Tankar som svindlar

Fastnar du också ofta i en malström av tankar? De har sin början i något trivialt som hände i dag och sedan för de mig vidare på en vindlande resa bakåt i tiden. Så suger det till i magen, jag får tunnelseende och marken under mig svajar. Precis som svindeln man får när man blickar ut från ett högt berg.

Hur livet kom att bli det liv jag lever nu. Andreas, Juni och Nils och ett hus och en katt. Tänk om jag aldrig tjatat mig till vikariatet i Stockholm för tio år sen i år. Då hade jag och Andreas aldrig mötts. Om jag aldrig pluggat – och sen bytt program efter en termin – då hade jag aldrig haft jobbet jag har nu. Vad hade jag gjort då? Med vem?

Hade jag fortfarande rökt ett halvt paket Marlboro Light om dagen? Ett helt varje helg? Låt oss avrunda till fyrtio kronor om dagen och jag hade mellan dessa år spenderat 147 880 kr på cigaretter.

När jag och Andreas träffades bodde jag i en andrahandstvåa vid Tantolunden tillsammans med Bea. Mitt rum var inte inrett sånär som på en 1.20-säng med påslakan i bjärta kulörer. Bea bodde i vardagsrummet vi möblerat med en tv, min mammas klarröda Ikea PS-skåp och Beas säng. Det finns knarkarkvartar som är inredda med större omsorg än vad jag och Bea visade vår lya. Var hade jag bott i dag om jag och Andreas aldrig köpt vår första lägenhet ihop 2012?

Sommaren 2010 hade jag ett vikariat på Trygg-Hansas kundtjänst. Trygg-Hansa ligger, på storföretags vis, på en fantastisk adress i Malmös kulturhistoriska kvarter. Kontorsbyggnaden, från 60- eller 70-talet, är en fyrkantig låda med alldeles för små fönster. Som ett parkeringshus insprängt i idyllen från förra sekelskiftet. På mina bästa dagar var jag en medioker försäkringssäljare och det var rena turen att jag knep ett nytt vikariat, för framtidsutsikterna inom försäkringsbranschen såg allt annat än lovande ut. Förutom att jag hade chansen att bli försäkringsbolagets utsända på Kolmården i tre veckor (skrev ett säkerligen förbryllande mejl till rekryteraren där jag tackade för visat intresse men att jag tyvärr gått vidare med andra värv) skulle min anställning upphört till hösten. Vad skulle jag tagit mig för då? Min enda dröm då var att åka till USA och plugga på college, läsa en säkerhetsrelaterad utbildning och sedan arbeta på Homeland Security. Jag tyckte att var i stil med att vara hemlig agent för CIA, men nu i efterhand förstår jag att det är de som stämplar pass och dirigerar strömmen av anländande till rätt säkerhetskontroll.

Tankarna svindlar när jag tänker på summan av alla de val jag inte gjorde. Allt jag valde bort. Vad hade blivit av mig då? Vad hade hänt om jag sagt nej i stället för ja, eller tvärtom? Livets stora ögonblick är ju så svårfångade i stunden. Det är inte förrän i efterhand man ser hur livspusslet fogats samman av lösryckta bitar.

2 Comment

  1. Anna-Karin W says: Svara

    Får association till filmen Medan du sov, se den!

    1. Tack för tips!! 😘

Lämna ett svar