Var tar alla de små drömmarna vägen?

Jag är med i en facebookgrupp som handlar om privatekonomi. I dagsläget har den 110 000 medlemmar – bara kvinnor – som utbyter allt från aktietips och diskuterar ekonomirelaterade frågor.  Jag hittade en väldigt underhållande tråd som handlade om vad medlemmarna skulle gjort om de var ekonomiskt oberoende. Tråden har hittills nästan 300 svar. Nyfiken som jag är har jag läst nästan allihop.

Vet du vad de flesta drömmer om? Världens största hus? Stor båt? Resa runt jorden?

Nej. De flesta svarande att de skulle ägna mer tid åt familjen, sin hobby (träna hundar, tillbringa tid i stallet), ägna sig åt välgörenhet och träna. På sin höjd var det någon som svarade att hon skulle unna sig att köpa in hjälp med trädgårdsskötsel. Ganska många ville fortsätta på sina vanliga jobb men arbeta färre timmar.

Jag kunde inte låta bli att notera att svaren står i bjärt kontrast till de drömmer vi vanligtvis möter i sociala medier, bloggar och magasin. Där är det drömmar om ett liv kantat av lyx som får ta plats. De stora drömmarnas arena. Hem sprängfyllda med exklusiva möbler, långväga resor till exotiska destinationer, att få leda ett företag som ”tar över världen”, ägna sig åt välgörenhet går väl an, men inte förrän den egna kassan är säkrad.

Det är förstås kittlande att läsa om stora drömmar och om människor med stora ambitioner. Men jag kan inte undvika att tycka att de små drömmarna trängs undan på bekostnad av de stora. Och att vi, mot bättre vetande, ständigt odlar myten om att lyckan bor i de stora drömmarna. Särkilt problematiskt blir det ju också eftersom att vi i dag vet att de där ouppnåeliga ideallivet har ett enormt pris för miljön. Men var tar de små drömmarna vägen? Jag skulle älska att läsa, precis som jag läste i tråden, om människor som väljer att leva i de där små drömmarna. Vars hopp om revolution är i den egna vardagen och inte på någon annan plats i världen.

En annan intressant grej är att frågan ställdes enbart till kvinnor. Vad får vi för svar om vi frågar bara män? Drömmer de också om mer familjetid och tid för träning? Eller är det hos dem som drömmarna om megabåtar och monsterhus bor?

Vad drömmer du om?

Stor kram Sophia

13 Comment

  1. Åter tack för intressanta och trevliga inlägg! Jag vill gärna komma igång med mer sparande men tycker det är svårt att få tummen ur. Är i ett väldigt bra spar-läge och vi har hittat vårt nya normalläge igen efter barnens ankomst och jobbar båda heltid och hinner med vardagen hyfsat. Bostad har vi som vi är nöjda med. Bor i lägenhet och har lådcykel som familjefordon. Det går bra nu helt enkelt. Jag tycker dock att det är för oöverskådligt med alla dessa sparalternativ så istället för fonder/aktier sitter pengarna bara på ett vanligt sparkonto på storbanken med ingen ränta alls. Vet att du har tipsat förut men jag efterlyser fler konkreta tips på hur jag kan komma igång. Hur blir jag trygg i vad jag väljer? Förstår att jag måste göra en del jobb men hur ska jag komma vidare från läsa-på-stadiet? Vem ska jag lita på? Blev väldigt pepp från ditt gamla inlägg om spartips men kom dessvärre inte så långt (reprisinlägg, kanske med utökade tips?). Vi har helt delad ekonomi men ingen struktur så allt är bara en enda pott. Sammanfattning: Jättesparsugen men hur kan jag komma igång på allvar?
    Och så undrar jag över haken med spar-appar. kostar de något? Vad tjänar de sina pengar på?

    Ett annat önskeämne: Skor för höst och mild men blöt vinter (bor i Göteborg). Har haft mina Blundstones i snart sju år (ingen aning om deras tillverkningsprocess men har varit en väldigt käck sko till alla tillfällen, både fest och lekpark) och letar nu efter en känga med liknande känsla/funktion. Har breda fötter och högt valv (vrist?) så vill hellre ha skor som kan regleras över vristen (vad heter ens alla delar på fötterna). Vilka doldismärken finns på skomarknaden som gör bra kängor för vardagsbruk under höst och mild vinter? Ska alltså vara lagom kraftiga, ej för mycket vinter och ej för finskor. Finns de? Kanske finns det skoforum jag kan gå med i? Tacksam för tips!

    1. Wow, massa bra frågor! Spartips coming right up. Hmm.. Tryggheten i sparandet är väl snarare en fråga om tidshorisonten? En vanligt hederlig buffert funkar ju toppen att ha på bankkonto. Då vet man ju att pengarna finns där om nöden kräver ett uttag. Mitt andra sparande är på lång sikt; 10,15 , kanske tom 20 år eller mer? Jag är absolut ingen *sparekonom* utan försöker bara göra så gott jag kan efter mina förutsättningar. Men börja läs Avanzas blogg, till exempel. Eller låna hem en bok, finns supermånga på bibblan. Spar-appar är gratis att använda och man får en liten ränta (inget att hänga i granen men så är ju räntorna låga överallt) men tar ut en avgift om man vill att de förvaltar pengarna i en fond. Tink tjänar väl sina pengar på att förmedla bostadslån, om jag inte minns helt fel. Angeånde skorna: har du kollat Kavat? Tycker att dessa ser riktigt lovande ut: https://www.kavat.se/collections/dam-aw18/products/saxen-ep-svart#1322232479815 Eller Blankens? Tex dessa om det inte är för kallt: https://blankens.com/collections/boots/products/the-camden-brown-leather

  2. Vilket fint och bra inlägg! Fyller snart jämnt och har känt att jag borde ta med familjen till en paradisö och fira. Bara det att ekonomin som deltidsarbetande föräldrar inte ger utrymme för sådana utsvävningar. Har funderat lite på resa till typ Grekland istället och det får nog bli något sådant. Men så lätt att tänka att dit åker ju alla varje år. Jämföra sig (flyger typ aldrig ). Mina små drömmar just nu är att få till olika utflykter med barnen i naturen. Grilla korv, åka pulka och dricka varm choklad.

    1. Å tack! I hear ya. Utflykter i naturen alltså, barndomsminnen! Nästan längtar efter snö och pulka-åkning (nästan)

  3. Åh vilket fint inlägg. Just nu drömmer jag om att må bra. Jobbar för mycket och skulle vilja jobba mindre så att jag kunde laga god mat, träna, dricka morgonte i lugn och ro, vara med min man, försöka skapa en familj, bjude hem vänner. Vore jag ekonomiskt oberoende skulle jag vilja ha ett hus med trädgård och jobba halvtid. Hade nog aldrig velat lämna hemmet då. Tid med familjen och några trädgårdsland och ett rum där en kunde ha sina pysselgrejer framme jämt. Det hade varit 💯Tack för en så fin och mysig, men också rivig blogg! Läser den med glädje varje dag! Kram!

    1. Tack. Gudars, får lite hjärtknip när jag hör om din dröm. Önskar dig en mindre arbetsbörda bums, men förstår att det kan finnas massor av praktiska omständigheter som talar emot. Jag kämpar själv med det där. Du är inte ensam. Hoppas att du får ditt trädgårdsland och pysselrum. <3

  4. Så fint och tänkvärt det här var. Jag uppskattar just detta med din blogg, hur du kan förmedla glädje och mys kring det vardagliga som du har i närheten. Det inspirerar mig till att ta vara på det jag redan har. Men om man nu ska drömma lite så är min ganska nya fantasi den här: en liten, hanterlig sommarstuga från 60-talet. Den är förmodligen gul. Med en liten veranda eller altan och det ska gärna finnas en sjö någonstans i närheten. Helst någon annanstans än i stockholmsområdet för jag vill tillbringa mer tid på andra håll i landet(och så är det ändå så dyrt här). Där skulle jag ta långhelger och semestrar med min familj.

    1. Å tack =) . Låter ljuvligt med en liten, hanterlig sommarstuga. Hoppas att denna fullt rimliga dröm slår in.

  5. Upplandskullan says: Svara

    Ett litet större hus, ett rum till (som arbetsrum/gästrum) och aningens större kök och vardagsrum så vi kan ha ett större matbord. Sedan skulle jag gärna ha 3 dagars-helg. Skulle gärna jobba en dag mindre, eller 6 timmar/dag. Ibland tror jag att jag skulle bli mer effektiv med mindre tid på jobbet, win win för både mig och arbetsplatsen egentligen. Men jag vågar inte ta klivet riktigt pga ekonomin – och önskan om ett större hus. Suck, att hus där jag bor ska vara så dyra 🙁

    Tack för din fina blogg med tänkvärda, roliga och inspirerande inlägg!

    1. 3-dagarshelg <3!!! Förstår precis vad du menar. Det är alltid en balansgång mellan att njuta av vad man har nu och planera för framtiden. Hoppas att du får till det ändå, låter så drömmigt. ( för övrigt är 6 timmars arbetsdag optimalt – förstår ej inte varför vi inte är där ännu)

    2. Hej! Din dröm om 3-dagars-helg är min verklighet sedan snart tre år tillbaka. Skulle vilja peppa dig till att våga ta steget (för mig tog det typ ett år från tanke till handling). Jag jobbar 75% måndag-torsdag och är ledig fre-sön. Jag tänkte också att det skulle bli svårt (läs omöjligt) ekonomiskt, men man anpassar sig förvånansvärt snabbt. Nu är jag dessutom föräldraledig vilket såklart är en utmaning, men den extra lediga dagen varje vecka är så mycket värd och ger mig mer tid för både återhämtning, familj och fritid. Jag kommer aldrig mer gå tillbaka till att jobba 100%. Jag hoppas att din dröm om 3-dagars-helg snart blir verklighet. Lycka till! ❤️

  6. Jag tycker nästan att jag är ekonomiskt oberoende eftersom min man har en rätt hög lön. Jag älskar vår gård och vill mest vara här. Jag drömmer o en häst i och för sig men den drömmen får vila till sig medan barnen är små. Men jag känner mig oberoende eftersom jag t.ex. idag hörde att många hushåll inte klarar sina bolån om räntan går upp – det gör vi. Vi har alltid pengar kvar i slutet på månaden osv. Jag känner mer och mer hur priviligierad jag är i o m alla valmöjligheter jag har och vilken trygghet jag lever i. Just nu vill jag njuta av detta, nån gång kan jag kanske våga mig på en tågluff? Tåg till sthlm någon gång om året räcker fint just nu 🙂

  7. Väldigt intressant och tänkvärt inlägg! När min mamma behandlades i slutskedet av sin cancer gick jag och min pappa på anhörigträffar för att träffa andra anhöriga. Träffarna hade olika teman och på en av dem deltog en präst som delade med sig av sina erfarenheter från möten med människor i livets slutskede. Hon berättade om en kvinna som inte hade lång tid kvar i livet och det kvinnan beskrev att hon skulle sakna allra mest var stunderna vid matbordet med sin man mittemot sig och med en kaffekopp i handen. Där och då kom mina tårar som ett brev på posten. Hennes ord var en så klockren beskrivning av vad jag också skulle komma att sakna med min mamma, nämligen de små stunderna. Det är dessa som är det viktiga i livet. Allt annat är BARA bonus. Punkt. Det viktiga är tid med nära och kära, att ha tid att prata och lyssna på varandra, att få älska och känna sig älskad.

    Min dröm och ambition är att kunna jobba 75-80% under åren min pojke (och hans eventuella syskon) är små. Jag vill så gärna slippa den vardagsstress som jag tänker mig att det innebär att jobba heltid samtidigt som barnen är små. Att göra karriär är inget jag prioriterar, så länge jag trivs på jobbet spelar det ingen större roll vad jag gör.

    Jag vill värdesätta varje dag och ha en bra vardag, inte bara längta till helgen, till semestern eller till nästa resa. Det är det viktiga för mig. Att laga en god middag och njuta av den med min familj. Se en bra film tillsammans med min man. Ha energi över för att leka med min son på kvällarna. De små sakerna som förgyller varje dag. Klyschigt måhända, men väldigt sant.

Kommentera