Nyhetsintaget

Nyheter har varit en stor del av mitt liv så länge jag kan minnas. Min mamma är journalist och har arbetat med radio, skrivande journalistik, nyhetsgrafik och som nyhetschef. Jag är uppvuxen med Aktuellt om kvällarna och papperstidning om morgnarna. Under åtta år arbetade jag också på TT Nyhetsbyrån, aldrig som journalist dock utan med försäljning och marknadsföring.

Jag är dock ingen nyhetsknarkare, långt ifrån. Har insett att minutuppdateringar, live och senaste nytt inte är för mig. Får stresspåslag av pushnotiser och blir uppriktigt irriterad när jag ser en reporter som står och svamlar om ”obekräftade uppgifter” i en livesändning. ”Jaha, men rapportera när du VET något då!” tänker jag alltid.

Därmed inte sagt att jag undviker nyheter. Jag kan faktiskt låta mig imponeras av nyhetsundvikarnas självbehärskning. Alltså tänk att aldrig läsa nyheter? Jag skulle inte klara en halvdag utan att scrolla Aftonbladet, och det vill jag inte heller. Faktiskt blir jag lite provocerad av nyhetsvägrare? Alltså personer som koketterar med att de inte läser nyheter eftersom de inte tycker att det gör dem något gott. Tillgång till fri och oberoende journalistik är fan ett privilegium. Dessutom tycker jag att det är motbjudande att leva ett liv i överflöd och anse sig inte behöva ta del av andra människors lidande. Tänk om Sverige blev en diktaturstat och så sitter det människor i Spanien och kallar ”oönskad negativitet” att bilda sig en uppfattning om vårt tillstånd. Nej, nu får jag högt blodtryck.

Hur ser mitt nyhetsintag ut då?

Jo. Fredag till söndag får vi DN i papperformat. Visst har den blivit alldeles formidabel under Peter Wolodarskis ledning? Mina favoritskribenter är Björn Wiman, Greta Thurfjell och Lisa Magnusson. Tanken låter jag alltid utmanas av Lena Andersson och Erik Helmersson. Håller verkligen inte alltid med dem, men de är alldeles för skickliga för att inte läsas. Helgläsningen är veckans heligaste stund. Helst vill jag skärma av hela omvärlden och försjunka i min stora papperstidning men det har resten av min familj svårt att respektera.

Varje dag scrollar jag Aftonbladet och Expressen. Läser ofta deras specialreportage som jag tycker är väldigt välgjorda. Kollar dock inte på video eller livesändning av ovan nämna anledning.

Varannan dag kollar jag Omni-appen. Förr gjorde jag det varje morgon, men nu har vi lovat varandra att inte kolla i mobilen medan vi äter frukost och under dagen finns det inte tid.

Så ofta jag kan sätter jag på P1 vid tre-eller femsnåret. Älskar aktualitetsprogrammet Nordegren & Epstein och vill gärna höra nyhetsprogrammet Studio ett. Andra favoritprogram är Klotet, Vetenskapsradion Historia, Stil, Spanarna och Filosofiska rummet. Men det är ju mer underhållning än nyheter kom jag på. (Obs kanske mer underhållning för målgruppen 75+ vid närmare eftertanke).

Förr läste jag alltid Filter och Fokus. Men de har fått stryka på foten sedan jag blev förälder. De kräver obruten koncentration och det är en bristvara. Hoppas dock att kunna återuppta läsningen inom några år igen.

Kram

1 Comment

  1. Hm, periodvis följer jag inga nyheter alls pga tre barn och heltidsjobb. Men nu har jag börjat lyssna på morgonEkot i appen titt som tätt. Jag hade DN förr, men hade aldrig tid att läsa, så jag minskade till helgprenumeration. Den hade jag heller aldrig tid att läsa, så nu har jag bara DN Lördag, som jag läser långsamt. Förra veckan läste jag ett nummer från september, igår bläddrade jag i veckans nummer. Och jag har inte fattat om E-tidningen ingår i min prenumeration eller inte…

Comments are closed.