Piper bara inom för att önska dig gott nytt år. Och tack för att du hängt med mig under 2019.
Tänkte först inte berätta vad jag gör, eftersom det låter så förbaskat erbarmligt. Sen ändrade jag mig. Kanske precis vad jag ska göra?
Jag är ensam hemma med Nils. Andreas och Juni är hos Martina och Martin (Martina är ju en av bloggens grundare, om du minns). Till middag åt jag en fryspizza från Ica, som jag sköljde ner med en passionsfrukts-ale samtidigt som jag lyssnade på Rättegångspodden. Nu har jag precis nattat Nils för andra gången och gör mig redo för att krypa till kojs.
Jag hade mer än gärna gått på baluns jag med. Men vet du? Jag orkar inte. Det får vara okej. Just nu prioriterar jag sömn överallt annat.
Låt oss inte avsluta året helt i moll. I förmiddags drog jag på mig ullunderstället och begav mig till badet på Baggensudden. Kl 11 mötte jag upp ett gäng vinterbadare, inga jag träffat sedan tidigare, och så tog vi ett dopp. Ingen bastu, bara rakt i. Efteråt dröjde jag mig kvar på stranden medan adrenalinet värmde kroppen och kände att detta var början på en fin tradition.
Kram
Jag satt i mys kläder o kollade serier. Åt ensam. Mannen mår psykiskt dåligt o sov mest. 19 åringen skjutsade jag till fest. 15 åringen (som oxå har drabbats av psykisk ohälsa) satt mest på sitt rum med dörren stängd. På tolvslaget lyssnade jag på podd. Tom mina katter ( som ser ut precis som dina) var på varsitt håll. Härligt att du vågar ”sticka ut”
Du är inte ensam! <3 Mitt utmattningssyndrom pallar fortfarande inte kvällsaktiviteter trots att det gått 5 år. Än mindre med extra allt som nyår innebär. Och nä, inga av de få vännerna som är kvar vill fira med mig. Så jag käkade rester, drack ett glas alkoholfritt vin och läste en bok. Somnade i sängen vid 20.30 och sov otroligt nog trots alla fyrverkerier. Iaf skapligt pigg och inte bakis idag, så skönt!
Jag är jätteglad att du berättar, att känna att vi är fler som inte gör "som man ska", inte orkar etc är skönt. Det är väldigt ensamt annars.
Efter en tuff höst med förskole-förkylningar och magsjuka som aldrig tog slut och den dåliga sömnen som hör till så bestämde jag direkt att jag inte skulle vara uppe till tolvslaget. Önskade alla gott nytt år vid tio och gick och la mig. Ett mycket bra beslut kände jag morgonen efter. Hoppas Nils snart ger dig mer sömn!
Så får det verkligen vara ibland, och jag skulle säga att det definitivt finns sämre sätt att fira nyår på. God fortsättning!
Gott nytt år Sophia och tack för att du delar med dig utan att försköna. Stark igenkänning!