Påsken

I fredags tog jag och Juni bilen till Lindesberg för en välbehövlig helg hos morfar och Annika. I över en månad har vi kämpat mot förkylningar och influensor som gått omlott. Kulmen nåddes i början på veckan då både Andreas och Juni fick 40 graders feber. Struntsamma.

Vi började fira in påsken redan på morgonen och dukade upp med en klassiker: surdegspannkakan. Det är helt sjukt att den inte gjort succé på Instagram ännu. Vi äter surdegspannkakor nästan varje helg.

Knipsade av två påskliljor från trädgården och satte i vas tillsammans med scilla.

Sen målade Andreas och Juni påskägg. Ingen påsk utan målade påskägg har Andreas bestämt. Det är han som är pysselgeneral i hemmet.

Framåt fyrasnåret kom vi hit. Till själva lugnet på jorden. Efter några trevande minuter tog leken vid.

Här är de, Annika och morfar.

Annika har påskpyntat på ett fruktansvärt hemtrevligt sätt. Piggt och milt på samma gång.

Alltid en tjänstvillig hjälpreda i köket.

I morse visade termometern 20 grader. Av med skorna.

Sedan var det dags för dagens höjdpunkt; ritten. Juni fick rida på Rally till den andra hagen. Annika har ju egna hästar i princip i trädgården.

Sen åkte vi mot utflykt till kalkstensbrottet. Såg drösvis med blåsippor och älgspillning.

Sedan fikade vi. Fika på alla turer längre än 15 minuter är obligatoriskt. Står i lagen.

Klockan var inte ens två, så vi styrde kosan mot Nora för att köpa glass.

Hade jag inte bott där jag bor hade jag bott här. Det är jag övertygad om.

Bubblan! Det äldre paret som satt i den såg dock lagom roade ut. Den tog ca 15 minuter och en handfull svordomar på sig att starta.

Mitt emot glasskiosken ligger detta lilla paradis, Noraskogs byggnadsvård.

Min själ mår så oerhört bra av sånt här.

Dammvippor, tvålar, borstar – allt man inte visste att man behövde. Köpte dock bara en bok om byggnadsvård. Ju mer jag läser desto mindre inser jag att jag kan dock. Jobbigt på så vis.

Här skulle jag kunna dö knall och fall som en lycklig kvinna.

Blev förstås vansinnigt lockad, men lyckades att stå emot.

I andra änden av torget hittar man Nora Diversehandel. En ljuvlig antikbutik med tillhörande möbellada. Kanske i dyraste laget för att ligga utanför tullarna, men ändå. De hade ändå stängt.

Runt hörnan bara. Kolla så fint.

Vi åkte förbi den gamla tågstationen en snabbis. Här kunde vi tillbringat ännu några timmar, men det få bli nästa gång. De bästa äventyren vill man ju spara lite på.

Bad pappa fota mig framför denna mäktiga byggnad. Det är det förra stationshuset men numera turistbyrå. Där hade jag kunnat bo, helt klart.

Nu ska jag sjunka ner i soffan och sen göra tidig kväll. Hoppas att du har en vilsam påsk.

Stor kram

Sophia

2 Comment

  1. Men va? Berätta mer! Surdegspannkakor?! Hur?

    1. Äntligen någon som undrar! Så sjuuukt gott. Ok, skriver ett inlägg om det efter helgen, ok? Det är min man som hittat receptet och han som gör dem 9 av 10 gånger.

Kommentera