Mer Slow fashion

När jag inledde mitt köpstopp i januari 2017 hade jag ingen direkt tanke på att mitt köpfria år skulle vara en dragen lans för hållbarhet. Jag ville förändra min konsumtion eftersom jag tyckte att den hade negativa konsekvenser – för mig. Jag hade i ärlighetens namn ingen direkt koll på hur den påverkade andra.

Mina klimatögon öppnades av Johanna Nilsson och Jenny Johansson med boken Slow Fashion – din guide till hållbart mode. Det var tack vare den som jag kom till insikt om att mina vanor inte bara skapade problem för mig, utan också för vårt samhälle och ytterst klotet som vi alla delar på. Det var väl klart att jag begrep att det inte var bra för miljön att shoppa så mycket, men jag förstod inte exakt hur dåligt det var. Att modebranschen är en riktig skitindustri, inte bara för miljön, utan även för många som arbetar inom industrin. Och den insikten kändes ju inget vidare! Fast för min del blev boken gnistan som tände lågan. Tack vare boken förstod jag också att jag faktiskt kan påverka. Min plånbok har faktiskt en röst och det är dags att ta ton. Slow fashion-boken gav mig redskapen att i praktiken förändra mina handlingsmönster. Från slit-och släng till hållbarhet.

Och vet du en bra grej? Johanna fortsätter att inspirera på nya sätt. Nu senast har hon släppt podden Slow Fashion, som attackerar hållbarhetsfrågan ur massa intressanta synvinklar och med olika gäster. Säsong 1 finns innehåller fem avsnitt och i dag släpptes sista avsnitten för säsongen. Tips, tips!

hälsar

Sophia

 

Hyra klänning till fest, enklare än du tror

I torsdags skallade mitt rop på hjälp som genast hörsammades av er, mina fina vänner på internet. Var kunde jag spontanhyra en klänning till ett bröllop två dagar senare? Fick tips om The Wow Closet, It’s Released och Sabina & Friends. Det är så mäktigt med tre stycken alternativbutiker med samtida mode i Stockholm  och jag ser fram emot att prova allihop.

Men först ut var Sabina & Friends där jag lade vantarna på denna dröm ifrån Stylein. Den är pinfärsk från sommaren och kostade 300 kronor att hyra (eller 600 att köpa, eftersom den i modevärlden är från en gammal säsong). Sabina & Friends hyr alltså ut vad som finns i butik nu och två gånger om året säljer de av kläderna och gör plats för en ny säsong.

Bad om en enda outfitbild där jag såg rimlig ut. Fick tio där jag ser knasig ut och har ett barn med i bilden.

Till exempel denna. Kika vid fötterna.

Åtsmitande på rätt ställen, drömmigt svepande på andra.

Så enkel med samtidigt effektfull. Jag matchade med gamla skor från &other stories och tokgammal handväska från Acne.  Och röda läppar, naturligtvis. Nagellacket är det enda som jag inte rensat ut. Ett ekologiskt från Little Ondine.

Att engångshyra ett plagg från Sabina & Friends kostar 300 till 1500 kronor per plagg och hyrtiden är minst två men max 14 dagar. Jämför till exempel min klänning som har ett nypris i butik på 2500 kronor. Och då ingår också tvätt. De satsar bara på kvalitetsmärken som Dagmar, Filippa K och Stylein – men också massor av för mig obekanta märken av det dyrare slaget. Så kul att gå runt och botanisera! De erbjuder också medlemskap som börjar på 799 kronor i månaden.

Tack för tipsen och extra tack till Åsa på Sabina & Friends, som hjälpte mig att hitta drömklänningen. Vi ses snart igen!

Inlägget är självklart inte sponsrat om du tror det, utan detta är en genuin rekommendation från en mycket nöjd kund. Ser fram emot att testa de andra också.

Stor kram

Sophia

 

 

 

 

Sommarens second-handfynd

Sommarens hetta har gjort mig helt handlingsförlamad på loppisfronten. Bara tanken på att vittja klädkorgar i 30-gradig hetta får mig att svettas. Men i helgen infall sig äntligen tillfälle, och hela familjen åkte i samlad tropp till Myrorna i Ropsten.

Jag höll korpgluggarna öppna och letade efter barnleksaker och ett litet skrivbord. Ett passade skrivbord såg jag inte röken av men väl lite annat smått och gott.

Vi kom hem med en polisbil och städset till Juni. Hon älskar bilar och att städa, full pott. Städsetet var av trä och i nyskick och bilen var i väldigt bra begagnat skick. De kostade en hundralapp respektive 149 kr. Väldigt överkomligt, särskilt bilen som kostar en tusenlapp ny. Jag köpte också ett underlinne i merinoull för en hundralapp och en kjol för lika mycket.

När jag letar begagnade kläder på loppis håller jag särskild utkik efter materialet. Det mesta som finns på Myrorna eller Stadsmissionen i dag är 80 och 90-talskläder i polyestermixar. Eller någon säsong gamla kläder från kedjorna (så trist). Men det finns fortfarande guldkorn.

Linnet var 85% virgin wool och kändes tjockt och fint i kvaliteten. Kommer att bära det under mina tröjor och skjortor i vinter (ull och silke är så skönt att ha närmst kroppen när det är kallt).

Försökte fota kjolen men fick såklart skingra den nyfikna flocken först.

Materialet blev jag inte klok på eftersom det saknades materiallapp. Men flera av detaljerna på kjolen ser handsydda ut, kanske är det ändrad av någon? I så fall av någon som har samma kroppsform som jag. Den satt som en dröm. Tyvärr är det alldeles för varm i hettan, men den kommer att vara så fin i höst. Älskar knapparna och längden.

Kläderna förvarade jag tre dagar i frysen innan jag tog in dem. Ett tips om man vill slippa ev skadeinsekter som kan följa med begagnade textilier. Kanske borde de legat lite längre? En vecka säger Anticimex. Men kunde inte hålla mig.

Sist men absolut inte minst fiskade Andreas rätt på en kaffekanna. Vi drar oss gärna i timmar vid frukostbordet och vill helst inte behöva lämna stolen för att fylla på kaffe. Så nu behöver vi inte det längre. Termoskannan kommer från Sigvard Bernadotte och jag vill minnas att vi gav typ 75 kronor för den. Säkert dyrt jämför med lantloppisarna men stockholmsloppisarna håller en annan prisnivå. Bra mycket billigare än en ny, i alla fall.

Här var allt som fick följa med hem på sommarens första och sista loppistur. Jag passade också på att rensa ut tre sommarplagg som jag inte burit på två somrar, en in en ut, du vet.

Stor kram

Sophia

Å heliga Birckenstocks

Sommarsandaler är något som jag tycker det pratar ganska ofta om i sociala medier och bloggar. Att problemet med dem är att de snygga sandalerna aldrig håller och de hållbara sandalerna inte är snygga.

Vet inte om jag håller med?

De senaste fem åren har jag nämligen haft två par; ett par vita och sedan i maj ett par bruna Bircken. Efter att ha haft ett par vita i flipflopsvariant kapitulerade jag för den klassiska modellen ”Arizona” i brunt. Det är en modell som är lite mer förlåtande för tårna.

 

Såhär använder jag mina:

Till silkesbyxor i kortare modell. Byxor är HMxMarni

Till Rodebjers klänning Mylee. Älskar Bircken till knälånga klänningar för övrigt.

Till min kaftan.

I storblommiga byxor från Ganni och gammal tjocktröja från Samsoe Samsoe.

Till sommarens mesta outfit: t-shirt Alexander Wang och skjorts från Rodebjer.

Vid alla strandbesök förstås.

Jag använder mina Birckenstocks varje dag, till allt. De är perfekta för att klä ner finare outfits (till exempel set eller tjusigare vardagsklänningar) eller fullända en avslappnad look. Det enda som jag faktiskt inte tycker att de funkar toppen till är den superkorta minikjolen (då ser fötterna oproportionerligt klumpiga ut) eller balklänningar. Tur att jag aldrig bär någotdera. Den som verkligen vill göra ett statement använder förstås strumpor i sandalerna.

Även om du inte gillar just Birckenstocks kan jag tipsa om att välja en sommarsandal som har liknande kvaliteter: rejäl sula, naturmaterial närmst huden (sorry men syntet och högsommarvärme är en riktigt usel kombination), och i en färgsättning som funkar till det mesta i garderoben. Då kommer de definitivt att hålla i mer än en sommar.

Alla kläder är antingen gamla eller köpta begagnade av vänner eller i LWL-gruppen.

Stor kram

Sophia

Paus för bröllop

Hej,

I dag är näst sista dagen på semestern. Vi är precis hemkomna från mina kompisar Sara och Jockes bröllop i Jämtland. Vi tillbringade tre ljuvliga dagar i hennes hemby Trångsviken. Bröllopet var en riktig gråt-och skrattfest om vartannat. Och allt var så välplanerat, fint, smäktande och kul utan att vara det minsta tillgjort.

Sara har florerat flera gånger på bloggen innan. Dels i egenskap av loppis-och secondhandexpert (känner ingen som är så bra på att vaska guldkorn som Sara), och för att hon är sån jäkla mästare på att sy om kläder, men mest bara för att hon är en av mina bästa vänner.

Skulle de få idén att gifta om sig önskar jag mig samma bröllop en gång till. Skriver gärna mer om detaljerna kring tredagarsbonanzan om någon vill veta? I mina ögon var nämligen detta det perfekta upplägget. Så roligt och mysigt, knasigt och personligt från början till slut.

Jag hann ta några bilder om du vill kika.

Fotopaus i Mattmar, någon kilometer från Trångsviken. Vackert så att det värker inombords.

På fredagen åt vi övningsmiddag (tacos) och på söndag hemlagad brunch i Magasinet, som ligger precis vid Storsjön strand. Jag är så svag för rustika gamla miljöer.

Efter maten hängde vi på en brygga till solen gick ner. Såg inte röken Storsjöodjuret just denna kväll.

Jag fick dock lite av en odjursfrisyr efter kvällsdoppet.

På bröllopsdagen kikade jag in i tältet fastän man inte fick. Alltså jag orkar inte så fint fixat. Det måste ändå vara bästa bröllopstipset? Var snäll mot din familj och dina vänner så att de vill ställa upp och hjälpa till.

Kolla in dukningen liksom?

Tyvärr glömde jag kameran under själva vigseln. Det var nog tur för jag hade fullt sjå med att hålla känslorna i styr (gick inte, alla bölade). Ska inte avslöja för mycket men det innehöll en skog, Margareta Winberg, fiol och jämtlandssången. En känslomässigt livsfarlig kombination.

Efter ceremonin korkade vi upp i Saras mormors trädgård.

Och fotade lite vid fotoväggen. Näst efter Sara och Jocke var Klara och den andra Sara mina mest fotade. För det första är de våldsamt snygga men de var också klädda som i en film. En lyxig och dyr filmproduktion dessutom. Antagligen fransk.

Sedan kom mina favoritpersoner och då var det fest.

Kunde inte låta bli att fota Saras hår för det var en fest i sig.

Tack tack tack för att jag får vara er kompis som får gå på såna här fester?!

Stor kram

Sophia

 

Tre månader med balsammetoden

Hej,

Nu har jag kört med balsammetoden i snart tre månader. Jag fick så många nyfikna frågor när jag började så jag tänker att en sammanfattning är på sin plats.

Kör jag fortfarande? Jajemen! Inte använt annat än balsam i håret sedan jag körde sista-schampoo (jag använde diskmedel). Jag har inget specialarbalsam utan använder  en godkänd variant av Tresemmé, som finns i vanliga mataffärer.

Första tre veckorna var håret flottigt som smör. Men över en natt så slutade det att bli fett och i stället mjukt och följsamt, men inte ett dugg frissigt eller strävt.

Till en början behövde jag tvätta håret nästan varje dag för att det inte skulle bli fett. Men efter några veckor kunde jag glesa ut tvättarna till varannan dag, sedan var tredje och så vidare. Som bäst kunde jag tvätta håret en dag i veckan och skölja det med vatten ytterligare en gång. Men efter någon månad tyckte jag att det vände och håret blev fett efter bara en dag.

Någon som också delar den erfarenheten? Jag läste mig till att det kunde bero på att man inte sköljt ur balsamet tillräckligt noga, så nu har jag en riktigt gedigen tvätt- och sköljrutin. Tycker mig faktiskt att håret håller sig bättre, nu är jag på tredje dagen igen. Men jag hoppas så att jag kommer ner i en gång i veckan-rutinen igen. Jag är nämligen en obotlig latmask och är alldeles för lat för att tvätta håret och styla det varje, eller ens varannan dag.

 

Såhär ser det ut dag två, utan produkter eller styling. Jag roas inte det minsta av att hålla på med mitt hår så alltsomoftast får det torka au naturel .

Inga kluvna hårtoppar, inget friss och fint självsvall — jag tycker att balsammetoden funkar toppen. Enda minuset är att det inte håller mer än två eller tre dagar tills man måste tvätta håret igen. Billigt är det också.

Har du testat balsammetoden? Här är din erfarenhet? Här samlar jag alla inlägg om balsammetoden.

Stor kram

Sophia

Ett litet hej från Miami

Hallo hallå!

Det blir en liten instickare till resedagboken här. Det var många hejarop på Instagram ang min minimalistiska packning och det tackar jag för. Men det behövdes en liten korrigering. I stället för strandsärken i polyester som tveklöst blir den mest svårburna borde jag säkrat upp med en tjocktröja. Åk aldrig hemifrån utan en tjock tröja som värmer på svala kvällar oavsett hur lovande vädret verkar (ok att förbise om du ska till tokvarmt land) för man vet aldrig när en kallfront kommer. 16 grader och ihållande blåst gjorde jag var nödgad att köpa en tjocktröja). Ett mycket bra köp dock som jag gärna visat upp sen.

 

Annars är det mest såhär om dagarna

 

 

Jag skriver, redigerar bilder och publicerar med enbart mobilen. Fiffigt, tänker du? Nej! Så fruktansvärt opraktiskt arbetsflöde att jag blir tokig. Kommer nog aldrig att köpa en iPhone igen, särskilt inte så som de är prissatta nuförtiden. Denna får hänga kvar tills den inte håller mer men sen är det ajöss Apple.

 

Stor kram

Sophia

Test: Little Ondine nagellack

Förra helgen fick jag nog. I ett helt år har de gäckande stirrat på mig varje gång jag öppnat kylskåpet. Och varje gång har jag förläget vänt bort blicken och stängt dörren och tänkt ”snart så ska ni få komma till användning”.

Men nu blev det inte så. Förra helgen åkte jag i stället till tippen med hela min samling av nagellack, som de senaste åren bara samlat damm i kylskåpet. Nagellack är en sådan där grej som fått stryka på foten sedan jag blev förälder. Jag har liksom inte tyckt mig ha tiden. När jag dessutom förstod att nagellacket jag smetat på måste sorteras som giftigt avfall på återvinningen kändes beslutet inte särskilt svårt.

Jag tycker förstås att det fortfarande är något särskilt med nagellack. Målade naglar har alltid varit förknippat med världsvana, klass och en känsla av flärd för mig. Ända sedan jag var barn. Men också kreativitet och ett personligt uttryck. Men inget av det känns tillnärmelsevis tillräckligt viktigt för att gå runt med miljögift på händerna.

Dock  blev jag löjligt glad när jag blev tipsad om Little Ondine på Instagram. Ekologiskt, vattenbaserat och giftfritt nagellack som man dessutom inte behöver någon nagelborttagningsmedel för att ta bort. 

Little Ondine säljs bland annat på matbutiken Paradiset men också online. Det är superenkelt att använda:

  1. Rengör naglarna (jag tvättade bara händerna).
  2. Stryk på 2-3 lager, låt torka mellan lagren.
  3. Undvik varmt vatten tre timmar efteråt (eftersom varmt vatten löser upp nagellacket).
  4. Använd lite varmt vatten vid behov och skala sedan av när du är färdig.

Resultatet då? 

Ovan ser du hur naglarna såg ut efter tre dagar. Helt klart godkänt för att inte ha använt något topplack. Det lägger sig jämnt och fint och torkar snabbt jämfört med vanligt nagellack. Det bästa är också att man slipper den där stickande lukten som annars kommer med vanligt nagellack.

Nu kommer jag att hålla mig till ett lack åt gången, och skippar topplacket. Kylen är till för matvaror och inte dyra skönhetsprodukter som används för sällan.

Kram Sophia

Shoppa som en man

20 minuter senare friade han..

Min älskade man. Han bryr sig lagom om kläder. Önskar verkligen att jag kunde ha hans inställning till kläder. Vågar påstå att jag haft en positiv inverkan på hans stil sedan vi träffades och nu tycker jag hans garderob börjar ta from. Han har dock en bit kvar. Varför är jag då lite avundsjuk till hans förhållningssätt? Tänkte lista några punkter som som jag vill anamma när mitt shoppingstopp är över.

  1. Shoppa sällan: M shoppar inte så ofta. Oftast är det jag som köper kläder till honom i present eller tvingar med honom till Acne. När det dock blir av att han väl ska shoppa så köper han det som han vill ha och anser sig behöva. Det får kosta om det så vill.
  2. Ha inte för många plagg: Då M inte shoppar så ofta samt efter tre års systematisk utrensning av hans garderob har resulterat i att han inte har super mycket plagg. När stapelvaror samt ett gäng skjortor. Men där till tycker jag inte att han har så överdrivet mycket kläder. Eftersom han inte har en överfull garderob, så använder han faktiskt plaggen han äger.
  3. Använd dina favoriter ofta: M är väldigt bra på att använda sina favoritplagg ofta. Acneskjortan tar han på sig när vi går till lekparken såväl som på fest och favoritskorna används tills de går sönder.  PPA blir därför väldigt låg.
  4. Satsa på kvalitet framför kvantitet: Istället för att köpa 10 par sneakers köper M ett till två par åt gången som sedan används tills de går sönder. Oftast så kostar de lite mer men håller lite längre. Och framförallt blir de inte stående på skohyllan.

Det bästa med hans garderob är att jag får låna plagg när jag vill. En riktig bonus.

Kram på er/
Martina

Inspiration

Innan mitt shoppingstopp var ett sätta att pigga upp min garderob och hitta inspiration att shoppa något nytt plagg. Ofta med inspiration från något reportage eller blogg. Nu när jag inte shoppar så får jag istället vara kreativ med det jag har. Jag hittar dock fortfarande inspiration i reportage och liknande. Tänkte dela med mig av några favoritsidor på nätet.

  • The Sartorialist –  den störts streetmodebloggen. Fotar personer med personlig stil runtom i världen.
  • Styleby – Min favorittidning som även har en bra webbplats. Bra bloggar och ett avsnitt som heter In My Closet, som intervjuar moderiktiga kvinnor om deras stil. Ett stående inslag i papperstidningen men fler intervjuer hittar ni även på deras sajt.
  • Wardrobe ICONS – Har en del bra reportage kring stil och organisering av garderoben.

Jag vet, både Styleby och Wardrobe ICONS hetsar till köp men det skiter jag  i. Jag frestas faktiskt inte.

Kram
/Martina