En garderobsbyggare här bor i staden

Om du följer mig på Instagram kan du knappast undgått att arbetet med att förvandla Skräprummet till gästrum pågår för fullt. Väggarna är färdiga och taket målat (dessvärre med plastfärg men åtminstone med Svanenmärkt sådan). Tapeterna har också anlänt (vill du se en smygtitt?) och jag.. Jag har ritat en garderob.

Jodå. Med exakt noll erfarenhet och ett svagt godkänt i träslöjd bestämde jag mig för att rita garderoben själv. I veckor har jag klurat på andra lösningar. Dammsugit Blocket på begagnade Ikea-garderober, räknat offerter på dörrar och täcksidor till begagnade garderober och letat klädskåp med rätt mått. Men inget alternativ har känts i närheten av vad vi behöver och har plats med. Så jag ritade helt enkelt en egen garderob på några timmar och skickade iväg skissen till ett lokalt snickeri. Jag har inte fått svar ännu men jag hoppas så att skissen går att genomföra, och helst till en rimlig kostnad. Oavsett hur det går är jag väldigt nöjd över min första garderobsskiss någonsin. Gjorde den i skala och allt och funderade verkligen igenom massa detaljer (många är säkert också glömda men c’est la vie). Som vilka franska dekorlister det ska vara på insidan av spegeln, hur jag ska montera låset osv osv.

Vill du se?

Första till vänster är garderoben framifrån. En låda med sockel i botten. Sen garderob och ovanpå garderoben ett skåp. Sist men inte minst en hålkälslist mot taket. Andra bilden är garderoben från sidan. Tja, inte så mycket mer än en skiva trä antar jag? Sist men inte minst är inredningen. Allra flådigast vore ju lådor men jag har räknat på hyllplan och plats för en hängare (där man kan hänga skjortor och tröjor, långklänningar får man hänga på krok). I skåpet tänkte jag förvara extra sängkläder, täcke och så vidare.

En kan fråga sig varför jag gör mig allt besvär. Jag resonerar såhär: Jag vill att fast inredning i så stor utsträckning som möjligt ska följa huset. Vi bor i ett sekelskifteshus och kring förra sekelskiftet fanns det inga standardmått. En platsbyggd garderob skulle dels utnyttja ytan på bästa sätt men också smälta in i huset på bästa sätt. Det är också det mest hållbara över tid. Vet att IKEA:s garderober har garanti på 10 år, men 10 år är bråkdel av vårt hus 120:åriga livshistoria. Bättre att göra något, som rätt underhållet, kan stå i 120 till.

Vad tror du? Kan det blir något?

Stor kram

Sophia

Vad jag önskar mig till jul

Årets julhandel förväntas omsätta 80 miljarder, ännu ett nytt rekord (källa: HUI Research)! 80 miljarder, smaka på den siffran. För att sätta siffran i perspektiv kan jag nämna att statens kostad för all utbildning och universitetsforskning landar på 75 miljarder. För hela året. Vår budget för bistånd är cirka hälften. Nu är jag inte ekonom eller så, men det så att säga ”inte jordnötter” som kommer att omsättas på julskinka, lego och strumpor under jul i alla fall.

I den andan tänkte jag berätta vad som står på min önskelista.Varken hårda eller mjuka julklappar, faktiskt. I år firar jag däremot med en rejäl julledighet.Kliver av några dagar före jul och börjar inte arbeta förrän efter trettondagen. Jag har önskat att få fira julen hemma och så blir det. Och nu är jag ändå i gång och fantiserar vill jag ha följande:

– Sovmorgon. Helst inte vakna förrän 09 och då till doften av nybryggt kaffe och surdegspannkakor.

– Juldopp. Jag badade vid Smådalarö Gård igår, och jag förstår verkligen tjusningen med ett dopp i bitande kallt vatten. Allra helst i kombination med bastu, och eftersom jag nu önskar fritt så önskar jag att det blir just så.

– Den lilla löprundan. För några år sedan hade jag min egna lilla tradition att ta en liten löprunda strax innan lunch. I år drömmer jag om att vi gör det hela familjen. Vi två tillsammans och Juni i nedbylsad i vagnen.

– Skralt under granen. Ingen vill ha bortskämda barn. En bra grej är ju att barn inte skämmer bort sig själva, det är det vi vuxna som gör. Vi sätter förväntningarna på julen alldeles själva. Hos oss blir det någon julklapp men inga drivor. Begagnade klappar inslagna i tidningspapper välkomnas självklart.

– Dans. Med en 2.5-åring i huset försitts inga möjligheter till spontansdans.

– God mat. Som jag hjälper till att ordna. Mitt bidrag brukar vanligtvis inskränka sig till en julsallad, men i år ska jag bistå med min man lite mer. Det hoppas jag att han uppskattar.

– Sist men inte minst önskar jag mig många dagar av att hasa runt hemmet i långkalsonger och peta in pinnar i brasan. Kanske åka och hälsa på någon släkting. Läsa böcker, dricka varm choklad, vara utomhus och träna.

Vad önskar du dig?

Stor kram Sophia

 

1 advent

Glad 1:a advent allesammans.

Vill du veta en sak? Detta är första gången i min vuxna ålder som jag ser fram emot jul. Julstöket, julpyntet, fixet och afton – allt. Jag tror mest att det har att göra med att min dotter är i precis rätt ålder för att uppskatta julens magi. Och jag får uppleva den igen genom hennes ögon. Vilken lyx.

Vi vaknade 09 i morse! (detta faktum tarvar ett utropstecken). Eller jag gjorde, Juni sov en kvart till. Hon var utmattad efter gårdagens middag hos Olof och Viktoria. Vi åkte till bageriet och handlade finbröd och en minikanelbulle. Är det advent så är det.

Sedan började vi att pynta (och städa, såklart). Vi har en låda med julgrejer och till i år köpte jag två ljusstakar på Stadsmissionen. En gran på detta så känner jag mig nöjd. Denna ljusstake fångade mig direkt. Har jättesvårt för att åldersbestämma den. Vi första anblick skulle den kunna vara 40-tal. Men också 70-tal? Snarare det. Den gör sig i alla fall fint i vårt gubbiga hem, som min man kallar det.

Den andra ljusstaken är mer julig. Den passar bra överallt, bestämde jag.

Idén var att vi skulle fixa i Skräprummet, men ett tu det var det kolsvart ute och våra tapeter hade ändå inte kommit, så vi gav upp. Hittills har vi rensat, monterat ned en loftsäng, spacklat, slipat och målat taket. Kvar är att tapetsera,  bygga garderob och måla fönsterkarmarna.

Andreas satte igång med pepparkaksbaket.

Och fick hjälp av ivriga händer. Det är lika delar rörande och tålamodsprövande att baka med någon som ej är fyllda tre. Det är många känslor inblandat, om vi säger så.

Efter baket kom kvällens spontangäster; Sara och Jocke. Vi gjorde sallad med puylinser, butternutpumpa och ägg. Men det fastnade inte på bild. I morgon åker jag till Smådalarö med jobbet och är tillbaka ett dygn senare. En natt på hotell själv. Är det okej att gå och lägga sig vid 20.00? Hoppas.

Stor kram

 

Värdeoptimerat eller tidsoptimerat, det är frågan du borde ställa i dig

Jag läste Minimalisternas blogginlägg ”Minimalism är så mycket mer än bara prylbanta” och fick lite av en aha-upplevelse. Termen som gjorde avtryck hos mig var värdeoptimering. Så otroligt självklart när jag ser deras text, men desto svårare att greppa i praktiken

Så här beskriver de värdeoptimering, saxat från instagram:

När du börjar fundera på vilka prylar och kläder som egentligen adderar värde i ditt liv och vad som är viktigt för dig att ha kvar. Då spiller det tillslut över på fler av livets delar att börja ifrågasätta och värdeoptimera. Mår jag verkligen bra av att göra det här? Tillför de här åtagandena värde i mitt liv? Vilka personer ger egentligen energi av att umgås med?🤔 Osv. Man kan säga att du börjar bli mer medveten. Istället för att gå runt i en dimma av omedveten acceptans kring sådant som egentligen kanske inte gör dig lycklig.✨

Jag skulle nog kalla mig själv en optimerare och letar ofta efter sätt att förbättra små, vardagliga processer. Och det kan jag väl knappast vara ensam om?  Hur många har inte snubblat över råd om hur man ska optimera vardagen för att maxa prestationen? Träna under småbarnsåren? Gå upp en timme tidigare. Meditera under småbarnsåren? Gå upp ännu en timme tidigare. Träna på lunchen. Förbered en hel veckas matlådor på söndag för att spara tid senare i veckan. Knusslar barnen vid morgonrutinen? Ha bara samma kläder och mikra gröten.

Tidsoptimerande tips i alla ära. Självklart ska vi inte ödsla dyrbar tid på tråkiga sysslor i onödan. Men förbiser vi inte ofta en viktig aspekt; nämligen värdeoptimeringen? Alltså att faktiskt tillskriva ett värde till alla ett åtagande. För tidsoptimering är inget självändamål! Risken med en tidsoptimerad vardag, som inte är värdeoptimerad, är att man optimerat sig rakt in i ekorrhjulet.

Hur många av oss känner inte igen stressiga morgnar med småbarn? Det är nej till tandborstning, frukost som ska förtäras under matbordet och overaller som absolut inte ska på. Tidigare har jag försökt morgonkaoset genom att enkom tidsoptimera. Till exempel preppa kaffebryggaren kvällen innan, göra färdiga mackor att ta med mig till jobbet, lägga fram kläderna och så vidare. Fantastiska tips i all sin enkelhet. Men det som saknades var en värdeoptimering av morgonen. Mår jag verkligen bra av den där morgonrutinen? Det var en nödvändig fråga att ställa mig själv. Är det värt bara för att hinna vara på jobbet en timme tidigare. Strax därefter bestämde jag mig för att minska min arbetstid till sex timmars arbetsdag. Det gör att jag inte behöver vara på kontoret kl 07 om morgnarna, utan kan tillbringa morgonen med lite färre konflikter och tidsmåsten. Vad är den optimala morgonen egentligen? Jo, att mitt barn mår bra och att jag är i ett harmoniskt sinnestillstånd när jag kommer in på jobbet. Mitt åtagande som förälder och medarbetare är ju något som jag sätter otroligt högt värde på. Det är ju vad som gör mig lycklig! Inte att slå världsrekord i tidsoptimerad morgon bara för att jag tror att måste jobba de där två extra timmarna varje dag, fastän att det är just de två timmarna som direkt bidrar till att stresslavinen utlöses.

Jag är av naturen begåvad med en väldigt stark autopilot. Kan ånga på genom det mesta, på gott och ont. Jag tror att värdeoptimering är extra viktigt för såna som oss, som bara tuggar på och försöker lösa allt med att gå upp en timme tidigare. Att lösningen inte alltid är att tidsoptimera, utan att prioritera och rakt av välja bort det som bidrar med negativ stress över en längre period (dock tror jag att man måste acceptera att livet alltid kommer att vara förknippad med vissa stressmoment). Det är inte så att jag kommer att sluta använda kortkommandon, men jag kommer inte att se på tidsoptimering som en universallösning som funkar för allt som är jobbigt. Ibland är det bästa att faktiskt bara skita i det jobbiga.

Hur ser du på vardagen? Försöker du tidsoptimera allt eller är du av naturen en värdeoptimerare?

Stor kram

Sophia

Handlingskraftig helg

Godkväll,

Strax ska du få se skrymslen som jag aldrig visar upp. Inte ens för folk på besök. Hela helgen har vi ägnat åt att rensa, riva och fixa. Nu är äntligen tiden kommen för Skräprummet att bli gästrum.

Först bjuder jag på en mer bekant vy. I lördags sov jag till nio. Det är inte riktigt sant för jag var uppe en säng vid 05 också. Andreas och Juni åkte till Simlekis och jag åt frukost själv. Kan inte minnas sist det hände. Tände ljus, drack kaffe och läste tidningen i stillhet.

Bestämde mig sedan för att flytta monsteran till matsalen. Kanske för mycket sol här ändå?

Sedan kom resten av familjen hem och vi började genast att ta tag i detta: Skräprummet. På bilden är det tämligen rensat men det har varit belamrat med allt möjligt.

Efter att vi rensat och burit ut allt lösöre tog vi fram kofot och skruvdragare och monterade ner den gigantiska sovalkoven. Den täckte ungefär halva rummet.

Vill du se hur det ser ut när allt är utrivet? Kolla min Instagram Stories.  Jag har samlat alla steg under höjdpunkten Skräprummet (borde egentligen hela lågvattenmärket, men visst). Nu spacklar Andreas och jag ska strax ansluta. Dagen ägnade vi åt att åka till tippen och köra till Solna och hämta en säng. Jag fick fatt i en prima Hästens-säng för 1350 kr, väldigt resonabelt för en riktigt kvalitetsmöbel..

Innan helgen var över hann vi också med söndagsmiddag med Farmor. Fiskgratäng, som för en gångs skull föll alla i smaken.

Även om sommaren är att föredra ur bloggsynpunkt är något alldeles särskilt med vintermörkret ändå. Skkenet från dimrade lampor och levande ljus gör hemmet ombonat på ett sätt som det inte är under sommarhalvåret.

Stor kram

Sophia

 

Den ärliga listan

Här kommer en liten lista kallad Den ärliga listan. Skamlös stulen av @stilkontot_ på instagram.

När grät du senast och varför?

Igår kväll. Så många olika känslor drabbade samman inombords och sipprade ut i en snörvlig gråt. En närstående är sjuk och jag hade en dag då jag kände mig värdelös på allt (sämst förälder, den sämsta anställda näst den statligt anställda tysken som inte haft en arbetsuppgift på 20 år och sämst partner. Nämnde jag ordet PMS?). Ömka mig inte, det var skönt att bli kvitt det värsta.

Tre saker du avskyr:

Människor som sätter sina egna behov framför alla andras, dåligt skrivna produkttexter och när jag glömmer att byta tomma toarullar. Snacka om att lägga krokben för sig själv.

Hur var du i skolan?

Debattglad, högljudd men lättsam, vill jag minnas.

Hur tror du att andra uppfattar dig?

Ungefär samma. Med skillnaden att jag förhoppningsvis blivit lite bättre på att lyssna men också lite mindre lättsam.

Hur uppfattar du dig själv?

Vi tar denna fråga när jag inte har PMS tycker jag. Se svar ett.

En situation som du tycker är jobbig/pinsam?

När jag anstränger mig å det yttersta för att ordna med logistiska grejer (tex befinna på punkt A eller ta mig till punkt B på en viss tid) och misslyckas katastrofartat. Som att dyka upp till flygplatsen en dag efter att flyget gått eller komma till kursen på fel dag. Finns det någon diagnos motsvarande dyslexi fast för datum och tider?

När känner du dig som vackrast?

Efter nio timmars oavbruten sömn men efter första koppen kaffe.

Vad skrattade du senast åt?

När min dotter (2.5 år) skrek TJAFFLA TJAFFLA (shuffla, shuffla, tack förskolan) och dansade med krumbuktande steg över köksgolvet. Fick också kväva ett skratt när hon gick till köket med uppspärrade händer och tokig min och sedan kom tillbaka och sa ”nu skrämde jag dem, spökena är rädda nu”. Har vi spöken i köket?

Något du funderat över nyligen?

Hur det vore att bo utomlands oktober-mars. Eller hur det vore att bo i generationsboende, alltså något typ av kollektiv? Tror det hade gjort susen för mig. Ju mer jag funderar på vuxenlivet (med barn) desto mer övertygad blir jag om att det inte är tänkt att vi ska leva som små, isolerade familjeöar.

Slutligen, ett yrke du skulle vara bra på?

Dokumentärfilmare eller utredare. Alltså av brott. Det är ju mitt hemliga drömyrke (jämte analytiker). Dokumentärfilmare passar nog en nyfiken själ som jag,

Stor kram

Sophia

Livet och biblioteket

Hej,

Denna vecka är en motig en. I helgen fick vi dystra besked och vi har inte riktigt hämtat oss. En nära familjemedlem är sjuk och behöver stöd och hjälp. Kanske skriver mer om det senare, men för tillfället mäktar jag inte med det.

Mitt i allt finns allt det vardagliga som obönhörligt tuggar på. Hämtningar och lämningar på förskolan. Jobb, träning och kvällsmat. Och så fix med huset förstås. Vi har fått ett lass tapeter och ska börja sätta igång att ordna bibliotek, barnrum och sovrum. Vårt skräprum ska äntligen få bli gästrum. Jag kallar det skräprum eftersom det är det mest precisa jag kommer på. Där förvarar vi kvitton, båtkapell, strykbräda (som endast används vid den årliga sömnaden) och städgrejer. Men i princip upptas hela rummet av en enorm loftsäng.

Jag har tillbringat ett par timmar med att bildgoogla referensmaterial. För enkelhetens skull blir det nog bara över en vägg, och antagligen inte någon överbyggnad över dörren. Men från golv till tak, helst. Och med underskåp för kvittopärmar (och annat pappersaktigt man tvingas spara i samband med att man driver företag, vanliga kvitton och fakturor sparar vi endast digitalt).

Detta var också väldigt fint med lådor ovanför skåpen.

Kram Sophia

Onyttig helg

I fredags kom Andreas hem, och nu, Söndag kväll har jag hunnit ikapp med tvätten. Ni som läste förra inlägget vet vad jag pratar om. Denna helg har vi gjort inget särskilt. I lördags kom grannarna förbi och lekte, och vi vuxna satt och fikade. Andreas bakade en smarrig chokladkaka, jag nöjde mig med att sätta på en ny kanna kaffe. Blev trevligt ändå.

Resten av helgen har vi tillbringat såsandes i raggsockor och hängiga underställ. Varje hörn, skrymsle eller yta är i princip upptagen av en katt som tar sig en lur. Ju kallare det blir desto kortare blir deras äventyr utomhus. Förra veckan skickade grannan en bild på hur katterna tog sin förmiddagslur på deras uppblåsbara bubbelpool (som är uppvärmd). Svårt att vara en diskret granne med Kjell och Ing-Britt som brer ut sig över hela grannskapet.

I dag bestämde vi oss för att göra helgens enda nyttiga gärning; kratta löv. Det tyckte Juni var kul i exakt 16 minuter och krävde sedan att få tillbringa resten av tiden i ett träd.

Jag har också testat den galnaste fläckborttagningen någonsin. Red Wine Stain Remover från ett brittiskt märke som heter Attirecare. Juni åt röda vinbär i en vit tröja i morse  och det lämnade sina spår. Äntligen uppenbarade sig en möjlighet att testa! Man sprejar direkt på fläcken och sedan försvinner den som genom magi på några sekunder, och därefter tvättas plagget som vanligt. Jag återkommer mer kring denna produkt när  jag gjort mer research. Köpte den på vinst och förlust men har inte läst på i detalj vad den innehåller och hur den verkar.

 

Ett studieobjekt i mänskligt förfall

Ögonlocken hänger tunga och jag kan inte fästa blicken på något särskilt. Borde gå och lägga mig fastän klockan inte slagit nio en fredagkväll. Men det går inte för jag väntar på att tvätten ska torka. Andreas kom hem i dag efter en knapp vecka på arbetsresa. Det kan tyckas simpelt att rodda en vecka själv med ett barn, men på blott sex dagar har jag gått från en ganska vanlig person till ett studieobjekt i mänskligt förfall. Trots att jag tillämpar sex timmars arbetsdag kändes hela veckan som ett enda långt gatlopp där jag ständigt blev slagen i ansiktet av sysslor jag förbisett eller glömt av. Jag trodde att veckan var planerad in i minsta detalj, men ändå lyckades jag komma till min kurs på rätt tid men fel dag, stänga dörren för kattlådan så att Ing-Britt demonstrativt bajsade ner Junis säng och backa bilen in i ett buskage. Och medan jag tvättade Junis sängkläder fick hon sova i vårt rum. Helt orelaterat till denna avvikelse från våra sov-rutiner, men anmärkningsvärt otajmat, råkade hon ut för ett sällsynt blöjläckage. I vår säng. Och medan jag tvättade ännu ett lass sängkläder smet Ing-Britt in och protestkissade i Junis säng, som efter förra kvällens olycka var utan madrasskydd. Och medan jag nu, en fredagkväll strax efter nio, tvättar familjens tredje uppsättning sängkläder på bara två dagar, ställer jag mig den enkla frågan var jag ska sova?

Min vardag känns som en sekvens dråpliga händelser tagna från amerikansk sit-com. Just det, i natt vaknade jag av ett återkommande pip. Det var frysen som protesterade mot att jag glömt stänga dörren, och nu har den tackat mig med att bepansra sig med istappar. Jag är så kränkt över detta att jag bara förtränger problemet och tänker att jag får lösa det när jag lyckats bända upp ögonen igen.

Hur överlever andra människor?

Black Friday, nej tack

Vi har inte ens hämtat andan från den senaste shoppingdagen Singles Day förrän det är dags igen. Ytterligare en påhittad dag som bara går ut att maxa inköpen. Och vad kommer sedan? Julhandeln, följt av julrean. Med risk för att låta som en förnumstig gammal kärring: Vill inte ens butikerna själva att någon ska betala fullpris? Dagarna utan någon rea börjar bli lika glesa som håren på Trumps skalp.

Jag ställde mig frågan förra året och jag ställer mig den igen. Vem vinner egentligen på ett priskrig? Konsumenten på kort sikt, absolut. Men priset vi betalar på lång sikt är miljöförstöring till följd av överkonsumtion och uteblivna vinster för de som försöker tillverka och sälja till schyssta villkor. Kul!

I min mening är hela REA-träsket osmakligt, rent utav vidrigt. På några få år har en helt okänd och fabricerad shoppingdag omfamnats med vidöppna armar av stora handlare såväl som media, både ny och gammal. I malströmmen av positiva artiklar finns det spår av kritiska artiklar, men en snabb googling visar att det är den positiva rapporteringen som har kraftig slagsida.

Min egna lilla motaktion mot Black Friday blir att skicka iväg ett lass kläder på lagning. Och fortsätta rya och raljera och fräsa åt ansvarslös konsumtion.

Vad kommer du göra?