I våras sprang jag på den underbara Isolina Fedel som driver Monjoi. Hon gör alltså egna prints (främst av byggnader och arkitektur) med hjälp av en särskild tejpteknik. Jag blev våldsamt impad och bestämde mig för att ett sånt här fint print ville jag ha.
Ett fint motiv kräver en minst lika fin ram. Jag hittade vår ram på Myrorna i Örebro, och jag gissar att den är 50-60-tal. Finns ofta att hitta på loppis, och bör inte kosta mer än någon 50-lapp (om det inte hänger någon dyrgrip inuti vill säga, men då skulle jag rekommendera att köpa tavlan i stället). Att låta rama in ett print hos någon professionell är förstås ett alternativ för den som har råd, eller inte vill göra jobbet själv. Jag hade varken eller, så det blev Andreas som skötte hantverket.
I alla fall är det inte omöjligt att ordna en ganska fin inramning till ett print eller en poster själv, man behöver inte mycket mer än:
1 print eller plansch
1 måttbeställd passepartout
1 stifthammare (kolla baksidan på ramen vad som används för att hålla motivet på plats)
En del tålamod
Såhär går du tillväga
Mät motivet och ramen och beställ en passepartout online. Vår kostade 239 kr ink frakt från rambutiken.se.
Skär försiktigt upp tejpen på baksidan, lyft bort skyddspappen, dra ut stiften som håller fast motivet och lyft försiktigt bort det gamla motivet. (I vårt fall en plansch från ett konstmuseum i Dalarna).
Peta in passepartouten.
Placera det nya printet ovanpå.
Lägg tillbaka pappen och hamra försiktigt in stiften. Vi använde en stifthammare vi vanligtvis använder för att renovera fönster.
Färdigt att hänga upp. Fortfarande fattas en hylla ovanför elementet. Jag jagar begagnade fönsterbrädor i marmor på Blocket, men det verkar klurigt att hitta med våra mått.
Varför besväret med gamla ramar?
För det första är det snällt mot plånboken. Vår ram kostade en 50-lapp, motiv inräknat. För det andra är kvaliteten på riktiga ramar otroligt mycket bättre än den du hittar på exempelvis IKEA. Riktigt glas och finare material för inga pengar alls. För det tredje har äldre ramar en helt annan karaktär än de tunna, svarta ramar som säljs i dag. Ett enkelt sätt att få en mer personlig inredning. Och så är det ju bra för miljön att återanvända sånt som redan producerats, men det behöver jag knappast tjata om.
Stor kram
Sophia
Jag tycker att priset på en tillskuren passepartout är det svettigaste i sammanhanget, och har försökt skära till egen. Det är svårt att få supersnyggt, med sån lite sned kant. Det kan dock bli ”tillräckligt bra”… Mattkniv med nytt/skarpt blad, full-lång linjal eller annan hård/styv list att skära mot, trycka väldigt hårt och försöka få till ”i ett skär” utan omtag. Inte helt enkelt.