Vad jag hittills lärt mig under mitt köpstopp

Snart har det gått åtta månader sedan jag köpte så mycket som en strumpa i klädesväg. Inte kunde jag ana vilken resa jag skulle ge mig in på när vi började. Jag har lärt mig så oerhört mycket. Om textilbranschen, klädproduktion, lagning men framförallt om mig själv. Hur fantastiskt trogen jag har varit i mina konsumtionsvanor.

Hade jag fått göra om allt en gång till, med start idag, hade jag bara ändrat en sak: Att vi kallar det köpfritt år och inte köpstoppsår. För min del har året inneburit mer frihet än begränsningar. Jag

Här är det viktigaste som jag lärt mig hittills:

  • Jag tror på att bidra till den förändring man önskar se i samhället. Det handlar inte om en tävling utan det är en högst personlig angelägenhet. Vad är problemet och hur påverkar jag utvecklingen? Vad kan jag förändra i mitt eget beteende? Börja göra mer eller mindre av eller sluta göra helt?
  • Ofta är det en fråga om inställning. Har jag köpförbud eller är jag köpfri? Jag väljer det senare.
  • Att äta med ögat är ett viktigt näringsintag (stulet från @anotherblog på insta).
  • Have nothing in your house that you do not know to be useful, or believe to be beautiful – berömt citat av mönsterguden William Morris.  Det är inget fel att ha saker som du inte använder i någon nämnvärd utsträckning, så länge du njuter av att titta på dem. Jag har en schizofren maxi-minimalistisk läggning. Avskyr smink, äger helst inga prydnadssaker – men vill för mitt liv inte vara utan mina finkoppar eller hattaskar. De fyller mitt estetiska näringsbehov om inget annat.
  • Det är för det mesta roligare att spara än att slösa.
  • Hyra eller låna är ett fantastiskt alternativ till att köpa. Jag har precis sajnat upp mig på en prenumeration på Hyber, och ska testa att hyra ytterkläder till mitt barn under ett år. (Återkommer givetvis med en recension).

  • När du förändrar ett beteende följer ofta fler av bara farten. Appropå att jag så sent som igår kväll fann mig själv uppfinnandes av återanvändningsbara kaffefilter. (Så märklig mening men jag skriver om detta i ett separat inlägg). Min man stirrade förvånat på mig och frågade om jag ska bli lumpsamlare nu.
  • Mer förvaring leder bara till fler saker.
  • Att köpa färre saker betyder mer tid för drömmar. Ofta kommer jag på mig själv att drömma om olika saker jag vill köpa. Ett fint tyg framför tvättmaskinen i huset. Nya stolar. Servis. Men för det mesta räcker det med att måla upp en mental bild för att känna mig mättad.

Hur går det för dig? Har du förändrat din konsumtion och vad har du lärt dig hittills?

Stor kram

Sophia

 

Lyser med lånta fjädrar

I helgen var det dags för sommarens mest efterlängtade händelse: mina kompisar Karin och Martins bröllop. Inför en stor skara bölande vänner och familj gifte de sig utanför Brantevik på Österlen. Och ställde till med världens kalas i en lada. Nu är det ingen bröllopsblogg – men WOW – vilken fest. Ceremonin, middagen, vännerna, talen, musiken, bandet – jag önskar att dagen vore en karamell som jag kunde suga på för resten av livet.

Jag hade också den hedersamma uppgiften att vara toastmadame tillsammans med en Emma. Eftersom det är min egen blogg tar jag mig friheten att skryta vilt: vi gjorde det sjukt bra. Särskilt Emma.

Att köpa något nytt att bära på bröllopet var ju aldrig ett alternativ. Ett tag tänkte jag hyra kläder av Klädbiblioteket. Men lösningen fanns mitt framför näsan. I Karins garderob hängde hennes gamla studentklänning. Den firar tio år i år, och har inte burits bara vid hennes student utan även vid hennes två systrars.

Klänningen är en omlottklänning i bomull från Zara. Egentligen har den också en liten krage och är lite mer urringad. Men eftersom krage inte är min melodi vek jag bara in den, och så var det som att kragen inte fanns. Urringningen löste jag med två säkerhetsnålar.

Perfekt längd, perfekt passform och gick susen ihop med ett par gamla guldklackar, även de från Zara. Det roliga är att modellen gör sig lika bra för alver som för hobbitar. Jag ståtar 1.60 över havet så du får räkna ut vem som är alverna.

Vem säger att det är fel att lysa med lånta fjädrar? Inte jag.  Jag är så tacksam över att jag hade klänningen till låns. Det känns vackert att klänningen har en egen historia och varit en del av flera livsavgörande ögonblick.

Jag tänker att det är precis så jag hade velat ha det om jag vore en finklänning. Bara tillbringa tiden med att mingla runt på olika tillställningar. Synd och skam att många festplagg bara blir burna någon enstaka gång.

Dagen efter festen vaknade jag som trefaldig segrare i bröllopspingisen (ja, de hade pingisbord) samt dunderförkyld. Ändå livets helg. Innan vi åkte hem hann vi också med frukost på Hamngården och sedan fika på Hörnans kafé i Brantevik.

Som är så här mysigt! Vi mötte upp morfar, Annika och Juni..

Och drack obligatorisk äpplemust från Österlen. På vackert bord med en anspråkslös och troligen handvirkad liten duk.

Och sedan for vi hem mot Stockholm igen. Trötta, förkylda och men i extas.

Snorkram från Sophia

 

 

 

 

ARKET

 

 

 

Jag vet att vi ska komma med bra tips på hur man håller sig ifrån konsumtion och shopping framförallt. Sophia är bättre än mig på detta. Jag älskar att  fönsternätshoppa trots shoppingstoppet. För inspiration bara såklart.  Och idag, när HM lanserade ARKET, är inget undantag. Så fina saker. Jag vill ha allt. Skämt o sido, inte allt men mycket. Superfina plagg till ett bra pris. Basplagg av bra kvalitet. Gillar verkligen det konceptet och tycker ändå att det finns ett hållbarhetsperspektiv i det. Nu gäller det dock att se huruvida de lever upp till det.

Till min tröst öppnar inte butiken förrän i vår i Sthlm vilket känns bra. Jag provar nämligen helst saker fysiskt innan jag köper dem. Så näthandel brukar jag främst nyttja om jag har koll på varumärket och deras storlekar. Tycker att det bara blir krångligt med returer om plagg jag köpt inte passar.

Ha en härlig fredag!

Kram
Martina

Nystart

Nu är hösten i antågande och det är en utmärkt tid för nystart. Lite som när man var liten och skolan började. Jag kom ihåg hu rena handlade lite nya kläder, kanske en ny skolväska och papper att slå in böcker med. Hade man ur fick man även något fint sudd och några färgpennor.

Tänkte dela med mig av några tips för hur man kan kicka igång hösten och få en bra start. Jag kommer inte komplettera med eventuella plagg av uppenbara skäl men tänker att jag ska ta mig an de andra punkterna.

Utrensing:
Rensa ut din garderob och rensa ut i hemmet. Hösten är en perfekt tid noggrant gå igenom sin garderob och rena bort plagg/skor/väskor som inte används. Dela upp din kläder i i fem högar:

  • Spara – Kläder du älskar och använder.
  • Sälj – Hela och rena kläder som du inte använder och som  har ett andrahandsvärde.
  • Skänka bort – Hela och rena kläder som du inte använder.
  • Återvinning – Kläder som gjort sitt – trasiga och fläckar som inte går bort. Lämna in på återvinning.
  • Gå igenom igen – Kläder som du gillar men kanske inte riktigt använder i den utsträckning som de förtjänar. Kan vara en idé att spara dessa. Vänta några månader och gå igenom dem igen. Har du inte använt dem?  Rensa ut.

Komplettering:
Efter du rensat ut i din garderob kanske det har uppstått ett behov, och då syftar jag inte på en till grå t-shirt eller det femte paret sneakers. Du kanske rensade ut en kostym som du upptäckt inte längre passar men har ändå ”behöver” (allt är ju relativt) ha i jobbet exempelvis.  Lista alla eventuella inköp som du behöver göra. Prioritera och planera dem sedan. Rusa inte ut och köp allt på en gång. Tänk efter före och gör ordentlig research. De till att det du kommer köpa inte blir felköp som ryker ut vid nästa utrensning.

Unna dig något:
Unna dig något härligt och då syftar jag inte på kläder/väskor/skor utan något annat. Lyxa till det med en härlig behandling, en lyxig ansiktsmask eller varför inte en ny fin grön växt.

Träning: 
Kom igång med träningen. Träningen gör i alla fall under för mig och då främst för min psyke. Jag mår mycket bättre psykiskt när jag får trötta ut mig. Härliga Brita Zachari tipsar i senaste numret av Elle hur man enkelt kan komma igång med träningen. Hon driver även Instagramkontot i.hate.working.out där hon tipsar om hur man kan få in träning i sin vardag.

Testa något nytt:
Prova något nytt. Det kan vara vad som helst, en ny träningsform, en ny hobby och ett nytt schampo. Jag har tillexempel börjat sticka och någon romantisk bild att jag ska sticka tröjor till Ingeborg. Håller er uppdaterade.

 

Lycka till!

Kram
/Martina

Att välja andra hand i första hand

Alltför ofta hör jag människor lovorda begagnatmarknaden och kokettera med att de älskar loppisar. Men handlar de själva begagnat? Aldrig. De rensar bara ut för att göra plats för nya plagg.

Även om second hand har fått en otrolig statushöjning på senare verkar nya kläder fortfarande vara enda alternativet för många. Att återvinna kläder är förstås bra, men att använda dem ännu längre är bättre. Andrahandskläder kan aldrig få samma status som nya om vi inte omvärderar vår syn på begagnat. Och kanske vända på resonemanget, att välja begagnat i första hand och titta efter nytt i andra hand.

I dag började min unge på förskolan. Under sommaren har vi köpt på oss 90% av hela förskolegarderoben på Tradera och diverse loppisar. Ibland gör man fynd, ibland inte. Men för miljön är det alltid en bättre affär. Vågar också påstå att mitt barn knappast märker skillnad på nytt eller begagnat.

Självklart tycker jag att alla som skänker eller säljare vidare kläder ska känna sig nöjda över det. Men jag önskar också att fler rannsakade sin egen konsumtion. Varför tycker de att bara andra ska köpa begagnat men aldrig de själva? Varför är det så viktigt att kläderna är nya, och inte bara nya för dem?

Jag tillämpar strategin ”andra hand i första hand”. Jag scannar Tradera, Blocket, Used by, Polarn o Pyrets, andrahandssajter och loppisar först. I sista hand väljer jag nytt. Ovan är några av förra veckans fynd. Pop-overall för 60 kronor och Kavatskor för ca 150. Jackan på bilden högst upp köpte jag på Hornstulls loppis förra sommaren för prick 50 kronor.

Hur är du? Hur tänker du kring begagnade kläder – är du en sådan som både säljer och köper eller bara säljer/skänker?

Kram Sophia

Huslivet står för dörren

Om mindre än en månad får vi nycklarna till huset. Och då inleds ett nytt kapitel i livet. Innergård byts mot trädgård och balkonglådor mot rabatter. Jag är lika delar förväntansfull och skräckslagen, men intalar mig att ha förtröstan. Allt kommer att bli kanon, som man säger i Göteborg.

Hur ser planen ut?

Huset är gammalt men i gott skick. Familjen som vi köper det av har haft det länge i släkten och det märks. Det är väl omhändertaget och inte tokmoderniserat, utan tvärtom, allt är gjort med respekt för husets karaktär.

Här har vi huset! En trävilla på 153 kvadrat byggd 1896. Vad jag har förstått byggdes husen i området främst inte som året-runt-hus, utan som sommarboende för välbärgade Stockholmsfamiljer.

Huset har inte genomgått några större ingrepp sedan 20-talet, då man lät bygga in punschverandan. Hur drömmigt det än hade varit med en alldeles egen punschveranda är jag inte missnöjd nu heller. Tack vare det fick vi en ordentlig hall, vilket förstås slår högt för en småbarnsfamilj.

ekboasering matsal

Här är rummet som jag föll pladask för. Efter att jag såg detta var affären så gott som i hamn. Ekboaseringar i original och djupa fönsternischer. Som gjort för stökiga middagar (du kanske tänker champagne-party men jag tänker nog mer förlupna makaroner från vilda barn, hehe). En rolig detalj är att mellan ekbrädorna så är väggen handmålad. Ådringsmålning tror jag att det heter. Tydligen var hantverket billigare än virket förr i tiden.

Här är matsalen sett från vardagsrummet. Utanför fönstret står ett stort körsbärsträd. Det är för övrigt det enda nostalgiska trädgårdsminnet som jag har. Min enda huserfarenhet är ett parhus som jag växte upp i under tidigt 90-tal. På grannens tomt stod ett enormt träd och på sommaren dignade det av körsbär som turligt nog hamnade på vår sida tomtgränsen.

Planen är att tapetsera i matsalen och måla om i vardagsrummet. I dag är matsalen tapetserad i en gul tapet med blommor och vardagsrummet målad i en svag lila nyans. Vi tänkte murra till matsalen ordentligt. Just nu tänker vi oss tapeten Strawberry Thief  från William Morris, en riktig klassiker:

I dag har vi den också i en inre hall i lägenheten. Den är så otroligt vacker mot trä, eller vad tycker du?

Vardagsrummet kommer vi nog att måla i en grå nyans. Lägenhetens vardagsrum valde vi att måla med Sadolin färg, som är Svanen-märkt. Vattenbaserad väggfärg riskerar annars att släppa kemikalier i flera månader efter strykningen. Det vare sig hälsosamt för den som målar eller för de som ska bo där. Eller för miljön för den delen. Är också sugen på att testa Auros färg, vilket är den enda ekologiska färg som jag känner till. Någon som har erfarenhet från den?

Utöver att slipa några golv och tapetsera/måla om har vi inte planerat för någon renovering. Utöver det vanliga fixet då. Någon takpanna här och måla någon bräda där..

Möblerna då?

Ett fåtal möbler får inte följa med från lägenheten. Bland annat matbordet, som varit Andreas troget i många flyttar. Jag köpte ju ett matbord på Tradera för 100 kronor! Ett fynd får väl ändå sägas? Ett gammalt, gediget matbord med svarvade ben. Just nu klurar jag på om det verkligen ska få bo i matsalen, och om jag slipa och bättringsmåla benen och bordsskivan.

Fattas bara stolar också, men det svåra med dem är att välja rätt. Det är ju så himla fint med gedigna stolar i olika utföranden, men det kanske bli lite för mycket. Det skulle också vara fräckt att bryta av med 50-eller 60-talsstolar. Får se vad det landar i. Det är ju inte på liv och död som tur är.

Vi är båda peppade på att leta nya pinaler på begagnatmarknaden. Målet är att allt nytt som behöver införskaffas ska vara begagnat. Det känns som det enda rimliga ur miljöhänsyn. Sedan har vi ingen stress. Vi har säng, soffa och kaffekoppar – livets grundstenar. Resten får växa fram i takt med att vi bor in oss.

Hoppas att du vill följa med även på den här resan! Jag har skapat en kategori som heter ”huset” där jag tänkte samla allt som rör huslivet.

Stor kram Sophia

 

DIY: scalloped jeans

Säg att du har fyndat ett par jeans i din egen garderob. Dock känns de sisådär. Helt ok passform men bara allmänt oinspirerande. Vad göra? Jo, piffa dem såklart. Här har jag gjort nederkanten på jeansen scalloped (musslade?) på svenska. Ett av de enklaste DIY:na som kan göras.

Du behöver:

1 par jeans med vidd i benen

1 måttband

Sytråd i matchande färg

Symaskin

Sax

Styvare papper och penna eller krita

En ängels tålamod

Tidsåtgång: 45 minuter till fyra dagar beroende på din generella livssituation (läs, om du människor i skala 1:5 hemmaboende som ständigt avbryter). Mitt landade på det senaste varför alla bilder är tagna med helt olika ljusförhållanden och ser smått galna ut på olika sätt. Men håll till godo.

Här är mina jeans. Ett par gamla från Acne som jag sydde upp tidigare i våras. Och när jag tröttnade på dem igen bestämde jag mig för att de skulle få bli scalloped i stället.

Börja med att mäta fram-respektive bakstycket på jeansen. Bakstycket är generellt sätt bredare. Räkna ut hur många scallops du vill ha, och dela med bredden i cm per bakstycke. Jag ville ha tre stycken fram och bak, så mina scallops blev 7 respektive 9,3 cm.

Välj ut en rund form som matchar bredden och djupet på scallopsen och rita av på ett styvt papper.

Klipp sedan ut formen och placera stencilen rakt på byxbenets nederkant. Placera stencilen rätt där du vill att scallopsen ska sluta. Nu är det bara att börja fylla i med penna eller krita. Lägg sedan stencilen kant i kant.

Såhär. Till bakstycket gör du en ny stencil med rätt mått. Jag valde att göra scallopsen lika djupa, men bredare för att precis matcha in tre stycken.

Sen är det bara att ta fram saxen och klippa (efter att ha schasat iväg nyfiken unge för hundrasjuttielfte gången),

Tills du har klippt ut alla scallops.

Och byxorna ser numera ut såhär.

Sen är det bara att ta fram symaskinen och sicksacka nederkanten så att den inte trådar upp sig.

Och sen blir det såhär tjusigt!

Fräckt va?

Jag vill passa på att tacka småbarnsmamman på Mariatorgets lekplats för inspon!

Kram Sophia

Den sura listan – klädversionen

Listor av alla dess slag roar mig mycket. Särskilt den här listan från Underbara Clara. Jag älskar att skadeglatt frossa i andra människors i-landsproblem.

Jag vill förstås inte vara sämre utan här bjuder jag på min version av sura listan. Anpassad efter bloggens klädtema förstås.

Obehagligaste i klädesväg jag vet: Stringtrosor tätt följt av lågt skurna jeans. Det mest obehagliga är ändå kombinationen. Åtsmitande lågt skurna jeans som särar på skinkorna som Moses särade på röda havet och stringtrosor som sticker upp som förvånade ögonbryn ovanför linningen. Ryser.

Absolut inte min killtyp klädesmässigt: Män med faiblesse för amerikanskt mode. För stora jeans. För stora rutiga skjortor och t-shirt under. För stora bälten med pråliga bältesspännen.

Blir arg på: Att ingen verkar ifrågasätta de nya lågprismodehusen som poppar upp som svampar. H&M släpas till skampålen efter varje nytt avslöjande om missförhållanden inom textilbranschen, men faktum är ju att de åtminstone gör något. De har policydokument, kemikalielistor, flera hållbarhetsansvariga och en vision om 100% cirkulär produktion år 2030. Varumärken som NA-KD och Nelly med flera hyllas av en unison mediekör som ”e-handelssuccéer” eller kallas ”nyskapande”. På deras sajter finns inte ett ord om hållbarhet. Inte ett enda ord! Ingen verkar ifrågasätta hur rimligt det är att starta ännu en lågprisaktör på 2010-talet när vi redan har en överproduktion av textilier och de etablerade kedjorna vittnar om hur svårt det är med hållbar produktion. Jag tycker att det är ett erbarmligt hyckleri. Men rätta mig gärna om jag har missat något.

Sämsta modebok jag läst: Det är utmanande nog att hinna läsa ut böckerna jag älskar, men kunde för mitt liv inte förmå mig att avsluta Stil med Camilla Thulin. Kvinnan verkar vara i övrigt knivskarp och parant som få – varför falla till föga för det osysterliga att hänga ut dagens kvinnors klädstil som avfeminiserad och smaklös? I stället hyllar hon obekvämt mode och uppmanar kvinnor att anstränga sig mer klädmässigt om de vill bli tagna på allvar inom yrkeslivet. Det är förstås åsikter som är allmänt utbredda i vårt patriarkala samhälle – men suck – så  tröttsamma.

Något som får mig att byta radiokanal: Torra munnar och malande män. När någon låter som att de precis avslutat ett smörgåsrån och inte hunnit dricka vatten. Eller män som som avbryter varje försök till instick av programledaren genom att PRATA HÖGRE eller upprepa sig, fast med lite andra ord. Fräser inombords av blotta tanken.

Sist jag ville ta till knytnävarna: Jag knyter nävarna varje gång jag tänker på hur vi korta människor diskrimineras av prick alla klädtillverkare. Det finns mode för människor som är petite och det görs kläder för överviktiga. Men tänker någon på oss korta? Nej, aldrig. Ständigt för långa ärma, för breda axlar och snitt som blir felplacerade på kroppen. Vi ska inte ens prata om förnedringen i när caprimodet var som hetast (på mig var det förstås helt vanliga byxor). Nu blir jag arg.

Sämsta serien jag nyligen sett: Star Trek originalserien. Den utbredda sexismen. Det urusla skådespeleriet. Vi vrålar högt av ilska varje gång vi sätter på ett avsnitt.

Fulaste plagg jag vet: Träningsbyxor i jeggingsutförande. Tror att de heter Freddy Wr Up och marknadsförs som en ”push up-bh för stjärten”. Får god lust att ringa upp företaget och be dem lägga ner innan något annat coolare land ertappar oss för denna styggelse. Jag skriver det här så att alla vet: Det ser inte klokt ut.

Äckligaste drycken: Red bull. Detta vider.

Sämsta klädda karaktär i film eller TV-serie: Historien kryllar av dem. Till exempel Rory i Gilmore Girls, eller Lorelai för den delen, alltid med oproportionerligt små väskor till sin långa kropp. Men sämst? Jag tittar ju nästan bara på (och somnar till) Star Trek och anser att den obligatoriska polyesterdräkten i svart och rött knappast hjälper Captain Kathryn Janeway nämnvärt. Hon ser ut som en högstadiepraktikant i våtdräkt.

Det skriker jag när jag blir arg: Allt möjligt och gärna rakt ut. Behöver jag nämna att mina ettåring glatt ropar ”bajs!” i tid och otid.

Kram Sophia

Plagg att återälska på Pearl

Förra veckan var jag tvungen att slå en lov inne på Aplace Pearl i Hornstullsgallerian. Men inte för att shoppa utan för att lämna en kjol och ett par skor som jag rensat ut.

Aplace Pearl är klädkedjan Aplaces butik för begagnade kläder. Där säljer de begagnade kläder av samma märken som de säljer i sina vanliga butiker. Plus godbitar från exempelvis Marc Jacobs etcetera. Lyxloppis för den märkeskräsna. Föredömligt när traditionella kläd- och modeföretag tar sitt ansvar och ser nya möjligheter. Självklart borde alla som säljer nya kläder också bidra till kretsloppet. Och förhoppningsvis är det lönsamt att sälja samma plagg flera gånger.

Ser ni ett bekant nylle i spegeln? Bara lilla jag i min präktiga och äggstremt moderiktiga cykelhjälm. Säkerhet går nämligen aldrig ur tiden.

Fick mockakjolen från Filippa K och Rodebjerskorna värderade. Aplace Pearl tar in alla märken som de säljer i sina vanliga butiker plus kläder av finare kvalitet. Dock göre sig kläder från kedjorna icke besvär. Man kanske inte kan klandra dem för det? Inte ens Myrorna är hugade på begagnade lågpriskläder eftersom de i stort saknar andrahandsvärde.

Passade på att tumma lite på sortimentet.

Utöver kläder säljer de också skor, smycken och solglasögon.

Och finfina jackor.

Och läckra skor!

Mycket från svenska designers. Acne, Hope, Back med flera. Fyndläge för dig som är svag för det skandinaviska modet.

Splitternya kläder märks med ”never worn”. Kanske kan vara ett mentalt lätt första steg för dig som ryser av tanken på begagnade plagg. Många felköp åker ju aldrig tillbaka till handlarna utan flyter vidare i kretsloppet. Bättre det, för det finns ju inget sorgligare än plagg som förblir hängandes oanvända i garderoben.

Tjusigt stylat och presenterat.

Redan efter någon dag fick jag mejl om att första varan hade sålts. Pengarna fick jag utbetalt direkt på kontot. En får tacka! Fördelningen är 60/40 till butiken. Jag tyckte först att det lät ofördelaktigt, men det blev en bra mycket högre summa än vad jag hade förväntat mig. Fördelen med att sälja i butik är  att köparen kan klämma och känna och undersöka plaggets skick. Det innebär att jag kan få bättre betalt för plagg som är välbehållna än om jag hade sålt dem online. Det måste ju dessutom löna sig för Aplace eftersom de  – till skillnad från Myrorna – inte sysslar med välgörenhet.

Vill du sälja hos Aplace Pearl, tänk på det här:

  • Plaggen ska vara hela och rena.
  • Och i allmänt gott skick.
  • Helst i säsong, Det vill säga vinterjackor under vintermånaden och öppna skor under sommarhalvåret.

Jag planerar att sätta ihop en guide för att sälja begagnat. Vad du ska tänka på för att få ut så mycket som möjligt och vilka försäljningsställen som lämpar sig för vad. Hoppas att det kan vara av intresse!

Kram

Sophia

Sluta konsumera passivt – fyra tips

 

Många tänker nog att konsumtion är kopplat till en faktisk transaktion av något slag. Pengar mot vara eller tjänst. Begreppet konsumtion har vidgats för mig under köpstoppet. När jag inte shoppar inser jag plötsligt hur mycket tid jag lagt på konsumtion. Och inte bara på inköpen. Utan tid som jag har tillbringat med att läsa bloggar, kolla pinterest, ändlösa instagram-safaris eller slösurfa på webbshoppar.

Att vara konsument inskränker sig inte till själva transaktionen utan du är också ständigt en passiv konsument. För företagen innebär vår ständigt uppkopplade tillvaro en potentiell guldgruva. Du är inte bara en kund utan också varumärkesambassadör, följare eller fan. Detta innebär förstås oändliga möjligheter för företagen att skapa ”moments of inspiration” som i sin tur leder till ett fiktivt köpbehov.

För att radikalt minska min aktiva konsumtion har jag varit tvungen att minska min passiva konsumtion. Med det menar jag att inte längre vill ta del av ”moments of inspiration” som leder till ett fiktivt köpbehov. Jag har gjort ett detoxprogram för att sluta konsumera passivt:

Avprenumera på alla nyhetsbrev. Trodde du att mejlmarknadsföring är en utdöende form av marknadsföring som inte funkar? Tänk om. Det är fortfarande en av de mest effektiva marknadsföringsmetoderna. Varje gång du påminns om varumärket i inkorgen börjar du passivt konsumera och företaget kan skapa ”moments of inspiration” med tillfälliga erbjudanden, förhandsinformation om reor med mera. Om du klickar på länkarna via mejlutskicken kan de också spåra ditt beteende på deras webbshop och på sätt skapa erbjudanden som är ännu svårare för dig att stå emot.

Avfölj i sociala medier. Något som företagen betalade dyra pengar för tio år sedan får de gratis i dag. Nämligen din uppmärksamhet. Många företag är generösa med bra innehåll på sociala medier, men priset du betalar är din tid. Din tid är förstås inte slutmålet utan det är att omvandla ditt intresse till ett köp. Att hålla sig uppdaterad på olika företag via sociala medier är definitivt en form av passiv konsumtion.

Säg upp medlemskapet. Det är lätt att lockas av löftena om bra rabatter och poäng som ska omvandlas till rabatter. Men tänk såhär. Ett företag vill aldrig rabattera en vara som du redan har planerat att köpa – de vill förstås bara att du ska köpa en till. Och det är vad poängen är till för. Att du ska införskaffa ytterligare ett plagg som du inte visste att du ville ha. Dessutom är medlemsskapet startskottet för malströmmen av reklampost till din brevlåda. Och att läsa reklamutskick är passiv konsumtion om något. Många hävdar att det är ekonomiskt att vara en lojal kund, jag hävdar att det bara finns en som vinner på din lojalitet. Och det är inte du.

Var en kräsen läsare. Jag älskar att läsa bloggar, och föredrar dem ofta framför traditionella tidningar. Jag förstår verkligen varför företag fullkomligt öser pengar över influencers för att de ska marknadsföra produkter. För det funkar!  Vi människor är så oerhört skickliga på att jämföra oss med andra. Det är så lätt att vilseledas till att tro att alla andra verkligen lever så som de visar upp i sin blogg eller instakonto. Ett ombonat hem, en välsorterad garderob, välartade barn och en älskvärd partner. Det är inte bara din utan även de flesta annonsörers dröm. Många bloggares vardag erbjuder den perfekta inramningen för annonser och samarbeten. Som i sin tur skapar ett oändligt antal ”moments of inspiration”. Minns att många bloggar i dag är välregisserade draman med kostymer, kulisser och skådespelare. Ingen vettig människa har hemmet fullt av instagramvänliga stilleben, bara psykopater och döva har barn som aldrig skriker och relationer kan inte existera utan konflikter. Jag har såklart inte slutat att följa alla bloggar, jag har bara blivit väldigt kräsen. Jag mäktar inte med bloggarna som bara handlar om veckans köp och långfrukostar. De tär mer än det när.

Rannsaka dig själv. Hur mycket tid tillbringar du som passiv konsument? För min del var det skrämmande mycket. Att minska min passiva konsumtion har varit en förutsättning för att jag ska klara mitt köpstopp. Jag märker ju inte längre när jag går miste om något. Det har också frigjort timmar varje vecka, som jag kan ägna åt annat. Till exempel bloggen!

Har du några fler tips att bjussa på? Skriv dem gärna i kommentarsfältet.

Kram Sophia

Mer på ämnet:

Så får du bukt med din överfulla garderob

Älska kläder men hata mode