Att välja andra hand i första hand

Alltför ofta hör jag människor lovorda begagnatmarknaden och kokettera med att de älskar loppisar. Men handlar de själva begagnat? Aldrig. De rensar bara ut för att göra plats för nya plagg.

Även om second hand har fått en otrolig statushöjning på senare verkar nya kläder fortfarande vara enda alternativet för många. Att återvinna kläder är förstås bra, men att använda dem ännu längre är bättre. Andrahandskläder kan aldrig få samma status som nya om vi inte omvärderar vår syn på begagnat. Och kanske vända på resonemanget, att välja begagnat i första hand och titta efter nytt i andra hand.

I dag började min unge på förskolan. Under sommaren har vi köpt på oss 90% av hela förskolegarderoben på Tradera och diverse loppisar. Ibland gör man fynd, ibland inte. Men för miljön är det alltid en bättre affär. Vågar också påstå att mitt barn knappast märker skillnad på nytt eller begagnat.

Självklart tycker jag att alla som skänker eller säljare vidare kläder ska känna sig nöjda över det. Men jag önskar också att fler rannsakade sin egen konsumtion. Varför tycker de att bara andra ska köpa begagnat men aldrig de själva? Varför är det så viktigt att kläderna är nya, och inte bara nya för dem?

Jag tillämpar strategin ”andra hand i första hand”. Jag scannar Tradera, Blocket, Used by, Polarn o Pyrets, andrahandssajter och loppisar först. I sista hand väljer jag nytt. Ovan är några av förra veckans fynd. Pop-overall för 60 kronor och Kavatskor för ca 150. Jackan på bilden högst upp köpte jag på Hornstulls loppis förra sommaren för prick 50 kronor.

Hur är du? Hur tänker du kring begagnade kläder – är du en sådan som både säljer och köper eller bara säljer/skänker?

Kram Sophia

4 Comment

  1. Köper absolut på second hand/loppis/Tradera! Ett fantastiskt sätt att handla som både gynnar miljö och plånbok.
    Barnens garderob består till 80% av loppade kläder. Min egen kanske 40%, men jobbar på att den siffran ska öka. Ser ibland shoppandet på kyrkornas second hand (där vinsten går oavkortat till välgörenhet) som en form av hyra; jag använder ett tag och lämnar sen tillbaka. Dock rimmar det illa med tanken om att vårda plaggen och använda länge, men känns mer ok då det handlar om begagnat.
    Tack för en viktig blogg!!

  2. Att köpa helt nya kläder till små barn som växer ur dem långt innan de kan kallas tillnärmelsevis utslitna är nästan dumt, tycker jag. Och som du påpekar så har de ju ingen aning själva. Mina barn är stora nu, men när de var små köpte jag mycket begagnat, och min dotter som nu har en sexmånaders baby gör detsamma. Barnkläder har för övrigt egentligen ALLTID använts av mer än ett barn; det glömmer man kanske. Även i högreståndsfamiljer förr ärvde de yngre barnen de äldres kläder som en självklar sak, och eftersom syskonskarorna oftast var stora före p-pillrens inträde på 1960-talet, så innebar det att betydligt fler än två barn kunde använda varje plagg. Jag har läst självbiografier där någon som varit yngst i en syskonskara berättat om vilken stor grej det var att för första gången få ett helt nytt plagg (vanligtvis till konfirmationen).

  3. Jag köper bara nya kläder men alltid kvalitetskläder till båda mig och till barnen. Barnen ärver av varandra och jag ger bort mycket till familj men även välgörenhet.

    1. Ok.. antar att det är det vanligaste ändå. Alla har inte tiden eller orken att köpa beggat – även om jag skulle önska att det vore så. =)

Kommentera