Diy

Tavelväggen är en finurlig uppfinning. Den tillåter att man samlar massa fint ögongodis men är också behändig på så vis att den kan användas för att dölja sin fulkonst.

Till för någon månad sedan hade vi i princip aldrig har hängt en enda tavla – i av våra lägenheter. Vi har liksom aldrig bott in oss tillräckligt länge någonstans för att hänga upp något på väggarna utan nöjt oss med att ställa några få tavlor eller affischer på golvet.

Men en tavelvägg har jag velat ha så länge jag intresserat mig om inredning. Dock har jag inte riktigt vetat var jag skulle börja. Och det kan ju vara lite knepigt att komma igång om man inte har råd att hålla sig med dyr konst eller har lusten att hänga opersonliga affischer på väggarna. Lösningen stavas förstås loppis.

I söndags fick vi ett av våra sällsynta inredningsryck och gjorde en tavelvägg. Alltihop har totalt kostat 1100 kronor. Det enda dyra i sammanhanget är affischen på hästen som vi köpte på Artilleriet ( innan köpstoppet). Den har hängt med sedan förra lägenheten.

Familjeporträtten ovanför och vid sidan av hästen föreställer Andreas släktingar. De rotade vi fram hos Andreas mamma. Litografiet i den rödaktiga ramen handlade på Stadsmissionen för 60 kronor. För nöjes skulle googlade jag på konstnären och hans alster säljs vanligtvis för mellan 3500 och 4000 på auktionshusen.

Tavlan med den lilla stolen vann på ett konstlotteri första och enda gången som jag deltog.

Fotografiet bakom lampan och till vänster om familjeporträtten hittade jag också på Stadsmissionen. Jag älskar gamla svartvita fotografiet och detta var också vackert ramat. Kostade 40 kronor.

För att få lite mer liv på väggen satte vi också upp ett par runda speglar som vi hade sedan tidigare. Jag tycker att det bryter av fint mot de hårda kanterna. Om man inte har gamla speglar hemma går de att hitta för en spottstyver på loppmarknader eller Tradera.

Såhär tänkte vi när vi hängde upp tavelväggen:

– Det får inte bli för symmetriskt. Vi var noga när vi hängde upp att det skulle få vara ett fritt mönster som gör att vi kan fylla på med tavlor eller fotografier efterhand.

– Mellanrummet. Vi försökte hålla ett smalt mellanrum mellan tavlorna för att det skulle kännas som ett mönster.

– Olika former. En tavelvägg tycker jag kan bli väldigt stel om den utgörs av likadana former och färger på ramarna.

– Ramarna. Vi valde att behålla alla inramningar som de var. Om man vill skapa ett mer enhetligt kan man med fördel välja matchande ramar, men eftersom vi har en väldigt sparsmakad inredning i övrigt har vi inget som konkurrerar med uppmärksamheten.

Jag har sett att affischmakare på nätet säljer färdiga mallar för tavelväggar med förslag på innehåll. Det är dock inte min melodi. Det får hellre bli lite vint och skevt än för perfekt och opersonligt. Men sån är jag.

Kram Sophia