Sista helgen i maj

Detta är väl allra härligaste tiden på året. Klorofyllgröna trädgårdar, rosa solnedgångar och sommarpepp. Vill ta vara på varanda minut.

I torsdags blommade de allra sista av mina monstertulpaner över. De var ju ändå något i hästväg? Nästan som pioner.

Men det var ingen ko på isen för nu blommar syrenen med besked. I fredags, efter läggning, knatade jag ut för att plocka ett knippe. Jag drack absolut vin. Fredag ju?

Ställer dem i ljummet vatten och skär låånga snittytor, för att få dem att hålla. Men man får passa på att njuta, för på en grisblink har de blommar över.

I lördags vann jag högsta lottovinsten. Åt frukost själv med dubbla tidningar! Andreas får DI (via jobbet, tror jag?) och vi är helgprenumeranter på DN sedan flera år tillbaka. Papperstidning är ett livsunn jag aldrig kommer att ge upp.

Gjorde fint med duk och syrenbukett och dubbla dynor, för komfortens skull. Ja, bakgrunden skymtar du virket som ska bli vår nya fasad på tillbyggnaden. Vår trädgård är hälften brädgård just nu.

Andreas och barnen var på i Gustavsbergs äventyrslekpark medan jag gjorde detta. Ordnade ett panikhem åt dahliorna. Virket står nämligen i vägen för min tilltänkta rabatt. Här ser du för övrigt en vy jag nog aldrig fotat. Vårt fallfärdiga shack som rymmer både det ena och det andra. Vi ska riva det (nähä!) och bygga en finare bod, mer lik den andra stora boden som vi har. Har bara några andra projekt före.

På lördag eftermiddag kom Andreas moster Karin och hennes man Rolf på middag. De är nämligen vaccinerade. Hallelujah! Vi har inte setts på över ett år. Tog inga bilder men du får lita på att det var mysigt.

Söndag! Vi åkte båt till Gustavsberg. Vet inte riktigt vad som hände med färgerna på bilden (skulle kunna vara tagen sista helgen i maj 1976!).

Och ut lunch här!

På Kattholmen!

Skulle gärna äta här någon dag.

Men på uteserveringen fanns cyklar till barnen. Och sol och 18 grader!

Jag åt havskräfta. Kan inte minnas sist jag åt det, men gissar att det var innan Juni föddes. Smakar precis som jag minns det. Gott!

Barnen cyklade och åt glass.

Och så sa vi hejdå till Gustavsberg och for hem. Jag slocknade tillsammans med barnen under den korta båtturen hem. Vaknade upp 1 och en halv timme senare alldeles vimmelkantig. Men det var det värt!

Kram

Impulsköpt från slottsträdgården

I söndags åkte familjen på utflykt till Ulriksdals Slottsträdgård. Det var dumt, för pengarna flög som svalor ut plånboken. Har absolut ingen självkontroll i slottsmiljö tydligen.

Vi köpte:

En rhodondendron klippt som en kungspudel. Ja men varför inte? Morgenrot heter heter den och är en så kallad prakt-rhodondendron. Jo man tackar!

Den tänder upp som en fyr på slänten bakom huset. Är de ens på riktigt? Måste gå ut och peta på blommorna då och då för att säkerställa att de inte är gjorda av plast.

Men det var förstås bara början. Jag kan ju som bekant inte passera en pion utan att falla för frestelsen att ta med den hem. Vill omge mig av ett harem av pioner. Därför impulsköpte jag fyra stycken, för det var så många jag kunde bära.

På temat knallrosa pioner köpte jag en Itoh-pion, en hybrid mellan buskpion och örtpion. Detta är en Hillary och jag planterade henne precis utanför köksentrén. Så att man får ett hjärtligt välkomnade ut i trädgården.

En meter bort planterade jag en Pink Hawaiian Coral. Ser anskrämlig ut på produktbilden, men jag har höga förhoppningar. Löftet om doftande, korallrosa blommor var allt som krävdes för att jag skulle öppna plånboken.

Det blev en Madame Calot också. Också en doftpion, med cremevita, ljusrosa blad med karmosinröda fläckar. Tänker mig att detta är en pion för äkta romantiker?

Sist men absolut inte minst fick jag med en Mothers Choice. ”En av de till formen vackraste pioner som finns” står det att läsa på Pionsällskapets hemsida. Vann en guldmedalj i en internationell piontävling 1994, tydligen. Och nu får en stå här hos mig?!

Slut på trädgårdshaul!

Ps. Tur att jag inte köper kläder och prylar som jag köper växter. Du förstår ju att det inte är klokt. D.s

Kram

Osorterade tankar från häggprunket

Körde en omröstning på instagram. Tydligen tycker mer än var femte person att hägg stinker kattpiss. Däribland min man?

Kommer aldrig att betrakta hägg på samma sätt igen. Magin är bortblåst! Det var den inte här om dagen när jag fick en impuls att föreviga häggblomningen i vår trädgård. Hela trädgården har exploderat i överflöd efter den kalla våren.

Nu blommar päronträdet, körsbärsträdet, häggen och tulpanerna. Själv känner jag mig lite överblommad redan. Sitter med lämning till Steamery, slutpill på vår tjänst Picknick – nästa vecka är sista ”sprintveckan” (det vill säga utvecklingsvecka) – och sen är det bara en vecka kvar tills skolan är slut för i år. Har haft lite möten med ett företag och eventuellt ska jag göra ett frilansuppdrag som UX-designer under sommaren. Håll tummarna, för det vill jag verkligen göra!

Jo! På måndag kommer en reporter från Plånboken i P1 för att intervjua mig. De gör ett inslag om att hyra kläder och jag ska berätta om mina erfarenheter. Kommer garanterat att göra min pappa stolt i alla fall.

Kram

?‍♀️ Pandemiträning

Strax efter åtta rullade jag ut yoga-mattan för att köra ett kort program. Med betoning på kort! Några varianter på benböj, lite stretch, planka och några pliktskyldiga armhävningar.

Nu var det nog två år sedan jag sa upp mitt gymkort. Ingen direkt förlust, även om jag kroppen saknar styrketräningen. Just nu varierar jag löpning med korta youtube-program. Springer kanske fyra dagar i veckan, i snitt 40 minuter per gång.

Mina träningstips i pandemitider

?‍♀️ Börja dagen ombytt för träning. Jag gör mig inget besvär med att byta till anständiga kläder förrän efter lunch. Har jag redan träningskläder på mig är tröskeln låg för att riva av en löptur på lunchen.

?‍♀️ Transportjoggen! Jag springer ganska ofta till centrum när jag behöver handla eller hämta paket. Ibland med barnen i cykelvagn, ibland med femåringen på cykel och ibland med en tom vagn som jag fyller med varor. Ser garanterat svinfånigt ut, men det bjuder jag på.

?️‍♀️ Pausstyrka. Ett par gånger i veckan kör jag mikrostyrkepass under pauser. Eller en tabata eller max två. Sök på valfritt youtube-program så får du inspiration. Gör det bara jätteenkelt så kommer det att hända.

? Investera i ett träningsarmband. Det är inte ofta du får köptips från mig, men just denna pryl har förändrat min vardag. Jag använder min i huvudsak för att hålla koll på antalet aktiva minuter per vecka och min vilopuls. Visste du att Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 150 aktiva minuter (med måttlig intensitet) per vecka? Jag snittar mellan 200-300 minuter. Säger inte det för att skryta (hehe, eller?), utan för att de till synes enkla valen i vardagen – som att springa och hämta ett paket, skjutsa så lite som möjligt, röra på sig varje lunch – adderar ihop till ett bra slutresultat.

?️‍♀️ Hellre ofta än länge. Min teori om att hellre göra något ofta än länge verkar ha stöd i vetenskapen. Ta min man till exempel. Han är en klassisk periodare på gymmet, tränar målmedvetet, noggrant och länge när han väl tränar. Men slutar nästan alltid efter en period. Jag tränar något litet varje dag, men sällan särskilt målmedvetet eller under längre stunder. Vill man göra något till en vana är det viktigt att det blir en del av vardagsrutinen, och då är knepet att göra det ofta.

Har du några knep att dela med dig av?

KRam

Händelser en vecka i mitten på maj

I morgon skulle jag cyklat in till Steamery för att jobba. Trodde jag. Men det blev senarebokat, och i stället bokade jag om en zoom-lunch med min gamla kollega Julia. Hon jobbar som senior designer på en välrenommerad byrå, men vi lärde känna varandra på hennes första jobb som UX-designer. I samband med att jag började skola om mig till UX-designer hörde jag av mig till henne och bad om feedback på ett projekt. Det är ett tips! Att våga sträcka ut en hand och kontakta folk i ditt nätverk och be om feedback / råd / rekommendationer. Hur hade du själv reagerat? Jag gissar att du bara hade blivit smickrad.

Lejonparten av dagens timmar tillbringar jag vid datorn. Terminen börjar lida mot sitt slut, och årets sista projekt ska snart avslutas. Min grupp har gjort en tjänst för att hjälpa småbarnsföräldrar att hitta utflyktsmål i närområdet. Picknick heter den, och utan låta förmäten vill jag påstå att den är rätt bra. Behöver den själv faktiskt.

Storbarnet ska till BVC och vill bli väckt extra tidigt på denna högtidsdag. Vi är så pass understimulerade nu att ett mässlingvaccin och en femårskontroll tarvar en sån entusiastisk uppladdning.

Planterade hälften av mina dahliaknölar i helgen. Resten av knölarna fick inte plats eftersom 2 ton plank ockuperar ytan där jag tänkt gräva en rabatt. Andreas fick köpa två odlingslådor som de får bo i i sommar. Tycker du att det är för tidigt? Vad vet jag. Två nätter utomhus och de lever fortfarande i alla fall. Inshallah.

I dag hade jag möte med Emma Sundh och Annika (Medveten i Stan)angående Cykeluppropet! Vi smider nya, storslagna planer och jag längtar för att kicka igång #cykeluppropet på instagram igen. Det du!

På tal om Cykeluppropet måste jag pumpa däcken på cykeln. Och smörja kedjan.

Händelser en vecka i maj. Roligare än såhär blir det inte.

Kram

En mogen student

Mogen student. Låter som ett riktigt skällsord. Min väldigt brittiska vän sa ”I had this lovely mature student in my art school, she used to invite the class for wine” när jag berättade om mina planer att börja plugga. För all del räknas jag väl med mina 33 år som en mogen student.

I alla fall. Jag fick en fråga på instagram om jag inte kunde skriva mer om det. Absolut! Jag kan väl inte vara den enda som omvärderat mitt yrkesval under året?

Att börja plugga i min livssituation; med barn, hus, försörjningsansvar och andra vuxligheter gör att insatserna är högre. Så känns det i alla fall. Jag pluggar inte för att jag vill plugga, utanför att jag vill jobba med UX-design. Specifikt. Jag lämnade ju en arbetsplats jag älskade och ett jobb jag trivdes bra med. Och ämnar inte nöja med med något mindre i min nästa karriär.

Göra research

Innan jag hoppade på skolan funderade jag över en mängd scenarios. Hur ser efterfrågan ut inom mitt blivande yrke? (generellt sett bra, men tufft att landa första jobbet, har jag förstått). Vad är ingångslönen ungefär? Löneutvecklingen? Framtidsutsikterna?

Jag inventerade också mina egna förmågor, och försökte se om min fundera över om min arbetslivserfarenhet inom marknadsföring kunde vara till nytta (absolut!). Att det är UX-design jag vill arbeta med är det ingen tvekan om. Men att bli UX-designer måste ju också vara mer än en teoretisk möjlighet.

Studielån eller ej?

Till skillnad från när jag pluggade på högskola valde jag att ta studielån. Dels för att mina levnadsomkostnader är högre, men också för att skydda min sjukpenninggrundande inkomst – SGI – om jag skulle bli sjukskriven. Som ung student är man odödlig. Som vuxen student måste man vara realist. Jag frilansar dock vid sidan av, dels för extrapengarna men också för att underhålla mitt nätverk. Och det är något som jag rekommenderar, så länge arbetet inte spiller ut över studierna. Absolut studiefrid är nödvändighet. Förra gången jag pluggade arbetade jag så mycket att jag inte deltog på en enda lektion sista året (jobbade heltid som marknadskoordinator). Lyckades ändå få en examen, men det var nog på håret. Och kan inte säga att jag tog chansen att lära mig så mycket som jag hade önskat.

Om vikten av att betrakta plugget som ett jobb

Mina erfarenheter av att plugga som småbarnsförälder är för det mesta goda. Men mycket handlar nog också om att vi betraktar min studier som ett jobb. Det vill säga att vi fortsätter att dela på vabb och föräldraansvar, precis som när jag var anställd. Annars hade det varit betydligt tuffare. Arbetsuppgifter kan ju prioriteras om, men tentor och inlämningsuppgifter tar ju inte hänsyn till om barnen är krassliga. Och det är väl faran om ena föräldern pluggar. Att utöver heltidsstudierna förväntas den öven sköta markservicen som ”kompensation”. Men det upplägget är som bäddat för att bli en stressad och ineffektiv student, om du frågar mig. Det handlar ju inte om att klara skolan, det handlar ju om att bli bra på något.

Det var mina tankar! Berätta gärna om dina erfarenheter.

En begagnad sängkappa

Vad tronar Kjell på månne?

Jo! Här vaktar han vår fotända på sängen. Ser du något särskilt? Den har fått en sängkappa. Det tog bara… fem år. Möjligen längre vid närmare eftertanke.

Sängen är funktionell men förskräckligt ful. Kommer inte på några andra adjektiv för att beskriva den. Minns att vi köpte den till vår första lägenhet för runda tio år sedan. Mitt 22-åriga jag, med en spänstig rygg i behåll, kunde inte bry mig mindre. Valde oengagerat första bästa modell och med den hårdaste madrass som fanns på lager.

Tio år senare har vi bytt sida på madrassen, så att jag åtminstone får vila min ömma rygg på ett mediumhårt underlag.

I alla fall. Tillbaka till sängkappan. Det är Elmira från Ellos, en sängkappa i linne och Gots-certifierad bomull. Varianten som är 60 cm lång, för dig som för anteckningar. Köpte den för halva priset på Tradera. Är väldigt nöjd sånär som med färgen. Den ska vara i linnebeige men tycker att nyansen är så kall att den drar åt lila? Kollade noggrant på produktbilderna innan jag budade, men tyvärr gjorde bilderna inte tyget rättvisa.

Nåväl. Det får vara gott nog. Eller vad tycks?

kram

Helgbestyr

Nöp mig en näve narcisser lagom till helgen. Inte vilka som helst utan den första buketten Delnashaugh-narcisser. Ser ut som krispiga, gräddfärgade maränger, inte sant? Fördelen med en sommar som låter vänta på sig är ju att vårprakten står sig längre.

Har lärt mig att man inte bör ha narcisser i vas tillsammans med andra blommor, eftersom narcissstjälken sprider ett svagt gift som gör att de andra blommorna inte tar upp vatten. Vill man trots allt ha dem i en bukett med andra blommor måste man skölja narciss-stjälkarna i kallt vatten och sedan låta dem stå i ett par timmar. Detta ska upprepas varje gång man byter vatten.

Inget för den late dock, så jag låter mina stå för sig själva eller enbart tillsammans med andra narcisser.

Trots att hela familjen varit seg har vi fått en del gjort. Vi har kollat på kakel på Byggfabriken , jag har klippt halva gräsmattan (andra halvan spar jag till en annan gång) och donat inomhus. Det blev nämligen sent igår. Jag knatade spontant över till våra grannar med en påse felköpt kattsand, och klipp till fem timmar senare så klättrade hela familjen tillbaka över staketet. Två barn i spinn efter en helkväll och två föräldrar som var lite runda om fötterna efter campari och vin.

Våra grannar har nämligen fått vaccin! Och vi spelar aldrig svåra när det vankas spontanmiddag. Eller gjorde i alla fall aldrig innan pandemin. Hursom känns detta som en försmak av vad som komma skall. Fler spontanmiddagar och färre skrytmiddagar.

Varje kväll ställer jag ut blombuketten på farstun så att den får stå kallt över natten. Det lärde jag mig av Andreas mamma, och har absolut aldrig besvärat mig med förrän nu. Men titta på mina tulpaner sen? Gigantiska psykedeliska bestar. Här är Verona Sunrise och Salmon Van Eijk.

Fick också äntligen tummen ur och satte upp den andra gardinen i vardagsrummet, och så drog jag en sängkappa jag köpt på tradera över vår gräsliga sängbotten. Inte en dag för tidigt! Visar senare i veckan.

Kram

Bidrar jag till problemet, fastän jag försöker vara en del av lösningen?

Att renovera hemmet är lika självklart som att tvätta underkläderna. All statistik pekar på att svenskar renoverar som aldrig förr. 2018 spenderade vi nära 60 miljarder på renoveringsvaror. Sedan dess har vi sett en pandemieffekt som ytterligare eldat på renoveringsivern.

”Glädjande att svenskar prioriterar att ta hand om sina hem” skriver renoveringsindex (som tar fram statistiken över svenskarnas renoveringar). ”En minskad renoveringsvilja gör att bostäder tappar i värde” skriver de också.

Jag vill nog påstå att det är en glädjetolkning av siffrorna. För ingen pratar om elefanten i rummet. Är det verkligen renovering att kasta ut kök, badrum och ändra planlösning vart tionde år? Det är ju knappast nödvändigt underhåll. Faktum är att byggbranschen står för en tredjedel av hela Sveriges avfall. Lägg därtill alla utsläpp för nyproducerade kök, badrum, fönster, golv, blandare – ja allt som byts ut i stället för att underhållas.

För nästan alla influencers är det förväntat att dela med sig av sin ”renoveringsresa” när de byter bostad. Det är liksom norm att anpassa hemmet efter ”sina behov”. Oavsett om det som redan fanns behöver underhåll eller inte. ”DRÖMLÄGENHET” skriver de och fortsätter sedan berätta om allt som ska bytas ut. Och vi läsare är liksom medberoende och ber om färgkoder och content till våra pinterestmappar. Det är förstås inte influencers jag svingar åt per se, det här är en kultur som vi är med och skapar gemensamt.

Man skulle kunna tro att intresset för hållbar renovering boomar? Eftersom debatten om flyget, kläder och transport är het.

Men det gör det inte!

Var tredje svensk som renoverar är likgiltig inför miljö-och klimatpåverkan.

65% av alla som renoverar ser inte att man kan göra något åt miljöproblemet. (Källa: informationsentrum för hållbart byggande 2020, länk finns längst ner i inlägget).

En del av normen

Jag har också delat med mig frikostigt om våra renoveringar. Jag har skrivit om vår jakt på den bästa, miljövänliga isoleringen, alternativ till betong, linoljefärger och det ena med det tredje. Och tänkt att jag bidragit till något bra?

Men jag känner självtvivlet mala. Bidrar jag också till en ohållbar norm? Den att vi ska ständigt förfina och förbättra våra hem. Och så som förutsättningarna ser ut idag – med obefintligt återbruk inom byggbranschen och miljöskadligt innehåll i många byggvaror – är risken stor att jag inte inspirerar på det sättet som jag tänker mig. Om allt folk vill ha är ändå bara är färgkoder och länkar till inköpsställen.

Kanske bidrar jag bara till problemet, fastän jag vill vara en del av lösningen? Eller finns det ett värde i att jag delar informationen jag samlar på mig om mer hållbara metoder och material?

Vad tycker du? Jag brukar få så kloka inspel på bloggen, och hoppas att det finns fler som vill resonera kring dubbla känslor inför hus/hem/renovering/inredning.


Länkar

Renoveringsstatistik: Renoveringsindex

Rapport Hållbarhet och renovering, Informationscentrum för hållbart byggande 2020: Vem bryr sig om hållbar renovering

Du kanske också vill läsa:

Du är också en av alla andra

Det är inte viljan att ha det ombonat som det är fel på

Söndagkväll

Plockade in tre Verona Sunrise och ställde i vas på nattduksbordet. Fem dagar senare och jag de är fortfarande tefatsstora och chockrosa. Påminner mig själv att dubbla beställningen lökar till nästa år.

Visst märkts det att man går på sommarschema nu? Snittar minst en timme mindre sömn varje natt, men är ändå piggare än jag varit på månader.

Jag ville egentligen bara logga in och säga hej och pladdra lite planlöst? Älskar att detta är min blogg så att jag kan skriva precis vadhelst jag behagar. Strax ska jag sätta mig och författa två mejl. Ett ska iväg till min uppdragsgivare och vi ska boka in en dag för fotografering. Ett annat ska iväg till en gullig tjej för att boka in ännu en fotografering. Ett inredningsreportage. Hos oss!

Kul och smickrande, för all del. Men är 99% nervös. Kommer folk säga ”gäsp – har vi inte tröttnat på mönstrade tapeter nu?” (läste att mönstrade tapeter, särskilt William Morris är tvärdött i inredningsvärlden och allra helst något ”man ska sluta med”). Om det är något vi bör sluta upp med på direkten är det förstås inne vs ute-listor. Pytt att de bidrar med något vettigt till inredningsintresserade människor över huvud taget. Mellan 2008 – 2018 ökade svenskarna konsumtion av möbler och inredning med hisnande 41%! Behöver vi verkligen kasta mer eld på den brasan?

Jag räknar mig själv till kategorin inredningsinresserade, men att få slängt i ansiktet att jag ”ska sluta” med möbler och inredning jag älskar bara för att någon annan tröttnat – det är väl ändå orimligt 2021? Då ger jag gärna dålig smak ett ansikte, om det är för en sådan god sak som att våga stå upp för att ha samma stil över tid.

På tal om tapeter andra tröttnat på! Är tacksam för att jag gång på gång återkommer till William Morris fantastiska tapetskatt. I vår förra lägenhet tapetserade jag vår lilla hall med Strawberry Thief.

Och sovrummet med Seaweed.

I vår matsal hänger Golden Lily. Och i vardagsrummet är tapetserat i Willow Bough. Tidlösa mönster som stått emot trender i över 100 år. Tapeterna är miljövänliga papperstapeter som sätts upp med cellulosaklister, till skillnad från moderna tapeter som innehåller plast och ett lim vars innehållsförteckning ingen utan en kemiexamen begriper sig på. Hur kan detta anses vara otrendigt?

Till vårt nya sovrum blir det också en mönstrad tapet. Var så säker. Än finns det mycket att upptäcka.

Nej nu ska jag ge mig hän åt mejlkorgen.

Kram

Sophia