Hur mycket kläder behöver barn egentligen?

 Jag fick frågan om jag inte kunde skriva om barnkläder, eller mer specifikt, hur vi resonerar kring barnkläder. Jo men så gärna!

Barnkläder är ett väldigt fascinerande fenomen som man kan titta på ur många facetter. Barn har ju i grunden väldigt tydliga och enkla behov. De behöver vara torra, lagom varma och bekväma. Små barn har heller inga krav på märken eller moderiktighet. Men marknaden för barnkläder handlar ju inte så mycket om det där första längre, utan desto större vikt läggs vid det senare. Som kulturfenomen är ju detta väldigt fascinerande. Det är ju inte barnens behov vi försöker möta när vi väljer kläder, snarare är det vår egen fåfänga.

Själv prioriterar jag fina kläder över fula, men praktiska kläder framförallt. Jag vill inte att mitt barn någonsin ska känna sig hindrad av sina kläder. Aldrig att hon ska oroa sig över fläckar eller smuts. Inte ska hon någonsin undvika rörelse för att kläderna är obekväma. Vår dotter väljer också kläder själv, och då föredrar jag att hålla antalet valmöjligheter nere. Det spar vi värdefull morgontid på!

Såhär tänker jag kring barnkläder

Färger

  • Marinblått är den vinnande färgen. En ganska fläcktålig färg som dessutom håller bra i tvätten.
  • Undviker komplexa färger. Knalligt eller pastelligt är förstås väldigt sött, men extremt opraktiskt. Som tvättgeneral i hemmet har jag beslutat att de flesta av barnkläderna ska tvättas i mörkt 40.
  • Jag har envist kämpat emot rosa, eftersom jag tillhör skaran som inte vill köna barn i onödan. Jag har också reagerat på hur extremt annorlunda bemött mitt barn blir beroende på vad hon har på sig. Om hon har klänning stannar folk upp och ger henne komplimanger som ”åå vad söt du är idag”. Om hon bär sin vardagsuniform säger de inget alls. Men nu vill hon ha på sig rosa, antagligen på grund av att hon vill känna sig fin som andra, och då har jag inte hjärta att säga nej. Jag erbjuder henne alltid andra färger (de ytterst få gånger hon är med när vi gör något inköp) men hips vips är både vantar och vårskor rosa på hennes begäran. Jag har egentligen inget emot rosa, men hade förstås uppskattat om hon blev bemött likadant oavsett vilken färg det är på kläderna.

Begagnat eller nytt

  • Hellre begagnat än nytt. Det gäller även skor. Man sparar så grymt mycket pengar (och miljö) på att handla begagnade kläder, så jag förstår typ inte människor som envisas med att handla allt nytt.
  • Tradera är förstås en guldgruva, men det kan bli rätt dyrt om man letar kvalitetsplagg i rätt säsong. Bra tips är loppisar och att höra med kompisar som har barn i modell större.

Material

  • Material före färg alla gånger. Syntetplagg närmst kroppen går bort.
  • Ull, bomull eller andra naturmaterial som andas ska det vara. Köper ullfrotté i stället för fleece.
  • Bra spartips: att hitta kläder med udda färger men i bra material kan spara dig många hundralappar.

Nyckelplaggen

  • Om du är nybörjare på begagnat eller helt enkelt behöver ransonera din tid så rekommenderar jag att satsa på det dyraste, nämligen skalplaggen. Jag har fastnat för det svenska märket Isbjörn som gör overaller, jackor och byxor med en kvalitet som inte är av denna värld. Nypriset för en overall ligger på 2000 kronor, men jag köpte den för 700 och räknar med att sälja den för ungefär samma.
  • Hellre begagnade Kavat-skor i gott skick än nya från lågpriskedjorna. Är själv allergisk mot skor med usel passform.

Hur mycket plagg behöver ett barn?

Antagligen färre än du tror. Vi har till exempel en enda finklänning som hon ärvt av våra kompisar. Hon älskar att ha på sig den, men vi spar den till lite finare tillfällen. Hon har haft den på julfirande, födelsedagskalas och nyår.

Vardagskläder har vi så att det räcker för en vecka, kanske lite mer. Tröjor, t-shirts, byxor och mjuka klänningar ryms i lådor där hon kan välja själv. Finklänningen, vårjackan och ett fåtal andra plagg hänger i väntan på att komma till användning.

Arkivet Östermalm, en ny stjärna på second hand-himlen

Hej,

I tisdags hade jag ett ärende till Arkivet Östermalm, secondhandbutiken Arkivets nya filial på just Östermalm. De öppnade först på torsdagen, men jag passade på att slå en lov och sukta över allt vackert när jag ändå var där. Steamery sponsrade dem med steamers och avnoppare, och jag offrade mig för att gå dit med sakerna personligen. Offrade och offrade. Jag anmälde mig själv på stående fot.

Under mitt besök hade de fortfarande inte installerat någon kassa, tack och lov. För detta var nämligen frestelsernas epicentrum.

Arkivets melodi är nämligen samtida och modern second hand, och inte vintage, som det ju annars finns ganska gott om i Stockholm. Butiken är som vilken stor, välsorterad klädbutik som helst. Bara att allt är begagnat. Här jobbar människor med öga för form och stil, det märks tydligt. Även den mest kräsna klädköparen kommer att hitta inspiration här inne.

Jag växlade några ord med Madeleine Gillgren, som är kommunikationsansvarig för Arkivet Hon berättar att de får in ca 200 plagg om dagen. De tar bara in det som är i säsong och i gott skick. De har inga krav på märken, mer att stilen ska fungera. Det märks att de har väldigt bra koll på vad deras målgrupp föredrar. Jag frågade varför de inte säljer online eller via Instagram, men Madeleine svarade att de faktiskt inte hinner. Det mesta säljs inom ett par dagar. Ni som följer dem på Instagram har märkt att nästan alla inlägg märks ”SÅLD” innan man hinner blinka.

Jag blev väldigt sugen på någon av kjolarna. Jag tror inte att de var omlott dock, och då går de ändå inte över min växande bula.

Såhär ser jag ut förresten!

En fröjd för både öga och klimatsamvete.

Blir du nyfiken? Här är mer info:

Detta är alltså Arkivets andra butik, den första öppnade de i Vastastan för två år sedan. De fokuserar på moderna plagg, i gott skick och i säsong. En riktig pärla för dig som gillar begagnat men inte trivs i vintagestil eller har tålamodet att rota igenom böset på Myrorna. Priserna varierar, men ungefär 30% av nypris. Inte fyndlådan på UFF men fortfarande ett gyllene tillfälle att handla kvalitet till ett hemult pris.

Adress:

Nybrogatan 44
114 40 Stockholm

Hemsida

Jag kan alltså varmt rekommendera ett besök till Arkivet. Både Vasastan och Östermalm.

Stor kram

Sophia

Sommarens second-handfynd

Sommarens hetta har gjort mig helt handlingsförlamad på loppisfronten. Bara tanken på att vittja klädkorgar i 30-gradig hetta får mig att svettas. Men i helgen infall sig äntligen tillfälle, och hela familjen åkte i samlad tropp till Myrorna i Ropsten.

Jag höll korpgluggarna öppna och letade efter barnleksaker och ett litet skrivbord. Ett passade skrivbord såg jag inte röken av men väl lite annat smått och gott.

Vi kom hem med en polisbil och städset till Juni. Hon älskar bilar och att städa, full pott. Städsetet var av trä och i nyskick och bilen var i väldigt bra begagnat skick. De kostade en hundralapp respektive 149 kr. Väldigt överkomligt, särskilt bilen som kostar en tusenlapp ny. Jag köpte också ett underlinne i merinoull för en hundralapp och en kjol för lika mycket.

När jag letar begagnade kläder på loppis håller jag särskild utkik efter materialet. Det mesta som finns på Myrorna eller Stadsmissionen i dag är 80 och 90-talskläder i polyestermixar. Eller någon säsong gamla kläder från kedjorna (så trist). Men det finns fortfarande guldkorn.

Linnet var 85% virgin wool och kändes tjockt och fint i kvaliteten. Kommer att bära det under mina tröjor och skjortor i vinter (ull och silke är så skönt att ha närmst kroppen när det är kallt).

Försökte fota kjolen men fick såklart skingra den nyfikna flocken först.

Materialet blev jag inte klok på eftersom det saknades materiallapp. Men flera av detaljerna på kjolen ser handsydda ut, kanske är det ändrad av någon? I så fall av någon som har samma kroppsform som jag. Den satt som en dröm. Tyvärr är det alldeles för varm i hettan, men den kommer att vara så fin i höst. Älskar knapparna och längden.

Kläderna förvarade jag tre dagar i frysen innan jag tog in dem. Ett tips om man vill slippa ev skadeinsekter som kan följa med begagnade textilier. Kanske borde de legat lite längre? En vecka säger Anticimex. Men kunde inte hålla mig.

Sist men absolut inte minst fiskade Andreas rätt på en kaffekanna. Vi drar oss gärna i timmar vid frukostbordet och vill helst inte behöva lämna stolen för att fylla på kaffe. Så nu behöver vi inte det längre. Termoskannan kommer från Sigvard Bernadotte och jag vill minnas att vi gav typ 75 kronor för den. Säkert dyrt jämför med lantloppisarna men stockholmsloppisarna håller en annan prisnivå. Bra mycket billigare än en ny, i alla fall.

Här var allt som fick följa med hem på sommarens första och sista loppistur. Jag passade också på att rensa ut tre sommarplagg som jag inte burit på två somrar, en in en ut, du vet.

Stor kram

Sophia

Mina secondhandpärlor: här handlar jag begagnat på nätet

Som en del i Slowfashion-utmaningen har jag satt som mål att de flesta av mina kläder köpas begagnat. Du kanske tänker att det inte spelar så himla stor roll? Kläderna är ju nya någongång. Men där tycker jag att du i så fall kan unna dig att tänka om. Det bästa man kan göra för miljön och plånboken är förlänga livet på ett redan tillverkat plagg.

Så. Nu har vi svarat på varför men inte hur. Att handla begagnat har länge setts som ett andrahandsval för de som inte har råd att handla nytt. Andrahandsshopping har varit liktydigt med att vittja klädhögarna på Myrorna i jakt på något som inte är noppig polyester. Välsorterade affärer har mest salufört vintagekläder (20 till 70-tal), och även om jag tycker att vintagekläder är fint så det förslår är det inget jag skulle bära till vardags.

Jag handlar 90% av mina kläder begagnat, och klär mig varken i noppig polyester eller vippiga 50-talskläder. Jag har några favoritställen att tacka för stora delar av min garderob.

Här är mina second hand-pärlor på nätet:

Facebookgrupper

Min absoluta favorit är *trumvirvel* Facebookgrupper där privatpersoner säljer eller byter kläder. Favoriternas favorit är Labels We Love (LWL).. Varför LWL-gruppen är min darling är enkelt att förstå. Reglerna är benhårda och administratörerna är både kunniga och engagerade! Det finns en lista på godkända märken för att det ska vara en viss nivå på stilen. Högviltet är Rodebjer, Ganni, Dagmar och jämbördiga märken. Jag skulle benämna stilen som Skandi-lyx. Godkända säljannonser ska alltid innehålla pris, fraktkostnad (om det inte skrivs ut ingår frakten), skick, produktbilder, eventuella defekter och gärna information om hur plagget är i storlek. Jag har förstått att vissa säljare retar sig på att reglerna är hårda (annonser som inte följer reglerna raderas av admin) men för mig som köpare är det en trygghet som jag värdesätter högt. Men smakar det så kostar det, priserna är ofta höga jämfört med exempelvis lokala köp-och säljgrupper. Godbitarna går också i rasande fart, många plagg blir sålda bara sekunder efter att annonsen lagts ut. Så det gäller att vara på tå. När jag ser en säljtråd som jag är intresserad av trycker jag på ”följer” på annonsen så att jag får notiser när mitt favoritplagg kommer upp i kommentarererna. (jag skriver alltså inte ”F” i kommentarerna, eftersom det är ett brott mot nettikett 1.0. Då får ju alla andra en notis om att jag kommenterat = jättestörigt).

Sellpy

Sellpy är en tjänst som säljer privatpersoners utrensade kläder och pryttlar. De har annonser på Tradera men också sin egen Sellpy Market där man kan köpa till fast pris. Annonserna är standardiserade där det framgår märke, modell (om det finns), färg och skick. Sellpy är toppen för köpare som inte räds lite detektivarbete. Jag tycker att bilderna inte alltid håller måttet, särskilt när det handlar plagg med ett intrikat mönster. Då får man googla på modellen för att få en tydligare bild av plagget. Om Labels We Love är ett gottepåse med bara de godaste karamellerna är Sellpy mer en gott och blandat. Ibland kammar man hem storvinsten och ibland en nitlott. Det fina är att det går att returnera plagg hos Sellpy och om plaggen försvinner i frakten så får man tillbaka pengarna. Det är betydligt bättre villkor än när man handlar av en privatperson.

Used by

En marknadsplats som satsar på en personlig vinkel är Used by, där köparna kan köpa kläder från profiler (de har många modebloggare). Webbshoppen är tyvärr lite långsam och lite meckig, även om det går att filtrera på både märke och storlek. Men vad den förlorar i användarupplevelse tar den igen i utbud. Eftersom många bloggare använder Used by fylls webbshoppen på ofta och med mycket gobitar. Men precis som i LWL-gruppen ligger prisnivån i högsta laget. Jämfört med nypriset på plaggen är det förstås en god affär.

Här är mina tre favoriter på nätet! I dag finns det ett oroligt stort ekosystem av begagnade kläder så det är bara att välja sina favoriter. Jag handlar tex de flesta barnkläderna på Tradera eller Varie, som jag för övrigt ser har förbättrat sin webbshop — TIPS. Många butiker är dessutom nischade och riktar in sig på ett visst typ av mode, vilket är en strategi som jag verkligen gillar. Om jag är på fyndjakt går jag till Stadsmissionen och rotar i korgar men om jag vill åt ett välsorterat och utvalt sortiment är det ovan ställen jag går till. 

Stor kram

Sophia

Begagnade barnskor: ja eller ej?

I helgen har vi kunnat njuta av riktigt sommarvärme trots att vi är i slutet på april. Förutom att värmen och ljuset är så otroligt välkommet efter vargavintern så tvingade den också oss till ett spontanköp. Vi blev lite tagna på sängen av värmen och fick springa till skoaffären och köpa vårskor till Juni. Hon hade inget annat än varmfodrade vinterkängor och det kändes inte rimligt att bära i tjugo grader. Det blev ett par ekomärkta Kavat-skor för 699 kronor. Egentligen hade jag planerat att i vanlig ordning köpa vårens och sommarens skor på Tradera. Vi har alltid lånat eller köpt begagnade barnskor till Juni eftersom det är snällare mot både plånbok och miljö men jag har förstått att det inte är helt vanligt.

När jag googlar verkar det vara indelat i två läger; de som nästintill tycker att det är barnmisshandel att låta barnen gå i begagnade skor och de som säger att de låter lite väl överdrivet. Ingen verkar tycka att det är helt fritt från risker. Risken i detta fall är att barnens fötter kan ta skada av att bära skor som är slitna av ett annat barns fötter.

Jag har försökt att googla efter någon forskning på området men går bet. Den enda som kan tas för en auktoritet som kommer med ett uttalande är en överläkare som kommenterar frågan till ett försäkringsbolag. Han hänvisar inte till någon forskning på men säger att barn i väldigt ung ålder kan man ärva, men annars nej. Dock finns det ingen närmare information om vad som menas med ung ålder.

Såhär tänker i alla fall jag: Jag har själv lånat kompisars väldigt ingångna skor. Det brukar inte vara särskilt bekvämt; skorna känns sneda och det kan klämma på fel ställen. Och om skorna är riktigt felslitna känns det nästan som att man går på en båt i sjögång. Men då rör det sig om väldigt ingångna skor.

Barn som inte ens väger femton kilo och använder ett par skor max några månader i taget kan omöjligt slita på skorna såpass att det känns obekvämt. Och exakt vad det farliga skulle bestå av hittar jag ingen forskning på. Den här typen av råd från branscher som själva tjänar på att jag konsumerar produkten brukar jag ta med en grov nypa salt. Särskilt när någon använder argumentet ”det är inte värt risken” utan att närmare specificera vilken risk. Tänk om vi vore lika lättövertalade när det kommer till andra frågor? ”Inte värt risken att dricka kranvatten”. ”Skulle aldrig utsätta mitt barn för risken att åka bil!”. Då tror jag att folk hade höjt på ögonbrynen och krävt att man åtminstone utvecklar sitt resonemang. Men när det kommer till de eventuella riskerna med att små barn ärver skor är det ingen som reagerar. Det har liksom fått statusen av en sanning bara för att ingen vågar ta risken att det eventuellt är helt fel.

Jag påstår inte att det är lögn. Jag säger bara att jag  vill ha mer information innan jag utesluter något. Och möjligen att logiken talar emot. För hur gjorde vi förr i världen i så fall? Inte hade gemene man råd att utrusta en syskonskara om sex barn med nya skor var tredje månad. Och på något underligt sätt hade folk fötterna i behåll som vuxna även då.

Om du känner till någon studie eller forskning på området så får du gärna dela med dig. Och jag vill gärna höra fler tankar om begagnade skor till barn — det verkar ju vara ett omdebatterat ämne.

Stor kram Sophia

Våga gamla klappar

Jag läste nyligen att av alla nordiska länder lägger svenskarna mest på julen. Min förhoppning är att vi ska gå motsatt håll i år. Mer tid för umgänge och färre saker under granen.

I år blir det några klappar under granen till de närmst sörjande. Men jag tänker att för det mesta räcker det om sakerna är nya för mottagaren, inte nya generellt. Till Juni har jag köpt tre träpussel på Stadsmissionen för 20 kronor stycket.

Min uppfattning är att väldigt många inte vågar sig på att ge bort loppade julklappar. Kanske av rädsla för att framstå som snål?

Detta är första året som jag ger bort loppade julklappar, men det var ett ganska enkelt beslut.

Här är några goda skäl att våga ge bort begagnade prylar.

  • Att ge bort något begagnat är motsatsen till snålt! Det kräver tid och omtanke och klappen väljs ut med omsorg. Det är väl generöst om något?
  • Mindre giftiga utsläpp. Tillverkningen av prylar och nya kläder är förenat med giftiga utsläpp av kemikalier. Att ge bort till exempel begagnade kläder innebär att gifterna redan tvättats ur.
  • Minskade utsläpp! Blocket har genomfört en undersökning som visar att varje person som handlar av dem minskar sina utsläpp med motsvarande 170 kg växthusgaser under ett år jämfört med om prylarna varit nya. Tänk så stor potential det finns att minska på sina utsläpp under julhandeln.
  • Få en trygg start på året. Många svenskar handlar över sina tillgångar under julhelgerna. Varje januari rapporterar medierna om ”årets fattigaste månad”. Har du handlat dina klappar begagnat har du troligen sparat en rejäl slant och slipper snåla tills januarilönen kommer.

Det absolut mest hållbara är ju att inte handla över huvud taget. Jag börjar med att ställa mig frågan ”vilka klarar sig lika bra utan julklappar?”.

Stor kram

Sophia

Att välja andra hand i första hand

Alltför ofta hör jag människor lovorda begagnatmarknaden och kokettera med att de älskar loppisar. Men handlar de själva begagnat? Aldrig. De rensar bara ut för att göra plats för nya plagg.

Även om second hand har fått en otrolig statushöjning på senare verkar nya kläder fortfarande vara enda alternativet för många. Att återvinna kläder är förstås bra, men att använda dem ännu längre är bättre. Andrahandskläder kan aldrig få samma status som nya om vi inte omvärderar vår syn på begagnat. Och kanske vända på resonemanget, att välja begagnat i första hand och titta efter nytt i andra hand.

I dag började min unge på förskolan. Under sommaren har vi köpt på oss 90% av hela förskolegarderoben på Tradera och diverse loppisar. Ibland gör man fynd, ibland inte. Men för miljön är det alltid en bättre affär. Vågar också påstå att mitt barn knappast märker skillnad på nytt eller begagnat.

Självklart tycker jag att alla som skänker eller säljare vidare kläder ska känna sig nöjda över det. Men jag önskar också att fler rannsakade sin egen konsumtion. Varför tycker de att bara andra ska köpa begagnat men aldrig de själva? Varför är det så viktigt att kläderna är nya, och inte bara nya för dem?

Jag tillämpar strategin ”andra hand i första hand”. Jag scannar Tradera, Blocket, Used by, Polarn o Pyrets, andrahandssajter och loppisar först. I sista hand väljer jag nytt. Ovan är några av förra veckans fynd. Pop-overall för 60 kronor och Kavatskor för ca 150. Jackan på bilden högst upp köpte jag på Hornstulls loppis förra sommaren för prick 50 kronor.

Hur är du? Hur tänker du kring begagnade kläder – är du en sådan som både säljer och köper eller bara säljer/skänker?

Kram Sophia

Huslivet står för dörren

Om mindre än en månad får vi nycklarna till huset. Och då inleds ett nytt kapitel i livet. Innergård byts mot trädgård och balkonglådor mot rabatter. Jag är lika delar förväntansfull och skräckslagen, men intalar mig att ha förtröstan. Allt kommer att bli kanon, som man säger i Göteborg.

Hur ser planen ut?

Huset är gammalt men i gott skick. Familjen som vi köper det av har haft det länge i släkten och det märks. Det är väl omhändertaget och inte tokmoderniserat, utan tvärtom, allt är gjort med respekt för husets karaktär.

Här har vi huset! En trävilla på 153 kvadrat byggd 1896. Vad jag har förstått byggdes husen i området främst inte som året-runt-hus, utan som sommarboende för välbärgade Stockholmsfamiljer.

Huset har inte genomgått några större ingrepp sedan 20-talet, då man lät bygga in punschverandan. Hur drömmigt det än hade varit med en alldeles egen punschveranda är jag inte missnöjd nu heller. Tack vare det fick vi en ordentlig hall, vilket förstås slår högt för en småbarnsfamilj.

ekboasering matsal

Här är rummet som jag föll pladask för. Efter att jag såg detta var affären så gott som i hamn. Ekboaseringar i original och djupa fönsternischer. Som gjort för stökiga middagar (du kanske tänker champagne-party men jag tänker nog mer förlupna makaroner från vilda barn, hehe). En rolig detalj är att mellan ekbrädorna så är väggen handmålad. Ådringsmålning tror jag att det heter. Tydligen var hantverket billigare än virket förr i tiden.

Här är matsalen sett från vardagsrummet. Utanför fönstret står ett stort körsbärsträd. Det är för övrigt det enda nostalgiska trädgårdsminnet som jag har. Min enda huserfarenhet är ett parhus som jag växte upp i under tidigt 90-tal. På grannens tomt stod ett enormt träd och på sommaren dignade det av körsbär som turligt nog hamnade på vår sida tomtgränsen.

Planen är att tapetsera i matsalen och måla om i vardagsrummet. I dag är matsalen tapetserad i en gul tapet med blommor och vardagsrummet målad i en svag lila nyans. Vi tänkte murra till matsalen ordentligt. Just nu tänker vi oss tapeten Strawberry Thief  från William Morris, en riktig klassiker:

I dag har vi den också i en inre hall i lägenheten. Den är så otroligt vacker mot trä, eller vad tycker du?

Vardagsrummet kommer vi nog att måla i en grå nyans. Lägenhetens vardagsrum valde vi att måla med Sadolin färg, som är Svanen-märkt. Vattenbaserad väggfärg riskerar annars att släppa kemikalier i flera månader efter strykningen. Det vare sig hälsosamt för den som målar eller för de som ska bo där. Eller för miljön för den delen. Är också sugen på att testa Auros färg, vilket är den enda ekologiska färg som jag känner till. Någon som har erfarenhet från den?

Utöver att slipa några golv och tapetsera/måla om har vi inte planerat för någon renovering. Utöver det vanliga fixet då. Någon takpanna här och måla någon bräda där..

Möblerna då?

Ett fåtal möbler får inte följa med från lägenheten. Bland annat matbordet, som varit Andreas troget i många flyttar. Jag köpte ju ett matbord på Tradera för 100 kronor! Ett fynd får väl ändå sägas? Ett gammalt, gediget matbord med svarvade ben. Just nu klurar jag på om det verkligen ska få bo i matsalen, och om jag slipa och bättringsmåla benen och bordsskivan.

Fattas bara stolar också, men det svåra med dem är att välja rätt. Det är ju så himla fint med gedigna stolar i olika utföranden, men det kanske bli lite för mycket. Det skulle också vara fräckt att bryta av med 50-eller 60-talsstolar. Får se vad det landar i. Det är ju inte på liv och död som tur är.

Vi är båda peppade på att leta nya pinaler på begagnatmarknaden. Målet är att allt nytt som behöver införskaffas ska vara begagnat. Det känns som det enda rimliga ur miljöhänsyn. Sedan har vi ingen stress. Vi har säng, soffa och kaffekoppar – livets grundstenar. Resten får växa fram i takt med att vi bor in oss.

Hoppas att du vill följa med även på den här resan! Jag har skapat en kategori som heter ”huset” där jag tänkte samla allt som rör huslivet.

Stor kram Sophia