listor

Dags att runda av 2021. Inte en dag för tidigt. Som vanligt återbrukar jag UnderbaraClaras lista.

Gjorde du något 2020 som du aldrig gjort förut? Jag blev.. byggherre? En själslig doula för vår tillbyggnad i fråga om färger, byggmaterialval och utformning. Men snälla be mig inte redogöra för skillnaderna i lambdavärden mellan lin-och träfiberisolering, för det är detaljer jag aldrig mer fundera över.

Genomdrev du någon stor förändring? Jag gjorde en mängd förändringar. Betydelsefulla för min del, men kanske inget att skriva hem om egentligen.. Jag sade upp fasta frilansjobb för Steamery och tog mitt första frilansåtagande som ux-designer för minPension. En skjuts framåt i karriäromställningen i alla fall.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? JA! Bloggens medgrundare Martina blev förälder till ett litet gull.

Vilket datum från år 2021 kommer du alltid att minnas? HELT blankt. Jag skyller på att jag är mer än lovligt dagvill.

Dog någon som stod dig nära? Tack och lov höll sig alla jag håller kärt vid liv ett år till.

Vilka länder besökte du? Sverige!

Bästa köpet? Begagnad badrumsinredning, lertegelpannor från 1800-talet och 20 begagnade säckar skumglasisolering till grunden.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Mitt första frilansuppdrag. Att barnens syskonrelation fördjupades, växte och tog helt egna små vindlingar. Att vi hade barnvakt för första gången på 2 år. Att vi gick ut och åt och i mitt och Andreas ystra känsloläge delade på ett paket cigg. Och att jag rökte två bloss som var de absolut äckligaste jag dragit sedan min första cigarett. Återfallsrisken för mig att bli rökare är helt obefintlig!

Saknade du något under år 2021 som du vill ha år 2022?  Förra året skrev jag: Saknar mina vänner som jag träffar alldeles för sällan. Saknar att resa och fara ut på äventyr. Vi har pratat om att köpa en segelbåt som man kan bo längre perioder på. Är det 2021 som det händer? Då måste jag förstås lära mig segla, gubevars. Skriver under på allt år igen. 2021 var i mångt och mycket som en långsam repris på 2020.

Vad önskar du att du gjort mer? Träffat vänner och bjudit på middagar. Och läst böcker. Känns som att jag regredierat i mitt läsande, och helt förlorat min läskondition (som UnderbaraClara) kallade det.

Vad önskar du att du gjort mindre? Slukhålet som är Instagrams Utforska-läge. 30% kvinnor som dansar fram pekoraler, 40% reels med igångsättningstips och 30% fluffiga Tinkerhästar. Behöver inget förutom hästarna.

Favoritserier från året som gått?  Bosch och Better Call Saul. Rekommenderar båda varmt.

Bästa boken du läst i år?  1795, den sista och avslutande delen i Bellmantriologin av Nicklas Natt och Dag. Precis som med de andra böckerna dröjde karaktärerna kvar med mig i veckor efteråt.

Största musikaliska upptäckten? 2021 skrev jag: Spotifys Tidskapsel. Den har räddat många löprundor. Repris på den!

Vad var din största framgång på jobbet 2020?  Mitt första, betalda uppdrag som ux-designer.

Största framgång på det privata planet? Tillbyggnaden. Att den blev av, efter att ha dragits i långbänk av Nacka Kommun.

Största misstaget? Allt vi glömt att kontrollmäta under arbetet med tillbyggnaden. Vi glömde exempelvis att kontrollmäta storleken på fönstren som vi skulle flytta från gamla till nya tillbyggnaden. Lagom till fönstren skulle monteras upptäckte vi att de var mycket mindre än de vi tagit måtten på. Happ. Fick nytillverka två nya fönster. Dyrköpta erfarenheter.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Både och! Gladare i början av året, för att slå i botten mot slutet efter att vi härjats av sjukdomar hela hösten.

Vad spenderade du mest pengar på? T i l l b y g g n a d e n!

Något du önskade dig och fick?  Många löprundor.

Något du önskade dig och inte fick? God och regelbunden sömn!

Vad gjorde du på din födelsedag 2020? Oj. Fråga inte om sånt en kvinna omöjligt kan komma ihåg.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?  Att resa! Inte med flyg, men bara uppleva andra miljöer än de som redan är så bekanta.

Vad fick dig att må bra? Löpningen! Och jobbuppdragen. Det är en otrolig känsla när ens ansträngningar blir belönade.

Vem saknade du? Alla vänner jag lämnat i Skåne. Jag saknar dem nästan mer och mer för varje år som går. Och alla vänner jag har här mer träffar alldeles för sällan.

De bästa nya människorna du träffade? Träffade @fairfashionistafilippa för första gången live efter att ha DM:at med henne i 5 år! Kul. Och älskar att jag håller kontakten med så många över instagram. Många guldkorn som jag vill träffa även i verkligheten.

Mest stolt över? Att vår tillbyggnad är så otroligt fin, och dessutom i linje med mina värderingar.

Högsta önskan just nu? Att ro hem ett stimulerande arbete hos ett företag som delar mina värderingar om hållbarhet. Drömjobbet är att designa tjänster som påverkar människors beteenden i en hållbar riktning. Och gärna ha roligt medan jag gör det. Det förtjänar jag väl? Och att anlägga en Arts and Crafts-trädgård. Ett vindlande prunk med kulturhistoriska växter.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?  Att känna att jag har någon kontroll över vardagen, i stället för att vardagen kontrollerar mig.

Listan för 2020

Listan för 2019

Snor Underbara Claras årssammanfattning rakt av! Här har du mitt 2020.

Gjorde du något 2020 som du aldrig gjort förut? Jag gjorde en mängd förändringar, men långt ifrån alla förändringar är saker jag gör för första gången. Jag sade upp mig (inte första gången) för att börja plugga (inte heller första gången) och började frilansa. Det var första gången!

Genomdrev du någon stor förändring? På det personliga planet: Se ovan. Styr om min karriär till ux-designer istället för att fortsätta jobba med marknadsföring. En termin avklarad och jag ångrar än så länge inte beslutet. Jag har också dragit igång #Cykeluppropet tillsammans med Annika och Emma Sundh, och jag ser fram emot vad vi kan åstadkomma tillsammans 2021. Får jag drömma fortsätter jag gärna att förvärvsarbeta 80% och öronmärker gärna tid åt idéellt arbete som till exempel Cykeluppropet. Strävan mot ett mer hållbart samhälle kräver att vi organiseras oss och driver på politiken. Fega politiker kräver modiga medborgare.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Alltsåå…. nej? Ingen nära va? Har en omvittnat dålig tidsuppfattning, som du märker.

Vilket datum från år 2020 kommer du alltid att minnas? HELT blankt. Jag skyller på att jag är mer än lovligt dagvill.

Dog någon som stod dig nära? Min farmor gick bort, 91 år gammal. Hon fattas mig.

Vilka länder besökte du? Sverige!

Bästa köpet? Elbil och 10 kubik grus.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Att jag vågade vidareutbilda mig. Varje dag gläds jag också åt att se hur barnens relation till varandra utvecklas. Det är hjärtsnörpande att få stå vid sidan av och betrakta hur deras interna språk, skämt, gnabbel och gräl – ja hur hela deras relationshistoria tar sin början. <3

Saknade du något under år 2020 som du vill ha år 2021?  Saknar mina vänner som jag träffar alldeles för sällan. Saknar att resa och fara ut på äventyr. Vi har pratat om att köpa en segelbåt som man kan bo längre perioder på. Är det 2021 som det händer? Då måste jag förstås lära mig segla, gubevars.

Vad önskar du att du gjort mer? Träffat vänner och ätit mer ättiksgurka. Varje gång jag äter ättiksgurka undra jag varför jag inte gör det oftare.

Vad önskar du att du gjort mindre? Grälat på barnen och varit mindre socialt ängslig. Drar mig ofta för att fråga bekanta via förskolan om barnen kan ses på lekträffar (och kompenserar med att vara ÖVERsocial när vi ses). Varför? Bara ställ frågan människa! I pandemitider spelar det väl mindre roll, men det kommer förhoppningsvis ett liv efter pandemin också.

Favoritserier från året som gått?  Bosch och Better Call Saul. Rekommenderar båda varmt.

Bästa boken du läst i år?  Men hjälp?! Just nu läser jag ”Hooked – How to Build Habit Forming Products”, men det är ju knappast en bok man läser om på kultursidorna. Det kanske man borde i och för sig? Den handlar om precis vad man tror att den att handla om.

Största musikaliska upptäckten? Spotifys Tidskapsel. Den har räddat många löprundor.

Vad var din största framgång på jobbet 2020?  Att jag vågade säga upp mig, bisarrt nog. Ett radikalt drag som är ett tecken på att jag har tillräckligt stor tilltro till min egen anställningsbarhet. Det kommer att ordna sig!

Största framgång på det privata planet? Att jag tagit för mig med Cykeluppropet och under loppet av tre månader haft möte med en partiledare, trafikansvariga för Sveriges huvudstad och träffat vår infrastrukturminister. Tillsammans med Emma och Annika då, inget hade skett utan dem. Men fan vad nöjd jag är! Är heller inte besviken på mig själv att jag satsat på löpningen. I våras kändes två kilometer som en seger. Nu springer jag milen minst en gång i veckan.

Största misstaget? Det återstår att se!

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Jämnt skägg med 2019 faktiskt. Jag är en av de som tycker att småbarnsåren kostar mycket i energi och ork. Barnen älskar jag förstås gränslöst. Men att inte få sova, att aldrig umgås på tumanhand med min man, att ständigt vara behövd – det frestar på. Nu börjar jag se ljuset i tunneln dock.

Vad spenderade du mest pengar på? Utbildningen i form av förlorad arbetsinkomst. Rent materiellt lade vi mest på elbilen (tja, vi och vi, jag har faktiskt inte betalt ett korvöre på bilen).

Något du önskade dig och fick?  Många uppfriskande dopp. Började och avslutade året med ett kallbad.

Något du önskade dig och inte fick? God och regelbunden sömn. Jag önskade också att utbildningen inte skulle innehålla så många grupparbeten, men tji fick jag.

Vad gjorde du på din födelsedag 2020? Oj. Mina födelsedagar har en tendens att passera obemärkt förbi.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?  Borsett från pandemin? Barnvakt. Och massage.

Vad fick dig att må bra? Löpningen och de kalla baden.

Vem saknade du? Alla vänner jag lämnat i Skåne. Jag saknar dem nästan mer och mer för varje år som går. Och alla vänner jag har här mer träffar alldeles för sällan.

De bästa nya människorna du träffade? Annika och Emma. Emma är förvisso en bekant från förra året, men Annika lärde jag känna via Cykeluppropet. Älskar att kroka arm med likasinnade.

Mest stolt över? Att jag är ganska bra i skolan om jag får säga det själv? Det är inte likt mig att framhäva prestationer, tvärtom vill jag ofta bara gömma alla mina alster i byrålådan direkt. Men nu? Jag är fasiken rätt nöjd med vissa grejer och suger i mig av berömmet vi får från lärare och uppdragsgivare.

Högsta önskan just nu?  Att bli supermegaskicklig designer och ro hem ett stimulerande arbete hos ett företag som delar mina värderingar om hållbarhet. Drömjobbet är att designa tjänster som påverkar människors beteenden i en hållbar riktning. Och gärna ha roligt medan jag gör det.Om jag får önska alltså.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?  Vara mindre blygsam men mer ödmjuk. Säga tack om jag får beröm, men inte förutsätta att mina lösningar är de enda rätta.

DN intervjuade sex kulturpersonligheter om vad som kommer 2021. Jag var absolut inte en av de tillfrågade men här kommer mina svar ändå.

Summera 2020 med tre ord: Fladdersmöss, ej värt.

Årets stora genombrott: Skilsmässan!

Det lämnar vi 2020: Vaccinskepsism (är coronaåret 2020 något alla vaccinskeptiker ser som något idealtillstånd?) och fromma förhoppningar om att ”information” och ”valmöjligheter” räcker för att ändra människors beteende.

Årets kulturdebatt: Denna fråga är jag absolut inte kvalificerad för att svara på, men jag gissar att vi kommer att grotta ner i oss skamkulturen. Skam är ju århundrandets mest utskällda känsla, men är det verkligen så jävla illa att skämmas för att man gör fel – eller att låta bli att göra dumheter för att det är skämmigt om man blir påkommen?

Årets uppfinning: Hoppas på något miljörelaterat, men sätter en sedel av mindre valör på att det i stället blir något urbota korkat som en fidgetspinner för tårna.

Den kulturformen blir ”den nya romanen”: Jag tror på demonstrationstågets ädla konster 2021. Är själv ingen person som flitigt bevistar demonstrationståg, men känner att de trots allt har en stark dragningskraft. Det är mäktigt att vara arg i grupp!

Årets språktrend: ”Tagit sprutan?” kommer vi nog att behöva svara på många gånger.

Årets antihjälte: Irene Svenonius. Spaning: Hon får foten men landar mjukt som senior rådgivare på valfri byrå som heter en akronym.

Årets mattrend: Jag kan inte säga varför men har en stark känsla av att det brittiska köket kommer starkt åter? Pajer och puddingar och bruna såser. Nej, nej – vad vet jag om sånt? Jag är en person som kan äta samma påvra lunch fyra månader i sträck utan att det bekommer mig det minsta. Min förhoppning är dock att svinnsmarta recept kommer att booma 2021! Det blir restfestens år.

Årets filosofiska fråga: Ska nästa generation ha mindre för att vi ska ha mer nu? Klimatförändringarna är omöjliga att förneka och tiden är knapp. Jag tror att samtalet kommer att präglas av tankar om berättigande och privilegier – har vi någon solidaritet med kommande generationer? Som Tone Schunnesson skriver: Hur mycket hedonism tål Sverige?

Årets politiska fråga: Vem tar notan? Jättehärligt med RUT och ROT och jobbskatteavdrag hit och avdrag dit  – men vem ska betala notan för skenande sjukvårdskostnader, hundratusentals arbetslösa och en GIGANTISK grön omställning som ska till?

Årets klimatångest: Hur mycket hedonism tål världen?

Årets influerare: Ekotipset! Och Klimatklubben. En cynisk spaning: Ebba Busch lämnar politiken för att bli influencer på heltid.

Årets pandemi: Syfilis, tätt följt av muterad klamydia och gonorré. Det blir en könspandemi utan dess like 2021.

Julen står för dörren och jag har bara två dagar kvar innan jag går på julledighet i tre långa veckor. Innan friden sänker sig över mig tycker jag att vi river av en rolig lista om sånt en kan störa sig på.

▷ Vad är det absolut störigaste du vet?

I fallande skala (just nu): Gästrummet är vida omtjatat här i bloggen, och jag har varit mäkta nöjd med våra insatser. Målat och tapetserat och slitit. Trodde att jag var färdig, kollar upp mot taket och ser att jag glömt måla en knallblå elkabel ljusgrå. Så störigt. Annars är det absolut störigaste jag vet människor som aldrig ser någon annans behov än sitt eget, folk som äter medhavt ägg på tåg och att ha stenar i skon. Det sistnämnda har jag jämnt.

▷ Vad tror du andra personer stör sig på med dig?

Jag hamnar lätt i ett tillstånd en kompis beskriver som ”i ett stirr”. Fastnar med blicken och försvinner i väg i tanken. Det händer flera gånger om dagen, och fastän jag är 30 år gammal har jag fortfarande inte lärt mig att tygla min fantasi. Jättestörigt för andra personer när jag gör så mitt i en konversation (fråga min man om han håller med).

▷ Störigaste personlighetstypen på fest?

Fyllot som ska ”berätta hur saker ligger till egentligen”, avbryter eller ställer till med scener för att få uppmärksamhet. Folk som inte bjuder in nya bekantskaper i ett sällskap, utan ständigt markerar att man känt varandra länge genom att dra interna skämt som bara invigda förstår. Eller ”kommer du ihåg den gång..?”-historier som bara vissa förstår. Gå inte ut om du inte kan vara artig mot andra.

▷ Någonting du stör dig på på tunnelbanan?

Det ohyggliga avståndet mellan mäns ben när de färdas i sittande ställning och när vuxna människor lägger sin väska på sätet bredvid.

▷ Andra offentliga platser där folk borde vara mindre störiga?

Internet?

▷ Störigaste personen på kontoret?

Den som ljudsätter sitt kontorsarbete. Ropar ”yes” med jämna mellanrum. Utbrister ”är dom inte kloka??” eller ”hallå, kolla här…!” rakt ut i luften och inte riktat till någon särskild. Antar att jag pratar uteslutande om kategorin säljare.

▷ Internet?

De som avsiktligt missförstår och de som inleder varje debatt om jämställdhetsfrågor med inställningen ”jag tycker feminism borde heta jämställdism i stället, så jag kan inte lyssna på något som du säger”. Gudars. För min del kan feminism heta precis vad som helst. Det är inte namnet vi diskuterar utan alla människors lika värde och rätt till samma levnadsvillkor. Kalla det ”rövgurka” om det gör dig gladare, så kan vi komma till sakfrågorna sen.

▷ Det mest irriterande ljudet?

De där kontorslätena som bara vissa yrkeskategorier kan producera.

▷ En grej du stör dig på med dig själv?

Att jag lider fullkomligt brist på eftertänksamhet. Och att jag lider av svår åsiktsinkontinens sedan barnsben.

▷ Det störigaste en person kan göra på dejt?

”Negga”. Googla på detta om du inte redan är bekant med det.

▷ Det störigaste en person kan göra i ett förhållande?

Prata om sin fru som ”regeringen” eller ”lilla frugan”.  Eller pratar om sin ingenjörsman som om han vore ett hjälplöst barn. Allt typ av flirtande med förlegade könsroller är superavtändande.

▷ Någonting du stör dig på men som du vet är löjligt och du borde sluta bry dig?

Tycker att allt jag stör mig på är hundraprocentigt befogat.

▷ Är det störigt att störa sig på grejer?

Någon som är mer skolad i den ädla konsten mindfulness skulle säkert avfärda allt jag skrivit som ”slöseri på energi”. Men det är ju mitt liv vi pratar om? Vad skulle jag annars göra?

Tack Nina Campioni för inspirationen till listan.

Vad stör du dig på? Berätta!

Här kommer en liten lista kallad Den ärliga listan. Skamlös stulen av @stilkontot_ på instagram.

När grät du senast och varför?

Igår kväll. Så många olika känslor drabbade samman inombords och sipprade ut i en snörvlig gråt. En närstående är sjuk och jag hade en dag då jag kände mig värdelös på allt (sämst förälder, den sämsta anställda näst den statligt anställda tysken som inte haft en arbetsuppgift på 20 år och sämst partner. Nämnde jag ordet PMS?). Ömka mig inte, det var skönt att bli kvitt det värsta.

Tre saker du avskyr:

Människor som sätter sina egna behov framför alla andras, dåligt skrivna produkttexter och när jag glömmer att byta tomma toarullar. Snacka om att lägga krokben för sig själv.

Hur var du i skolan?

Debattglad, högljudd men lättsam, vill jag minnas.

Hur tror du att andra uppfattar dig?

Ungefär samma. Med skillnaden att jag förhoppningsvis blivit lite bättre på att lyssna men också lite mindre lättsam.

Hur uppfattar du dig själv?

Vi tar denna fråga när jag inte har PMS tycker jag. Se svar ett.

En situation som du tycker är jobbig/pinsam?

När jag anstränger mig å det yttersta för att ordna med logistiska grejer (tex befinna på punkt A eller ta mig till punkt B på en viss tid) och misslyckas katastrofartat. Som att dyka upp till flygplatsen en dag efter att flyget gått eller komma till kursen på fel dag. Finns det någon diagnos motsvarande dyslexi fast för datum och tider?

När känner du dig som vackrast?

Efter nio timmars oavbruten sömn men efter första koppen kaffe.

Vad skrattade du senast åt?

När min dotter (2.5 år) skrek TJAFFLA TJAFFLA (shuffla, shuffla, tack förskolan) och dansade med krumbuktande steg över köksgolvet. Fick också kväva ett skratt när hon gick till köket med uppspärrade händer och tokig min och sedan kom tillbaka och sa ”nu skrämde jag dem, spökena är rädda nu”. Har vi spöken i köket?

Något du funderat över nyligen?

Hur det vore att bo utomlands oktober-mars. Eller hur det vore att bo i generationsboende, alltså något typ av kollektiv? Tror det hade gjort susen för mig. Ju mer jag funderar på vuxenlivet (med barn) desto mer övertygad blir jag om att det inte är tänkt att vi ska leva som små, isolerade familjeöar.

Slutligen, ett yrke du skulle vara bra på?

Dokumentärfilmare eller utredare. Alltså av brott. Det är ju mitt hemliga drömyrke (jämte analytiker). Dokumentärfilmare passar nog en nyfiken själ som jag,

Stor kram

Sophia

Här kommer en liten lista om vad som försiggår i mitt inre. Bara för att jag älskar att läsa listor och hitta denna hos Underbaraclara.

Vad  jag tänker på:

Prick nu tänker jag att jag aldrig kommer att tröttna på kombinationen rött, grönt och gult.

Vad som påverkar mitt humör just nu:

Tre bokstäver: PMS. Denna vecka är en förlorad vecka. Det är omöjligt att se det på annat sätt. Jag är slöseri på människa. Ful och dum och misslyckad. Kan ingenting och är värdelös på allt. Ja, eller det är i alla fall vad min inre monolog konstaterar.

Vad som fattas mig:

Saknar att umgås med min man i vardagarna. Det känns mest som att vi lever vårt liv omlott, men jag antar att det hör småbarnslivet till. Ska bli bättre på att bjuda ut honom på lunch (och bättre på att ta lunch). Saknar också mina vänner i Malmö så att det värker i hjärtat. Några av mina bästa vänner bor kvar i Skåne, och jag tänker ofta på att vi antagligen aldrig kommer att bo i samma stad igen. Tiden då vi luftfikade (fattigversionen av fika), drack oräkneliga koppar på Kafferosteriet, snurrade på N. Grängesbergsgatan om nätterna, lånade varandras kläder, sov på varandras soffor, bara gick förbi efter jobbet utan egentligt ärende – den tiden är nog förbi för alltid. Tanken på detta gör mig tungsint.

Vad jag ser fram emot:

Ligga inomhus och läsa böcker. Peta in pinnar i brasan. Sälja lite kläder (garderobsrensningen fortsätter, ingen rast och ingen ro). Cykelpendla tills vädret säger stopp. Att mitt hår ska växa till en kritisk punkt då det är meningsfullt att klippa en frisyr igen. Och vår last med tapeter som kommer om några dagar!

Vad jag tycker är svårt:

Att prioritera. Vill vara en härlig förälder och en rolig vän. Vill göra mer av det roliga på jobbet och vill ha fler hobbies och helst mer fritid. Ja du hör ju?  En annan grej som jag tycker är svårt att känna att jag duger som jag är. Till exempel gå till jobbet osminkad och i en trist outfit utan att känna att jag behöver be om ursäkt för min uppenbarelse. Vill du veta en grej? Har inte borstat håret på en månad. Det är sant. Behövs inte eftersom mitt barr är lent som sammet tack vare balsammetoden.

Vad som gjorde mig arg senast:

Nämnde jag att jag har PMS? Min man tog med sig choklad hem till mig. Trots denna älskvärda gest blev ilsknade jag nyss till eftersom jag noterade att han lagt beslag på 4/6 av soffan trots att jag var där först.

hur mår du?

Stor kram sophia

Listor av alla dess slag roar mig mycket. Särskilt den här listan från Underbara Clara. Jag älskar att skadeglatt frossa i andra människors i-landsproblem.

Jag vill förstås inte vara sämre utan här bjuder jag på min version av sura listan. Anpassad efter bloggens klädtema förstås.

Obehagligaste i klädesväg jag vet: Stringtrosor tätt följt av lågt skurna jeans. Det mest obehagliga är ändå kombinationen. Åtsmitande lågt skurna jeans som särar på skinkorna som Moses särade på röda havet och stringtrosor som sticker upp som förvånade ögonbryn ovanför linningen. Ryser.

Absolut inte min killtyp klädesmässigt: Män med faiblesse för amerikanskt mode. För stora jeans. För stora rutiga skjortor och t-shirt under. För stora bälten med pråliga bältesspännen.

Blir arg på: Att ingen verkar ifrågasätta de nya lågprismodehusen som poppar upp som svampar. H&M släpas till skampålen efter varje nytt avslöjande om missförhållanden inom textilbranschen, men faktum är ju att de åtminstone gör något. De har policydokument, kemikalielistor, flera hållbarhetsansvariga och en vision om 100% cirkulär produktion år 2030. Varumärken som NA-KD och Nelly med flera hyllas av en unison mediekör som ”e-handelssuccéer” eller kallas ”nyskapande”. På deras sajter finns inte ett ord om hållbarhet. Inte ett enda ord! Ingen verkar ifrågasätta hur rimligt det är att starta ännu en lågprisaktör på 2010-talet när vi redan har en överproduktion av textilier och de etablerade kedjorna vittnar om hur svårt det är med hållbar produktion. Jag tycker att det är ett erbarmligt hyckleri. Men rätta mig gärna om jag har missat något.

Sämsta modebok jag läst: Det är utmanande nog att hinna läsa ut böckerna jag älskar, men kunde för mitt liv inte förmå mig att avsluta Stil med Camilla Thulin. Kvinnan verkar vara i övrigt knivskarp och parant som få – varför falla till föga för det osysterliga att hänga ut dagens kvinnors klädstil som avfeminiserad och smaklös? I stället hyllar hon obekvämt mode och uppmanar kvinnor att anstränga sig mer klädmässigt om de vill bli tagna på allvar inom yrkeslivet. Det är förstås åsikter som är allmänt utbredda i vårt patriarkala samhälle – men suck – så  tröttsamma.

Något som får mig att byta radiokanal: Torra munnar och malande män. När någon låter som att de precis avslutat ett smörgåsrån och inte hunnit dricka vatten. Eller män som som avbryter varje försök till instick av programledaren genom att PRATA HÖGRE eller upprepa sig, fast med lite andra ord. Fräser inombords av blotta tanken.

Sist jag ville ta till knytnävarna: Jag knyter nävarna varje gång jag tänker på hur vi korta människor diskrimineras av prick alla klädtillverkare. Det finns mode för människor som är petite och det görs kläder för överviktiga. Men tänker någon på oss korta? Nej, aldrig. Ständigt för långa ärma, för breda axlar och snitt som blir felplacerade på kroppen. Vi ska inte ens prata om förnedringen i när caprimodet var som hetast (på mig var det förstås helt vanliga byxor). Nu blir jag arg.

Sämsta serien jag nyligen sett: Star Trek originalserien. Den utbredda sexismen. Det urusla skådespeleriet. Vi vrålar högt av ilska varje gång vi sätter på ett avsnitt.

Fulaste plagg jag vet: Träningsbyxor i jeggingsutförande. Tror att de heter Freddy Wr Up och marknadsförs som en ”push up-bh för stjärten”. Får god lust att ringa upp företaget och be dem lägga ner innan något annat coolare land ertappar oss för denna styggelse. Jag skriver det här så att alla vet: Det ser inte klokt ut.

Äckligaste drycken: Red bull. Detta vider.

Sämsta klädda karaktär i film eller TV-serie: Historien kryllar av dem. Till exempel Rory i Gilmore Girls, eller Lorelai för den delen, alltid med oproportionerligt små väskor till sin långa kropp. Men sämst? Jag tittar ju nästan bara på (och somnar till) Star Trek och anser att den obligatoriska polyesterdräkten i svart och rött knappast hjälper Captain Kathryn Janeway nämnvärt. Hon ser ut som en högstadiepraktikant i våtdräkt.

Det skriker jag när jag blir arg: Allt möjligt och gärna rakt ut. Behöver jag nämna att mina ettåring glatt ropar ”bajs!” i tid och otid.

Kram Sophia