Semester är inte ett ställe utan en sinnesstämning

Semesterns sista suckar består av hemester, alltså semester hemmavid. Förutom att ha ägnat några ögonblick i bloggens tjänst har jag också så smått börjat leta nödvändig inredning till huset, och redan gjort första Traderafyndet. Ett matbord för 100 kronor. Mer om det en annan dag.

Prick nu befinner jag mig i Lindesberg hos min pappas livskamrat Annika, med min pappa, Annika, hennes två hästar och Juni. Jag känner mig som hästen Pilgrim just nu: mjuk, lat och hårig.

Dagen har bestått av hästgos..

Och mer gos..

Och ännu lite till..

Och lite till..

Att springa i trädgården.

Och vattna blommor..

Och bada i poolen.

Jag är så himla tacksam för semestern i år. Juni är i en ålder då en balja duger som pool, det enda som trumfar att vattna blommor är att sopa golvet och det blir aldrig tråkigt att säga ”hej hej” och vinka till hästar. Förstår att det kommer komma en tid då det krävs mer av oss som föräldrar, både vad gäller resurser och uppfinningsrikedom. Det gör att köpstoppet känns lätt. Semester är ju en sinnesstämning och inte ett ställe. Man har semester, man behöver inte åka på semester.

Resten av helgen övar jag på att vara nedkopplad och avkopplad. Har förstått att det ska vara välgörande. Hittills har det gått.. sisådär! Fasligt vad jag vill kolla mejlen trots att det inte kommer så mycket som en suck i inkorgen.

Kram Sophia

1 Comment

  1. Körde en period då jag tog bort aviseringar av mail på mobilen, så skönt. Funderar på att köra en till period.

    Däremot så kollar jag på instagram några gånger för mkt… men men

Lämna ett svar