Mitt nya kontor

Sedan vi flyttade in har jag haft mitt kontor (bara orden mitt och kontor låter så himla vuxet) i rummet som ska bli bibliotek. För ett tag sedan flyttade mitt kontor upp en våning, till kyffet bredvid trappan. Jag har inrett det med ett begagnat bord (gammalt spelbord från 40-talet, dessvärre målat i en kräkgrön nyans), en gammal pall som jag tänker måla om, en loppad lampa och en duk jag sytt av spilltyg från Statsmissionen. Tänk bort tapeterna, för de kommer inte att bli kvar. Som du vet har jag en inrednings-och renoveringsfilosofi som går ut på att inte laga något som inte är trasigt. Det vill säga inte renovera för renoverandets skull. Men tapeterna står jag tyvärr inte ut med, och den känslan har känns samma sedan vi flyttade in. Och att ta ner ett par tapeter för att sätta upp nya (som blir kvar så länge vi bor här) är faktiskt ganska klimatsnällt. Att måla om, särskilt med plastfärg (även om den är svanen-märkt) är något jag är sparsam med eftersom den innehåller massa tillsatser som påverkar inomhusluften. Målar gör jag allra helst inte annat än med linoljefärg.

På skrivbordet har jag min dator och min ritplatta från Wacom. Den används tyvärr alldeles för sällan nuförtiden.

Bredvid skrivbordet finns en myshörna. Som gjord för att ligga och dra sig i.

Kamera, kameraladdare och annat elektroniskt bös har jag samlat upp i en ordningslåda. Förvisso ett nyköp men ett välbehövligt sådant. Min kontorsyta är mikroskopisk och jag kan inte lusa ner den med skräp.

Böckerna på hyllan är en gammal barnboksserie från Enid Blyton. Jag hade hela serien som barn och läste dem om och om igen. Favoriterna var utgåvorna från tidigt 60-tal. Nu har jag hittat några böcker som är utgivna redan på 50-talet för en spottstyver på andrahandsmarknaden.  Hoppas att Juni kommer att älska dem lika mycket som jag, annars kommer hennes uppväxt att vara pinad av brittiska barndeckarberättelser.

Stor kram

Sophia

En begagnat fåtölj och ett rum fyllt av fornminnen och skröfs

I dag cyklade jag till jobbet i merinoullsstrumbyxor, ull-kjol, kappa i alpacka-ullmix och just det, ull-halsduk. Kan meddela att det var överdrivet mycket ull för fromma 15 grader ute. Hepp, så här såg jag ut i alla fall. Hela outfiten är köpt begagnad förutom halsduken som är en gammal och lagad Acne-halsduk.

Men det är inte det jag ska prata om egentligen, utan jag tänkte berätta om vår nya fåtölj. Ursäkta bristen på ljus i bilder men det börjar som bekant bli mörkt ute och det inte så mycket jag kan göra åt saken.

Denna fåtölj i papasan-modell hämtade vi ifrån Martina i helgen. Just denna är från Granit men det finns fler modeller i omlopp. Andreas vill att den ska bo i vardagsrummet och jag vill att den ska bo här, i det blivande biblioteket.

Tänker att den skulle bli väldigt fin mot tapeten som vi ska ha här inne. Nämligen Sandbergs Ava i mörkblått. Än så länge har jag dock bara tre rullar och jag behöver sex till.

Bredvid fåtöljen sitter ett telefonjack. Det känns lika rimligt 2018 som att ha en fornlämning i trädgården. Tror att detta rum tidigare varit arbetsrum och här har säkert mannen ringt viktiga samtal. Haft bokhyllor fulla med gamla inbundna böcker som han ofta tagit fram och tittat på. Och haft ett skrivbord med bordslampa, och en braskamin. Eller vad vet jag, det kanske var ett rum fyllt av skröfs (som det är för oss nu) även tidigare? Hoppas verkligen inte. Vi kommer i alla fall att bygga ordentliga bokhyllor här inne.

I alla fall är fåtöljen redan provsutten av såväl katt som barn, och med beröm godkänd.

Om man synar tyget ser man att det är lite noppigt. Det är dock enkelt fixat med en noppmaskin. Det finns också en litet streck från en tuschpenna som jag ska försöka ta bort. Tror tyvärr inte att tyget är avtagbart, så det blir till att fläckbehandla med galltvål. Ska nog bli i toppskick vad det lider.

Stor kram

Sophia

Nytt bord och nygammalt vardagsrum

I lördags åkte jag till Erikshjälpen i Lindesberg. Det är alltid efterlängtat att få komma dit – så mycket högre fyndfaktor och roligare utbud än en genomsnittlig Stockholmsloppis. Jag var där för flera år sedan för första gången. Då var det luftigt och ganska sparsmakat med besökare. Nu får man inte vara där senare än vid öppning, för då går man miste om de bästa köpen. Kön ringlar lång utanför och parkeringen är fullsmockad med bilar. Hellre trängsel på andrahandsmarknader än i ett köpcentrum, om du frågar mig.

Precis vid ingången ramlade jag över det här; ett bord från 40-talet i Art Deco-stil. Bordsskivan har vacker intarsia och för att vara minst 70 år gammalt är det i oklanderligt skick. Kostade 285 kronor. Köpte också en ull-filt för 5o kronor som för tillfället ligger i frysboxen (bra knep för att motverka skadedjur).

Bara det att när jag kom funkade bordet inte alls med möbleringen. Det såg alldeles disparat ut från resterna av möblerna. Lösningen blev att möblera om. Nu står soffan på tvären i rummet och det känns mycket mer harmoniskt än tidigare. Men bordet ser fortfarande lite bortkollrat ut.

.. Så det hamnade här. Under fönstret. På bordets fot har jag ställt vår Sonos eftersom jag inte visste var jag skulle ställa den annars. Nackdelen med min smak för gamla möbler är de sällan matchar med modern elektronik. Önskar härmed att all ny elektronik hade den goda smaken att se gammal ut. Juni pyntade också med en egen vas med vass. ”Det är till pappa”, sa hon och ställde med försiktig hand sin vas bredvid min.

Jag lägger ogärna pengar på pynt i form av snittblommor och liknande. Men jag tar tacksamt emot när naturen bjuder.

Avslutar med en bild på Kjell som har gett sin välsignelse till den nya möbleringen. Det är lugnande. Har hört talas om katter som börjat bajsa inomhus i samband med en ommöblering.

Stor kram

Sophia

Höga ambitioner men låg motivation

Hej,

Den evighetslånga sommaren har gjort att vi knappt varit inomhus sedan i april. Vi äter frukost under hängbjörken, tillbringar dagen utomhus, äter middag under eken och går sedan in och lägger oss. Skönt på många sätt. En otippad fördel har varit att vi sluppit se allt som vi ska fixa i huset. Majoriteten av fönstren återstår och ytskikten i några rum är alldeles bedrövliga. Tapeten har släppt och det finns hål som inte är spacklade och som blottar elkablarna i väggen. Inte supertrevligt, med andra ord.  I biblioteket/arbetsrummet är väggarna fulla av missprydande hål efter att de förra ägarna skruvade ner och tog med sig väggfasta hyllor.

Vissa rum är i gott skick, men bara inte det minsta i vår smak. Det är liksom inte trivsamt.

I vardagsrummet har vi målat om med överbliven färg från vår förra lägenhet.

… Men vi har fortfarande inte målat listerna på väggarna. Inte heller dörren eller dörrkarmarna. En del arbete återstår alltså.

Vi är egentligen världens finaste kök. Det är förvisso ganska nytt, men platsbyggt och målat med linoljefärg.

Och vi har en vedspis!

Och ett skafferi som man kan gå in i. Med fönster och allt. Så vad är problemet? Allt är kritvitt. Jag får rysningar av att vara i ett rum där väggar, tak, dörrar och lister har samma nyans. Jag tycker bara att allt ser smutsigt ut. Är jag galen? Antagligen. Men tänk så fint om kökssnickerierna var i en svagt blå eller grön nyans. Eller kockumsgula…

Och matsalen lät vi restaurera i våras. Sedan skulle vi bara tapetsera om…

Inte gjort det heller.

Grejen är att vi har så många projekt att vi inte orkar börja. Jag har tappat motivationen. Jag känner mig också väldigt kluven till vad det är som är min drivkraft till att renovera. Är det renoveringsidealen eller är det jag? Mina ambitioner handlar till noll och intet om att jag vill modernisera huset. Snarare tvärtom, hehe. Jag vill bara att husets inre ska matcha det yttre, och kanske liite vill jag få ha det på mitt sätt (och Andreas på sitt, och ibland vill vi lika men inte alltid). Det jag inte vill är att leva i renoveringskaos i ytterligare ett år. Jag vet att det egentligen inte spelar någon roll (förutom de där elsladdarna kanske..) men ändå så gör det ju det.

Ja du hör, vi är fast i stiltje. Är det någon som upplevt samma? Att man har mycket ambitioner men lite ork och heller ingen jättelust att kasta en jättehög med pengar på problemet? Hur kom du eller ni vidare?

Stor kram

Sophia

 

Tvätta med stil: gammaldags tvättlina och klädnypor i trä

Hej,

Jag har länge tänkt ”hmm, en tvättlina borde vi ha” men sedan inte gjort ett dyft åt saken. Har släpat vårt tvättställ in och ut (mest ut och sedan låtit det stå) och det är ju både bökigt. Men framförallt fult. Och retsamt varje gång tvättstället välter och de nytvättade kläder dunsar ner i savannen (vår gräsmatta).

Varje gång jag ränt in på Nacka Byggnadsvård i andra ärenden har jag pausat vid tvättlinan i ull och klädnyporna i trä. Så fina! Och så hemskt onödigt med en fin tvättlina och tjusiga klädnypor!

”Nej”, kom jag fram till efter resonemang med mig själv. Det är ju inte alls onödigt. Tvärtom. Båda är närproducerade, gjorda av av hållbara material som ull och björkträ. Klädnyporna, eller bykpojkar som de också kallas, är tillverkade efter en gammal öländskt förlaga från mitten på 1800-talet av familjeföretaget Grunne. Det är ju klart att det är dem vi ska ha, och inte något förvisso billigt men i plast och som fraktats från andra sidan jorden.

Och kolla?! Så bra tvätten hänger.

Ibland kastar jag ett get-öga från fönstret och njuter av åsynen.

Klädnyporna går också att användas för att hänga upp grejer på väggen. Det finns ett hål i huvudänden så det är bara att hänga dem på en spik och till exempel montera posters.

Jag förvarar mina i en plåtburk men bara asken i sig är ju skön att vila ögonen på. 

Tvätta försöker jag göra så sällan som möjligt. Dels för att det spar på kläderna, men det spar också på vatten och tid. Men när det väl ska göras, ska det banne mig göras med stil.

Stor kram

Sophia

Fönsterfix, paj och ett tips om en himla viktig grej

Hej,

Hettan formligen dallrar hemma. För att inte förgås pendlar vi mellan badet och hängmattan, och mer blir det inte gjort på en dag. Förutom någon timmes fix med fönster, förstås.

Kan visa hur det ser ut. Andreas står inne i boden och skrapar karmar så svetten lackar. Här ser ni vår dörr till terrassen. Den har fått sin första strykning färg nu, kommer bli ganska så fin va?

Gäller att ha tungan rätt i mun.

Vår röda vinbärsbuske har redan gett oss en enorm skörd. Jag vill minnas att vi åt vinbär tills vi storknade när vi flyttade in i oktober förra året. Och nu dignar kvistarna av stora, röda bär igen? Antingen ett bra bär-år eller så har vi en väldigt generös buske. Vad gör man med alla bär dock? Vi springer i skytteltrafik till busken och äter. Jag gjorde också världen enklaste paj som vi har kalasat på.

Cirka 0 procent äcklig. Följde detta recept som innehåller prick sex ingredienser, lagom så i min mening.

Mer än så gör vi inte om dagarna. Jag hade storslagna planer på loppisturné i sommar, men motivationen och lusten finns inte där. Jag läste detta inlägg hos Slowfashion-Johanna och då försvann minsta tillstymmelse till oro över att alla missade loppisfynd. Hon berättar om de senaste sex månaderna har varit de minst stressiga i livet (trots småbarn) och detta på grund av alla grejer som hon inte gör. Läs och låt dig inspireras, för det kommer jag att göra.

Ett bra exempel är allt fix med huset. Vi har skjutit på alla icke nödvändiga projekt för att vi helt enkelt inte vill och mäktar med mer just nu. Må så vara att vissa grejer här hemma är fula som stryk, men gräsliga tapeter har faktiskt ingen dött av. Många relationer har dock vissnat på grund av att man har alldeles, alldeles för många måsten och alldeles för lite tid.

Stor kram

Sophia

Fönsterrenoveringen igång

När vi flyttade in i höstas visste vi att det fanns ett par grejer som vi behövde ta itu med ganska omgående. En av grejerna var fönstren. De är hårt åtgångna av väder och vind och färgen släpper i stora flagor. De är tidigare renoverade i lite olika omgångar – och med olika färger. Har hittills räknat till tre olika.

Andreas har tillbringat våren med att läsa på om hur det görs. Den gamla färgen ska skrapas av (vi har moderna hjälpmedel som uv-lampa och lackfräs, de som är hardcore byggnadsvård anser dock detta vara fusk) tillsammans med kittet, fönsterbågarna ska oljas och kittas om och tillslut ska vi stryka på ny linoljefärg. Vi har valt Ottossons färg i nyansen Köpenhamnsgrön. Det är en intensiv mörkgrön färg som vi tror kommer att ge karaktär åt huset.

Först ut är dörren till terrassen. Lyckan var stor när Andreas slet av spånskivan och fann att speglarna bakom var intakta. Dörren kommer förhoppningsvis att bli lika ståtlig som den var när huset byggdes.

Att ta hand om ett gammalt hus är ibland slitsamt. Jag kan förstå varför många lockas av tanken på att bo i ett underhållsfritt hus. Men om vi tar hand om fönstren rätt framöver (det har inte gjorts i dag) så dröjer det förhoppningsvis länge tills vi måste göra om arbetet. Och jag älskar tanken på att det är samma fönster som satt där när första familjen flyttade in, och de kommer att sitta kvar långt efter att vi flyttat ut. Att huset får ha en livscykel och vi är bara med på en liten del av resan.

Har du något sommarprojekt för ditt boende?

Stor kram

Sophia

 

Trädgårdsgruppen i sekelskiftesstil

Som jag tjatat! Men nu är den äntligen färdig; vår trädgårdsgrupp i sekelskiftesstil.

Tycker att bilderna talar för sig själva. Det är alltså gruppen till vänster. Till höger är den som vår grannar så vänligt skänkt oss. De står bredvid varandra nu eftersom vi fortfarande hyser en förhoppning om att sitta ute på midsommar.

trädgårdsmöbler sekelskiftesstil

 

Det är en Sören från Vibytorps Snickeri i Hallsberg som tillverkat dem i sitt småskaliga snickeri. Han tillverkar trädgårdsmöbler efter förlagor från förra sekelskiftet.

trädgårdsmöbler sekelskifte

De levererades omålade jag och jag ägnat kvällarna åt att måla dem med linoljefärg i nyansen grågrön. Om du undrar varför det ser ut som de smält är det enbart regndropparna som förvillar. De är superfina.

Kan förstås inte blogga utan en bild på Kjell, min ständiga följeslagare i det mesta som rör hem och trädgård.

Ing-Britt hittade jag här, i ”poolen”. Är det normalt att kattbeteende att bada i barnpoolen? Frågar åt en kompis.

Vad tycks?

Stor kram

Sophia

Måla, måla och Ercol-fåtöljer

Swooosh!

Hörde du? Ljudet av ännu en helg som flög förbi i raketfart. Helgdagarna mer eller mindre avlöser varandra men ändå så räcker de aldrig riktigt till.  Antingen har jag för många planer eller för få helgdagar, kan inte riktigt bestämma mig.

Klart är att jag har alldeles för mycket som behöver målas i alla fall. Jag tillbringar de flesta kvällar i uthuset bland färgburkar och olja. Och utemöblerna låter sig ej stressas. Jag målar dem med linoljefärg i nyansen  Grågrön från Ottossons Färgmakeri. Först grundmålade jag med en blandning av kokt linolja, balsamterpentin (biologiskt nedbrytbar terpentin) och färg. På inrådan av Nacka Byggnadsvård. Sedan ett lager färg och i morgon går jag på andra strykningen. Tack och lov för alla poddar som håller mig sällskap långt in på kvällarna. Hoppas innerligt att det blir lika fint som jag föreställt mig, för aldrig i livet att jag målar om dem en gång till.

Vi har också fått leverans av Folks Interiör. Det är en av mina favoritbutiker som säljer second hand-möbler. De finns i Kalmar men en gång i månaden eller så kör de upp till Stockholm med ett lass möbler.

Vi hade köpt två Ercol-fåtöljer som fram till alldeles nyligen huserat på Kalmar Tingsrätt. Älskar möbler med historia. Dynorna ska vi klä om. Jag hade tänkt något sobert linnetyg — kanske mörkblått — men Andreas vill hellre ha ett mönstrat tyg från Josef Frank. Känns som Uppåner-världen att jag förespråkar något modest och Andy ett vildare mönster. Blir nog bra hursom.

Folks Interiör tog också med sig ett fint gammalt skåp som vi inte längre har något behov av. Så otroligt befriande att bli av med skåpet. Det har stått tomt i princip sedan vi flyttade hit.

Fåtöljerna fick godkänt av Ing-Britt i alla fall.

Alla bilder är från mobilen. Googla gärna, de är vrålcoola. Dessa är från 50-talet men i supergott skick.

När jag målat färdigt om kvällarna ser himlen ut såhär. Pastellrosa så långt ögat kan nå.

Och det är ungefär så spännande mitt liv ser ut. Förutom nästa vecka. Då händer en megastor grej för mig. Men mer om det vid tillfälle.

Stor kram

Sophia

Måndagkväll i pysselverkstan

Hej,

I dag är en sådan dag då bestyren hopat sig. Tvätten är full, kylen är tom. Grönsakerna i pallkragarna slokar i hettan och katternas päls står rakt ut av alla löv och bös som de samlar på sig under dagarna. Och så har vi fått möss igen.

Massa saker att ta itu med. Huslig som jag är struntar jag i allt ovan och slår upp portarna till Pysselverkstan Schyman. Hyllorna i skafferiet saknar ju både papper och remsor! Huvva.

Tur att jag är så rådig att jag tog itu med det direkt (nåja, hälften kvar). Vad tycks? Ser ljuvligt tantigt ut va?

Hyllpappret och -remsorna köpte jag på Nacka Byggnadsvård när jag ändå var där och handlade färg till våra utemöbler som äntligen är färdiga.

Jag har fått lite frågor om våra utemöbler (livets viktigheter, du vet) så jag tänkte att jag river av allt det i ett separat inlägg. Kanske tom med före-och efterbilder också.

Trevlig kväll!

Stor kram

Sophia