Jag fick frågan om jag inte kunde skriva om barnkläder, eller mer specifikt, hur vi resonerar kring barnkläder. Jo men så gärna!
Barnkläder är ett väldigt fascinerande fenomen som man kan titta på ur många facetter. Barn har ju i grunden väldigt tydliga och enkla behov. De behöver vara torra, lagom varma och bekväma. Små barn har heller inga krav på märken eller moderiktighet. Men marknaden för barnkläder handlar ju inte så mycket om det där första längre, utan desto större vikt läggs vid det senare. Som kulturfenomen är ju detta väldigt fascinerande. Det är ju inte barnens behov vi försöker möta när vi väljer kläder, snarare är det vår egen fåfänga.
Själv prioriterar jag fina kläder över fula, men praktiska kläder framförallt. Jag vill inte att mitt barn någonsin ska känna sig hindrad av sina kläder. Aldrig att hon ska oroa sig över fläckar eller smuts. Inte ska hon någonsin undvika rörelse för att kläderna är obekväma. Vår dotter väljer också kläder själv, och då föredrar jag att hålla antalet valmöjligheter nere. Det spar vi värdefull morgontid på!
Såhär tänker jag kring barnkläder
Färger
- Marinblått är den vinnande färgen. En ganska fläcktålig färg som dessutom håller bra i tvätten.
- Undviker komplexa färger. Knalligt eller pastelligt är förstås väldigt sött, men extremt opraktiskt. Som tvättgeneral i hemmet har jag beslutat att de flesta av barnkläderna ska tvättas i mörkt 40.
- Jag har envist kämpat emot rosa, eftersom jag tillhör skaran som inte vill köna barn i onödan. Jag har också reagerat på hur extremt annorlunda bemött mitt barn blir beroende på vad hon har på sig. Om hon har klänning stannar folk upp och ger henne komplimanger som ”åå vad söt du är idag”. Om hon bär sin vardagsuniform säger de inget alls. Men nu vill hon ha på sig rosa, antagligen på grund av att hon vill känna sig fin som andra, och då har jag inte hjärta att säga nej. Jag erbjuder henne alltid andra färger (de ytterst få gånger hon är med när vi gör något inköp) men hips vips är både vantar och vårskor rosa på hennes begäran. Jag har egentligen inget emot rosa, men hade förstås uppskattat om hon blev bemött likadant oavsett vilken färg det är på kläderna.
Begagnat eller nytt
- Hellre begagnat än nytt. Det gäller även skor. Man sparar så grymt mycket pengar (och miljö) på att handla begagnade kläder, så jag förstår typ inte människor som envisas med att handla allt nytt.
- Tradera är förstås en guldgruva, men det kan bli rätt dyrt om man letar kvalitetsplagg i rätt säsong. Bra tips är loppisar och att höra med kompisar som har barn i modell större.
Material
- Material före färg alla gånger. Syntetplagg närmst kroppen går bort.
- Ull, bomull eller andra naturmaterial som andas ska det vara. Köper ullfrotté i stället för fleece.
- Bra spartips: att hitta kläder med udda färger men i bra material kan spara dig många hundralappar.
Nyckelplaggen
- Om du är nybörjare på begagnat eller helt enkelt behöver ransonera din tid så rekommenderar jag att satsa på det dyraste, nämligen skalplaggen. Jag har fastnat för det svenska märket Isbjörn som gör overaller, jackor och byxor med en kvalitet som inte är av denna värld. Nypriset för en overall ligger på 2000 kronor, men jag köpte den för 700 och räknar med att sälja den för ungefär samma.
- Hellre begagnade Kavat-skor i gott skick än nya från lågpriskedjorna. Är själv allergisk mot skor med usel passform.
Hur mycket plagg behöver ett barn?
Antagligen färre än du tror. Vi har till exempel en enda finklänning som hon ärvt av våra kompisar. Hon älskar att ha på sig den, men vi spar den till lite finare tillfällen. Hon har haft den på julfirande, födelsedagskalas och nyår.
Vardagskläder har vi så att det räcker för en vecka, kanske lite mer. Tröjor, t-shirts, byxor och mjuka klänningar ryms i lådor där hon kan välja själv. Finklänningen, vårjackan och ett fåtal andra plagg hänger i väntan på att komma till användning.