Bastu på Nämdö

Igår gjorde jag en magisk grej som jag levt på resten av helgen. Jag mötte upp min kompis Julia och hennes vän Therese i Stavsnäs kl 09.30. Vi väntade på 09.40-båten till Nämdö.

Julia hade nämligen jagat fatt på en vinteröppen bastu. Den drivs av Skärgårdsstiftelsen och kostar en tjuga att besöka. Man måste ta med sin egna ved bara.

Här är vi! Peppade till tusen. Lastade med matsäck, kaffe, te, ved, öl och ansiktsskrubb. Jag kan ta noll ära för de utomordentliga förberedelserna.

För att komma till bastun måste man gå några kilometer. Förbi en bondgård med nyfikna fjolårskalvar bland annat.

Hej hej.

En stor fårhage stod alldeles tom och bjöd in till paus. På tillbakavägen såg vi alldeles färska spår av vad som kan ha varit en gigantisk älg alternativt en velociraptor.

Vi följde de röda markeringarna hela vägen och gick bara fel en enda gång. Efter cirka 40 minuters promenad var vi framme.

Fotopaus!

Kolla så fin!

Julia klöv veden med van hand och satte igång bastun.

Och medan vi väntade på att bastun skulle komma upp i temperatur satte vi oss med ansiktena mot solen och åt matsäck. Allt smakar förstås bättre i naturen, men Julia hade gjort prima mackor.

Sen in i värmen. Efter en lagom stund när vi var genomsvettiga var det dags för första doppet. Finns ingen badstege här utan det är är bara att kliva rakt ut. Proffsen har förstås med sig badrock, badtofflor och en öl som legat på kylning i vattnet.

Ni vet när man kliver upp från ett iskallt dopp och kroppen liksom blir alldeles varm av chock. Så rekordhärlig känsla. Jag hade dock glömt mina badtofflor, och känslan av fötter som skriker av köld förtar härligheten litegrann.

Totalt tre dopp blev det. Jag var harigast och doppade min knappt till öronen. Skyller allt på badtofflorna.

Efter några timmars bastande fick vi brått att packa ihop och städa undan efter oss. Vi behövde hinna tillbaka till 14.30-båten mot Stavsnäs. Inte mer bråttom än att vi hann pausa för en lustig bild.

Medan vi väntade på båten hällde vi upp sista skvätten kaffe och te och delade på bullar. Inte jag dock, eftersom jag fortfarande inte äter sötsaker.

Men om jag någonsin blivit sugen så var det nu.

Lena, möra och helt igenom avslappnade satt vi på båten tillbaka. Jag som kurerat ett envist halsont sedan förra helgen hade hoppats på att driva ut förkylningen i bastun. Så fungerade det inte, och någonstans här hade jag i princip förlorat talförmågan. Så värt det! Kan inte komma på ett bättre sätt att tillbringa en lördag i april.

Glömde berätta det viktigaste. Vi har startat en bastuklubb! Från och med nu ska vi ses en gång i månaden och basta, bada och samtala. Bästa beslutet jag fattat i år.

Stor kram

Sophia

2 Comment

  1. Coolt! Hade ni bokat i förväg eller kan man chansa på att det är ledigt och bara åka? Typ imorgon när jag är ledig hehe

    1. Det går att boka! Men du kan säkert chansa också, det var knappast fullt med folk om vi säger så.

Kommentera