I morse låg ett mjukt, vitt snötäcke över hela trädgården. Dagens trista planer ställdes in, vi kokade kaffe och gjorde varm choklad och åkte direkt till pulkabacken. Juni fick en pulka av mormor i julklapp och har längtat sedan dess. Det fanns absolut ingen tid att spilla.
Vi var sånär som på två andra helt själva i backen. Fördel korta människor när det handlar om att dela pulka.
Min vintrigaste outfit. Dunjackan Alexandra från Boomerang (betalade 500 på Tradera, en ny kostar 6000, rätt nöjd så att säga) och underställsbyxor från Woolpower. Har fortfarande inte ombesörjt med ett par täckbyxor, men snart är det dags. Kanske till nästa säsong.
Nils var förstås med. Sovandes i vagnen.
Efter en timme var det dags för fika. Varm choklad, kaffe och en påse nötter. Och bara en enda mugg som vi fick dela på allihop. Ingen fikaupplevelse som går till historien, men vi kom ju trots allt ut. Det enda som räknas!
Jag har lyssnat på dokumentären Kodnamn: Pam, den första kvinnan i SOG. I den finns en fruktansvärt rolig passus om när hon kallas för träskpaddan. Känner mig ofta nära besläktad med träskpaddan, särskilt nu. Träskpaddan bland kaveldunen.
Kaveldun, för övrigt. Visste du att det även kallas för träskets snabbköp? Det visste inte jag.
Efter vår torftiga fikastund gjorde vi några vändor till i backen. Nu hade Nils vaknat.
Utflykten var till belåtenhet.
Livsfarligt med såna pussvänliga kinder. Han kommer att få förslitningsskador snart. Går inte att stå emot.
Nils ville förstås också åka lite pulka. Det var ju inte annat än rättvist. Lagom till att fötterna började bli kalla åkte vi hem igen.
I trädgården fortsatte snöleken. Juni och Andreas byggde en snölykta. Säsongens första och eventuellt sista.
Nu har jag precis nattat två sömnstrejkande illbattingar. Andreas har varit och bastat och alldeles strax ska jag göra kväll. Tacksam för att vi åtminstone fick en dag med en snötäckt trädgård.
Nils fyller snart sju månader, och är den gladaste, nöjdaste bebis jag haft förmånen att träffa. Det knubbiga lilla ansiktet spricker upp i ett stort leende så fort hans blick möter en annan.
När Juni var lika gammal hade jag precis börjat arbeta halvtid och slutat amma helt. Jag minns det som en enorm befrielse eftersom jag tyckte att amningen, även om den var mysig och praktisk, också var väldigt ansträngande. Och sårbar. Att det liksom var en strikt formel för att det skulle fungera. Amma varannan, var tredje timme dygnet runt. Ingen flaska, helst inte napp. Annars kunde kroppen sluta producera mjölk eller bebisen glömma bort hur man gjorde, bara sådär.
Med Nils har det varit samma, men ändå ganska annorlunda. Vi började i en rejäl uppförsbacke. Fick mjölkstockning redan andra dagen och när han var sex dagar gammal åkte jag in till akuten mitt i natten. Det var tredje dagen med hög feber och våldsamma smärtor i brösten. Tack och lov fick jag gå på en antibiotikakur och efter två veckor hade såren läkt och smärtan var borta.
Skillnaden denna gång var att jag bestämde mig för att amma på mina villkor. Flaska kan göra bebisen förvirrad, är ett råd jag fått mer än en gång. Nils fick ersättning första gången när han var några dagar gammal eftersom smärtan när han ammade var outhärdlig. Sedan fortsatte jag ge en flaska i veckan tills han blev sex månader. Då bytte jag stegvis ut ett mål mot ersättning om dagen och nu ammar vi på morgonen, kvällen och natten. Bara för att det är mysigt.
För få amningstillfällen riskerar att få mjölken att sina, har jag fått höra. För mig verkar brösten anpassa sig fort. Ibland blir det bara två gånger per dygn, ibland tre. Nils verkar nöjd hur som. Snart kanske vi är nere på ett tillfälle om dagen eller så blir det fyra, det är inget jag känner att jag behöver bestämma. Kroppen följer liksom bara med.
Amningsbh med bygel ger dig mjölkstockning. Ja, en amningsbh som sitter fel kan orsaka mjölkstockning. Detsamma gäller för bygellösa bh:ar. Faktum är att amningsbh med bygel kan vara en förutsättning för oss med stor byst. Förra gången var jag ständigt obekväm i ett halvår. Ryggen värkte och jag gick alltid lite krökt och framåtlutad för att försöka dölja bysten. Detta har jag sluppit nu när jag hittat en välsittande bh med bygel.
Bada inte när du ammar, du kan få mjölkstockning. Några av mina bästa dagar denna höst och vinter har varit när jag vinterbadat, både med och utan bastu. Någon gång har vattnet bara varit ett par grader. Så glad att jag struntat i detta högst ovetenskapliga råd och ägnat mig åt livsförhöjande och energigivande kallbad.
Jag har kombinerat amning och flaska med vetskapen om att risken finns att bebisen föredrar flaska. Och jag har många vänner som kombinerat amning och flaska länge, och hittills har ingen av dem råkat ut för att amningen saboterats. Risken finns väl, förstås.
Amningen är Nils och min mysiga stund. Vi fortsätter så länge det är kravlöst och på bådas villkor. Vill han inte så slutar vi, vill inte jag så slutar vi också. Det är inget vi behöver bestämma nu. Kroppen följer ju bara efter.
Helgen tillbringar min man på Enskede Gård för att lära sig mer om hur man renoverar fönster. Tydligen är det ett enormt tryck på kurser av det slaget för tillfället.
Redan förra sommaren fixade Andreas iordning fönstret ut mot altanen och även altandörren. Skrapade av all gammal färg, tog bort masonit som satt över dörrspeglarna, kittade om, målade och donade. Det tog sin lilla tid men värt det många gånger om. De flesta av våra fönster är original och alltså drygt 120 år gamla. Sköter vi dem rätt kommer de att sitta i många, många år till. Bra att komma ihåg när arbetet känns som det aldrig tar slut.
Det var många som ville följa med min in i duschen. Alltså inte för sällskapets skull, utan för att kolla vad jag använder för produkter.
För två år sedan gick jag över till att använda enbart balsam i stället för schampo. Då var mitt hår trött och nött i topparna och blev flottigt varannan dag. Balsammetoden fungerade fint fram tills för några månader sedan. Då blev håret flottigt efter bara någon dag igen. Antar att det var amningshormonerna som löpte amok.
Men first thing first. Först tvålar jag alltid in mig. Eller alltså, förr tvålade jag alltid in mig. Nu använder jag en schampotvål från Klockaregården och tvättar mig under armarna.
Till resten av kroppen använder jag bara vatten. Läste boken Hudbibeln av Johanna Gillbro och beslutade mig därefter att minimera ytterligare i min hudvårdsrutin. Boken är sprängfylld med tips och information, så mitt råd blir att du läser den själv. Efter att jag slutat tvätta kroppen med tvål har mina ben slutat klia vintertid, huden behövs knappt smörjas och jag luktar inte ett dugg ofräscht.
Sedan tvättar jag håret. Har en Aleppotvål (24% vill jag minnas) som jag använder som schampo. Den löddrar och rengör ordentligt. Efteråt häller jag en skvätt äppelcidervinäger i en av Junis badleksaker, en pytteliten kanna, och doppar topparna. Och så spär jag ut äppelcidervinägern och häller över hårbotten och låter verka någon minut. Lukten försvinner när håret torkar och äppelcidervinägern gör håret mjukt och väldigt lätt att kamma igenom. Precis som balsam, men ändå inte. Lockarna blir mer framträdande (eftersom inga silikoner tynger håret) och håret blir mjukt men lite matt, alltså inte högglansigt. Tänk på att Aleppotvål inte är ett skyddat varumärke, utan kan innehålla extra tillsatser som parfym med mera. Läs gärna denna text innan du köper en tvål.
Varannan vecka eller mer sällan skrubbar jag med en borste, denna är från Iris Hantverk. Fötter, ben, armar och nagelband. Peeling använder jag inte, borsten räcker gott och väl. Innan hade jag en skrubbsvamp jag köpt på apoteket, också ljuvlig.
Såhär ser håret ut efteråt när det självtorkat. Traditionellt balsam har sina fördelar (silkeslent och väldoftande hår), men sursköljen väger mer än väl upp. Tokbilligt och enkelt! Jag tar bara den vi har hemma för tillfället, brukar vanligtvis ha en ekologisk från Kung Markatta. Denna funkar dock också fint!
Av butiken Love Green Lifehar jag fått en goodiebag med några grejer. Inte som ett samarbete, det vill jag tydliggöra, men eftersom jag fick (och använder pga vansinnigt bra!) några produkter vill jag vara transparent. Bland annat en magisk hårborste (förut borstade håret med Junis hårborste, så oklart faktiskt) i trä. Trä och hår känns spontant inte som en given kombination, men denna träborste från Tek är i en helt annan klass. Borsten i kombination med sursköljen är den billigaste och miljövänligaste hårkur jag någonsin testat. Kan å det varmaste rekommendera deras ekologiska, plastfria hårtsnoddar också, de skulle jag behövt när jag målade bokhyllan i fyra veckor med håret uppsatt i gummisnodd jag hittat på Junis förskola. Går ej sönder och har ingen metallpigg som skaver på håret.
Någon gång varannan vecka under vintertid smörjer jag mig. Sedan jag slutade med tvål smörjer jag bara armbågar och överarmarna, där jag blir som torrast. Benen har jag inte smort på flera månader. Smörjer med Decubal eftersom vi fick flera tuber i den där bebiskassen man får på MVC. Funkar utmärkt!
Händerna måste smörjas varje dag eftersom det blir många tvättar med ett blöjbarn. Tyvärr tycker jag att jag blir torr ganska omgående igen, så jag har ingen produkt att rekommendera. Det kanske du har? Dela gärna med dig i så fall. Både jag och min man har onormalt torra händer, särskilt min man som lider av väldigt smärtsamma torrsprickor vintertid. Nu smörjer jag naglarna och nagelbanden med nagelbandsolja från ekologiska Kure Bazaar. Det är helt magiskt, mina smärtsamt fnasiga och spröda naglar och nagelband ser helt oförstörda ut. Och fukten sitter i under flera dagar, inte som kokos- eller olivolja där fukten försvinner i nästa handtvätt.
Jag har börjat gå och rycka förväntansfullt i garderoben. Dra fram och prova, lägga på sängen och sen hänga tillbaka. Nästan rituellt och inte det minsta kravfyllt.
Jag längtar så innerligt efter mina vanliga kläder igen. Och är så jäkla peppad på att prova nya kombinationer.
Här provade jag en halvny tröja från Dagmar (köpt i LWL). På arbetstid hade jag burit den tillsammans med jeans och skor med låg klack.
Men nu är det kväll och jag ska äta middag på stan (vi kan väl låtsas!). Byter jeansen mot kjolen jag fyndade på Stadsmissionen och en liten kuvertväska jag hittade i garderoben.
Tog också på mig läppstift. Ingen mascara för det hinns inte med men i stället några drag med ögonbrynspennan så att mitt ögonparti inte imploderar in i huvudet.
Hade det varit sommar hade jag såklart burit öppna tå-skor. Men nu är det en majkväll och lite kyligt i luften.
Såhär håller jag på om dagarna. Provar kläder och går på låtsaspartyn.
Jag har aldrig varit typen som överöser någon med gåvor. Särskilt inte sedan köpstoppet och speciellt inte sedan jag blev förälder. Har alltid tyckt att det varit lite jobbigt att ge bort fysiska presenter. Det är ju så himla lätt att det blir fel? I ärlighetens namn har jag aldrig varit särskilt pricksäker heller. Det har blivit fel, mer än en gång.
Dock tror jag att de flesta förhållanden mår lite bättre av att man faktiskt firar då och då. Det blir lättare att möta motgångarna om vardagsglädjen också får ta plats. Må så vara att firandet sammanfaller med en dag som massa andra människor också firar på. Andreas är duktig på att tillvarata varje chans att sätta guldkant på vardagen. Bakar gärna bröd till helgfrukostar och börjar tänka på fredagsmiddagen redan på måndagkvällen. Även där ligger jag i lä.
Hade storslagna planer på att hitta på något på alla hjärtans dag. Men det blev just bara det, planer. Andreas lagade god mat, Junis förskola bjöd in till fika och om jag inte misstar mig fick jag också målat lite.
För visst är det mysigt att fira ihop, även om man inte ger varandra presenter. Tur att det kommer fler chanser!
Visste du att när föräldraförsäkringen infördes på 70-talet så fanns det ingen opinion för? Att staten bestämde sig för att föräldraförsäkringen skulle bli könsneutral tillkom inte främst för att män att skulle vara hemma, utan att kvinnor skulle arbeta.
Jag är så ofantligt trött på att höra om att Sverige är världens mest jämställda land. Jag är av åsikten att Sverige är världens minst ojämställda land.
Många viktiga reformer, så som förskolan och pappamånader, har bidragit till att kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärkts. Men fortfarande delar vi inte lika på familjesysslorna. Det sägs att det krävs en by för att fostra ett barn. Men i det moderna samhället har vi avfolkat byn och ersatt den med (i de flesta fall) en mamma och en pappa som ska göra allt. Och eftersom pappor i högre utsträckning tar skydd på jobbet från småbarnslivets monotona sysslor, finns ofta bara en mamma kvar. Där det förr fanns en hel by.
Jag tycker faktiskt inte att problemet är att många kvinnor ställer sig frågan hur fan de ska få allt. Är det verkligen att kräva för mycket av livet att både ha ett arbete OCH ha tid för barnen? Det största problemet är att för många män fortfarande inte ställer sig den frågan. Som anser att hemlivet aldrig får inkräkta på arbetslivets helgd. Som låtsas att det är en rättighet att arbeta fulltid trots att småbarnsåren ofta kräver lika mycket eller mer därtill.
Yrkesarbetade tvåbarnsmammor är kraftigt överrepresenterade när det kommer till sjukskrivningar på grund av utmattning. Och det handlar inte om några enskilda fall utan har mer karaktären av en nationell farsot. Försäkringskassan lyfter själva konflikterna mellan föräldra-och yrkesroll som en stor bidragande faktor.
Jag är så utled på hur vi fortsätter att odla den moderna myten om att småbarnslivet måste vara en serie jämna plågor, och allra värst är det för småbarnsmamman. Hon som brer ut sig så tunt för att vara alla till lags att hon tillslut spricker. En riktig småbarnsmamma ska vara utsjasad, inte ha tid för att sköta sin personliga hygien eller träffa vänner. Föreställ dig att en man öppnar upp sig och berättar om hur han inte duschat på fem dagar och äter ståendes. Han hade antagligen blivit hänvisad till psyk.
Småbarnslivet är ofta en prövning, för många livets första och största. Det är jag den första att skriva under på. Men jag köper inte längre att man bara måste överleva. Ta sig igenom på andra sidan. Alltför många kvinnor har som enda tröst att någonstans finns många kvinnor som har det värre. Det låter väl ändå bortom bedrövligt? Visst att den utmattade småbarnsmamman är ett vanligt inslag i vår samtid. Men måste den vara normal för det?
Barn kräver inte mer nu än förr. Men det gör arbetsmarknaden, samtidigt som många stödfunktioner runt familjen har försvunnit. Förr arbetade en man runda 50 timmar i veckan, och i dag är det norm att en familj med två föräldrar arbetar 80. Jag säger inte att lösningen är att gå tillbaka till traditionell könsuppdelning där en arbetar och den andra sköter hemmet. Men vi måste väl på politisk nivå prata om hur samhället kan stötta där familjen inte räcker till? Och många, många fler pappor måste ställa sig frågan – kan jag verkligen ha allt?
Nu behöver jag din hjälp. Det är inte så att jag saknar uppslag att skriva om, men tiden räcker inte till just nu. Varje stund jag får över ägnar jag åt att måla bokhyllan.
Problemet är att jag har massa saker som jag vill skriva om, men som inte får komma ut. Minst ett dussin uppslag svävar runt i skallen varje dag. Men var ska jag börja?
Hjälp mig att välja ett ämne.
Ska vi ta en dusch?
Sedan jag läste boken Hudbibeln har jag gjort en del förändringar i mitt badrumsskåp. Till det bättre, får jag kanske tillstå. Jag har också övergett balsammetoden till förmån för en annan, 100% ekologisk och enkel metod. Vill du veta mer?
Hjälp, jag hatar min katt!
Det sägs att småbarnsåren är den mest prövande perioden i livet. Det är inte sant! Finns inget så ansträngande som att vara kattägare! Ing-Britt, mitt sorgebarn. Vår relation är numera så sur att vår enda interaktion är att vi fräser åt varandra. Hjälp mig – jag hatar min katt. Hur hände detta, och hur går vi vidare?
Hallgolven jag inte kan leva utan
Vår förra lägenhet hade ett mikroskopiskt badrum. Det hindrade dock inte mig från att välja ett pråligt och överdådigt golv. Sedan dess är jag helt förälskade i en typ av golv – vill du veta vilka? Vi kan kärleksglo på dem tillsammans.
I tvättstugan
Fyra år som förälder tog det. Alltså för att hitta en tvättrutin som fungerar i de flesta fall. Hur jag sorterar, vilka tvättmedel jag använder, fläckborttagare – rubbet! Vill du veta?
Jämställt, jävligt jobbigt?
På tal om föräldraskap. Är jämställdhet vaccinet mot friktion i relationen? Pytt, säger jag och kastar ett längtansfullt öga mot förlegade könsroller. Vill du att jag utvecklar mina tankar?
Så här går det runt i huvudet om dagarna. Kommentera gärna om det är någon rubrik som du tycker verkar lockande. Har du något ämne som du vill att jag ska skriva mer om? Jag känner att jag har slut på uppslag kring köpstopp och konsumtion, rensning, prylar – ja allt det där. Men det kanske är anledningen till varför du tittar in?
I morse duttade jag på smink och valde outfit med någorlunda omsorg. Jag skulle nämligen vara på vårt nya kontor kl 11. Jag skulle ha möte med min nya chef och Nils skulle charma brallorna av mina kollegor. Sedan jag gick på föräldraledighet vi blivit nästan dubbelt så många och jag arbetar med ett helt nytt team. Föräldraledigheten varar i någon månad till, men redan nu börjar jag planera så smått för arbetsvardagen igen.
Den långa ledigheten har gjort mig gott. Det fullkomligt spritter i kroppen av arbetslust. En kompis till mig berättade nyligen om en kollega till henne som har fyra barn, varav en har ett syndrom och ett annat en allvarlig sjukdom som kräver beredskap dygnet runt. Två barn med särskilda behov alltså. Folk har ju dukat under för mindre. Hennes copingstrategi var att hon unnade sig ett roligt jobb. Alltså att hon bestämt sig för att göra arbetet så roligt och givande som möjligt. Många andra kanske hade prioriterat bort arbetet helt eller åtminstone nöjt sig med att bara härda ut.
Precis så resonerar jag. Jag unnar mig ett roligt och givande arbete. I prick sex timmar om dagen så att energin räcker till annat också.
Målandet är på inga sätt färdigt. Gissar att minst en veckas arbete kvarstår. Minst. Men strunt i det, nu pratar vi om annat.
Här är några bra grejer jag gjort i veckan och vill tipsa vidare om:
Fördelen med att arbeta med handen och inte tanken är att det är helt okomplicerat att lyssna på saker samtidigt. Jag har hittat ett nytt poddknark; Över min döda kropp. Två föredetta kriminalinspektörer gör nedslag i olika delar av rättsväsendet. Inga makabra detaljer från kända mord, inget frossande i ond bråd död utan mer som en grundkurs i utredningar. Mmmm! Lyssna!
Stil i P1
Ett program som aldrig tappar formen är Stil i P1. Rapporter från modevärlden knyts ihop med dagsaktuella eller historiska fenomen. Veckans program börjar med Napoleon, djupdyker ner i Instgramselfielooken och avslutar med högklackat för män.
2-för-1
Som föräldraledig har man ofta tid när andra jobbar. I fredags klippte jag mig på Creative Heads för 325 kr, eftersom jag och en kompis (som frilansar inom film och också är ledig dagtid) nappade på deras 2-för-1-erbjudande. Då kom jag på att det finns massor av andra aktiviteter som har låg beläggning på dagtid; äventyrsland, gym, badhus, vissa muséer och så vidare. Har de inga aktuella erbjudande kan man ju faktiskt fråga. Det går ju inte att få mer än nej. Ska bli mycket bättre på att fråga efter erbjudanden från och med nu!
