använder. Jag har exempelvis några t-shit som inhandlats nyligen och som var lite dyra och som därför gör lite extra ont att göra sig av med. Eller plagg som jag inte riktigt trivs i men som jag tycker är fina.

    Hittills har jag rensat ut en kostym. Superfin men kvaliteten gör att den drar åt sig allt dam vilket stör mig till tusen och gör att jag inte använder den. Jag har rensat ut en långklänning i siden, mockabyxor, alla mina kavajer har rykt (de passar inte längre), en paljettkjol från Ida Sjöstedt som inhandlades när jag var deppigt smal under en period och som jag inte längre får på mig, och ett stickat sett (kjol och tröja) från Filippa K som jag knappt använder. Även en massa jeans rök. All som inte är svarta eller grå förutom ett par.

    Enligt Marie Kondo brukar hennes klienter rensa ut ca 70 procent av sin garderob. Men jag tycker att jag varit bra på att rensa  med jämna mellanrum så jag tror inte det blir lika mycket för min del.

    Fortsättning följer…

    Kram
    /Martina