Jag är nog inte ensam om att känna hur pengarna fullkomligt brinner i plånboken den 25:e varje månad. Löning är ju ändelsen av belöning, och som standard brukade jag belöna mig med någon form av shopping varje månad.
En glädjande bieffekt av köpstoppet är att jag numera har pengar över varje månad. Förr, om jag hade pengar över innan nästa lön, hade jag som ovana betrakta dem som extrapengar att spontanshoppa för. Som att de hade ett bäst före-datum och måste förbrukas innan nästa påfyllning. Sorgligt ja, kortsiktigt ja, men så var det.
Nu försöker jag anamma ett mer långsiktigt förhållningssätt till pengar men samtidigt bejaka min köplust. Jag har nämligen förlikat mig med att jag är min ovana trogen att varje löning logga in på mobilbanken och göra en snabb överslagsräkning av månadens ”spender-peng”. Men i stället för att impulsshoppa upp beloppet så impulsinvesterar jag. Det ger minst lika stor tillfredsställelse som ett nytt, dyrt klädesplagg.
Impulsinvestera låter ju inte så klokt?
En impulsinvestering är helt sonika ett oplanerat aktie- eller fondköp. Jag använder mig av Avanza där jag har ett ISK-konto (ett konto där man betalar en schablonskatt på pengarna i stället för att ta upp vinst eller förlust på alla affärer i deklarationen). Varje gång jag känner ett orimligt sug efter att köpa något så köper jag en aktie eller två i stället. Jag ser det som att jag handlar med pengar som ändå bara gått till spillo, så jag kan lika gärna riskera dem på börsen. Mitt resonemang är såhär:
Pengarna finns egentligen inte. Jag hade bränt dem på ett plagg eller en pryl som förlorat sitt värde direkt när jag gått ur butiken.
Min placeringshorisont är långsiktig. Förhoppningen är ju att de växer (gärna mycket, tack) på sikt, och hittills har ju börsen varit gynnsam över tid. Det är alltså en kalkylerad risk som jag tar.
Det är extremt roligt att handla i aktier. Jag har gjort det till en grej och kört aktietävling med min man och en kompis (ni kan kalla mig börzzhajen). Mitt motto är delad glädje är dubbel glädje. Som nybörjare ter sig allt jobbigt och knepigt, men om man gör det ihop med någon annan blir det genast roligare.
Det är precis lika enkelt som att mobilshoppa. Inga dyra avgifter, pyttelite eller inget courtage (alltså avgift vid varje transaktion) om du är småsparare. På nätet finns massor av guider kring hur du kan tänka kring en portfölj och hur du börjar.
Att shoppa aktier över tid är ett bra sätt att sprida risken. Som småsparare är det snudd på stört omöjligt att pricka rätt i upp-och nedgång, men om man shoppar aktier regelbundet så jämnar man ut risken över tid.
Ytterligare ett sätt att stötta företag jag gillar, även om jag för närvarande inte köper deras produkter.
Tanken på att JAG (och inte någon banknisse i illasittande kostym ) förvaltar mina pengar är väldigt tillfredsställande. Hittills har jag själv också gjort ett mycket bättre jobb.
Impulsinvesteringen ersätter inte mitt vanliga sparande. Det är också ett sätt för mig att få utlopp för impulsen att sätta sprätt på mina slantar utan att medverka till överkonsumtion eller samla på mig onödiga prylar. Beloppet varierar ju från månad till månad, allt från någon hundralapp till någon tusing beroende på vad jag har att spela med.
Kram från Sophia, den otippade riskkapitalisten
Berätta – sparar du pengar på minskad konsumtion och vad gör du med dem i stället?
Mer läsning:
Fem knep som väcker köplusten – och hur du står emot