Klädvård

Så tvättar jag

Posted on

Många har önskat att jag ska skriva om vår tvättrutin. Alltså rubbet: sortering, vilka tvättmedel jag använder, system och så vidare.

Absolut, här kommer hela konkarongen:

Sortering

Vi har tvättkorgar från Ikea med handtag så att man kan bära hela tvättkorgen fram till maskinen. Vi har all tvätt i vårt sovrum men tvättmaskinen står insprängd i köksentrén. Det är för fult för att fotografera så du får vara snäll att hålla till godo med min beskrivning. Ovanför varje korg har vi satt stora lappar med sorteringen: Mörkt 40, ljust 40, fintvätt (ylle, siden och handtvättsplagg), rött/rosa och vitt.

Förr brukade jag använda färguppsamlingsdukar, typ Color Collectors, och blanda både ljus och mörk tvätt. Det fungerade ett tag, men efter alltför många tvättar upplevde jag att tvätten missfärgades ändå. Jag antar att den samlar upp en del färg men långtifrån all. Därför återgick jag till att vara mer noggrann i sorteringen.

Tvättmedel

Jag har tre olika tvättmedel; ett för färg (som inte innehåller blekmedel), ett för vit-tvätt (som innehåller något blekande) och ett fintvättmedel. Just nu kör jag Icas kulörtvätt i pulverform alternativt Grummes flytande. Till vit-tvätten använder jag nästan alltid Neutrals pulvertvättmedel. Har läst att flytande tvättmedel för vita kläder kan göra kläderna grå i längden. Till fintvätten använder jag antingen Steamerys fintvättmedel (alltså mitt jobbs, det är ett riktigt kvalitetstvättmedel som luktar rosor och musk) alternativt Y3 flytande tvättmedel, det senare om jag vill ha parfymfritt.

Sköljmedel

Använder jag inte. Ibland gör jag dock eget på ättika, vatten och några droppar eteriska oljor. Jag är mer doftkänslig än vad jag brukade vara och föredrar ofta tvätten helt luktfri, eller möjligen bara svagt doftande. Sköljmedel är värdelöst för miljön och syntetplagg och doften är i min mening bara påträngande och stickig.

Fläckborttagning

Att ta bort fläckar är en hel vetenskap. Förr kunde varje anständig husmor råda bot på fläckar med en arsenal från skafferiet. Det är en fråga om att hitta rätt verksamma substans för den specifika fläcken. För de allra flesta (jag inkluderad) är det för svårt att matcha rätt husmorsknep mot rätt fläck. Därför har jag kokat ner det till en helig treenighet som fungerar för 80% av alla fläckar:

Galltvål: Miljövänligt alternativ som funkar bra för fettfläckar, gräs och jordfläckar. Jag tycker att den hårda tvålen är vassast. Gnuggar på fläcken tillsammans med kallt vatten och tvättar sedan som vanligt.

Vanish sprej: Sprejar jag rikligt på fläckar från till exempel bebisbajs och matkladd. Kan dock bleka färgare plagg.

Grumme blek-och tvättmedel: Använder som extra tvättförstärkare för fläckar från bebisbajs och matkladd. Bleker dock färgade plagg om det används för ofta.

Bonus: Diskmedel är bra för att ta bort fettfläckar. Som med alla fläckar är det bäst att ta behandla dem innan de torkar in. Många fläckar kan också sköljas ur med kallt vatten (varmt vatten kan göra att fläcken sätter sig) om de inte hunnit torka.

Temperaturer

Mina egna kläder tvättar jag väldigt sällan och ofta i låga temperaturer. De blir nämligen inte så smutsiga. Låga temperaturer spar på plagget; färgen fäller mindre och tyget slits inte lika fort.

Men barnkläder blir rejält smutsiga. I alla fall hemma hos oss. Jag har gett upp att tvätta dem i låga temperaturer. Det krävs höga temperaturer, minst 40 men helst 60 grader för de smutsigaste plaggen. Underkläder, sängkläder, kökshanddukar och handdukar tvättar jag oftast i 60. Ibland 95 grader, om de doftar riktigt surt eller är rejält nedsmutsade. Såhär tänker jag: Ett plaggs miljöpåverkan är störst i samband med tillverkningen. Miljövinsten är större om jag tvättar i varmare temperaturer och plagget blir rent, än att det kasseras i förtid. Samma resonemang applicerar jag på fläckborttagning. Hellre lite kemikalier som gör rent än kemikaliefritt som inte fungerar.

Torkning

Jag vill sjunga torkskåpens lov. Vi har ett ganska nytt torkskåp, Cylinda TS 190 ECO VP, som är det mest energisnåla vi hittade. Tvätten torkar fort och torkskåpet är ganska tystgående. Det allra bästa är att tvätten aldrig hänger framme. Torktumlare använder jag till underkläder och handdukar men aldrig till vanliga kläder, eftersom det sliter onödigt mycket på plaggen. Jag kan verkligen rekommendera ett torkskåp! Förr hängde vi tvätten på tvättställ inomhus. Men sedan fick min mamma (som gjorde samma i sitt hus) svartmögel på väggarna som direkt följd av den fuktiga inomhusluften. Sedan dess vågar jag inte längre ha tvätt som hänger inomhus, även om vårt hus nog är betydligt mer dragigt än hennes var. Sommartid torkar tvätten på tvättlinan och det är ju det ljuvligaste som finns. Ylleplagg plantorkar jag förstås.

Övrigt:

Juni har blivit väldigt duktig på att lägga sina kläder i rätt korg, även om det är förvirrande med fem olika. Jag har gjort valen ganska enkla och tillåter i princip bara tre olika färgställningar på kläder hemma: marinblått/grönt/svart, ljusa färger som grått och beige, och rosa eller rött. Varje familjemedlem har en strumpfärg som denne är hänvisad till så länge vi lever under samma tak. Juni har bara marinblårandiga strumpor och Nils har enkom marinblå helfärgade. Inga utsvävningar i strumplådan tack!

Och så går det till när vi tvättar!

5 Comments

Ättika som sköljmedel, mjuka kläder utan kemikalier

Posted on

Visste du att den vanligaste sättet för att avgöra om kläderna är rena efter tvätten är genom att lukta på dem? Doftsinnet är oerhört bra på att vädja till våra känslor. Om plaggen doftar gott kopplar vi doften till fräschör och sedermera renhet. Bedrägligt, men sant. Detta vet förstås varenda tvättmedelstillverkare. Kanske är det en förklaring till varför sköljmedel fortfarande säljer så bra trots att väldigt många känner till att det är dåligt för miljön? Kläderna upplevs fräschare och lyxigare, bara för att de är mjuka och doftar gott?

Jag slutade använda sköljmedelför många herrans år sedan. När jag flyttade hemifrån var det för att jag var för snål. Sedan fick jag lära mig att de är dåligt för kläderna. Det är dock en sanning med modifikation, det är dåligt för ull (mjukmedlet har motsatt effekt och gör ullen styv) och för spandex och elastan, alltså de flesta träningskläder och bh:ar. Det förstör elasticiteten. Sköljmedel har heller inga direkta positiva effekter på andra typer av textilier, annat än att de luktar gott för stunden och känns mjuka mot huden. Det är en riktig miljöbov och fullkomligt uselt ur allergisynpunkt, varför det borde förbjudas helt och hållet om du frågar mig.

Men inte ens jag kan låta bli att lockas av mjuka, väldoftande tyger. Så när jag trillade över ett tips om att göra eget sköljmedel på kokt vatten och ättika var jag tvungen att testa.

Och vet du? Funkar utmärkt.

Jag gjorde eget sköljmedel på kokt vatten, ättika och några droppar eukalyptus-olja, för doftens skull. Eukalyptus var den enda essentiella olja som fanns tillgänglig på hälsokosten, så det var mest en lycklig slump att den doften var mitt i prick.

Recept på sköljmedel gjort på ättika:

  • 9 dl kokat och avsvalnat vatten
  • 3 dl 24% ättikssprit
  • Ca 10 droppar essentiell olja i valfri doft, jag använde eukalyptus (har också fått lavendel och citrongräs rekommenderat)

Fyll i en stor flaska och skaka om väl före användning. Dosera ca 1/4 dl i sköljmedelsfacket precis som vanligt sköljmedel.

Fördelar:

Tvätten blir mjuk och väldoftande. Inte prick lika mjuk och fluffig som kombinationen sköljmedel och torktumlare, men denna metod är både miljö-och plånboksvänlig.

Ättikan rengör på samma gång tvättmaskinen.

Ättika neutraliserar dålig lukt, grymt bra för dina träningskläder i syntetmaterial. Och till skillnad från vanligt sköljmedel påverkar inte ättikan inte spänsten i syntetplaggen.

Funkar också utmärkt på ullplagg. Jag har testat det på barnets ullfrotté-kläder som ofta har den där kvardröjande doften av.. förskola?

Om du inte konverterat från sköljmedel innan så är det dags nu. Det är dyrt, riktigt dåligt för miljön, kass för flera typer av textiler och ja, det gör inte dina kläder ett dugg renare på riktigt. Det finns bättre och billigare alternativ.

Bonustips för mjukare kläder efter tvätt: dra ner varvtalet på centrifugen. 800 varv tycker jag är lagom, då blir tvätten lagom urkramad men inte frasig.

Stor kram

Sophia

 

 

10 Comments

Önskeinlägg: för rent för smutsen, för smutsigt för garderoben?

Posted on

Karin skriver:

Ett önskeinlägg är tips (om du har..) på hur man kan förvara plagg som man använt en-flera ggr. Alltså som inte är nytvättade och förtjänar en plats i byrån, men som det är förtidigt att slänga i tvättkorgen. Slutar alltid med en stor hög på en stol för mig..

 

Hej Karin

och tack för din högst relevanta fråga. Tror att vi är många som tampas med denna utmaning, och att det är den största anledningen till kläder hamnar i tvättkorgen fastän de inte är smutsiga. Och att tvätta kläder för ofta är låta dem gå en tidig död till mötes, tvätten både missformar och gör att kläder tappar färg.

Jag försöker tillämpa en metod för att undvika nesliga ormgropar av kläder på golvet. Först och främst försöker jag att tänka på kläder som det hantverk de är. Inte skulle någon drömma om att ställa finporslinet på köksgolvet i stället för att diska upp? Så varför skulle vi göra annorlunda med kläder?

Ett alternativ är att ha en hängare på väggen för kläder som är använda. Ett tjusigare alternativ är ju till exempel en herrbetjänt. Jag tycker dock att det är att skapa sig onödiga extrasysslor. Bättre att ta tjuren vid hornen direkt.

Använda kläder hänger jag åtta av tio gånger in i garderoben igen. Eller viker och lägger tillbaka i byrålådan. En av tio gånger slarvar jag och en av tio gånger lägger  jag det i tvätten eftersom det behöver tvättas. Om plagget luktar eller känns allmänt ofräscht sprejar jag med Clothing Mist, det råder tamejtusan bot på allt! Alternativ hänger ut på vädring om vädret tillåter. Jag steamer ju nästan alla mina plagg innan jag använder dem, då ser de i princip helt oanvända ut.

Lycka till Karin.

Stor kram

Sophia

 

6 Comments

Snabbkurs: Ordning och reda med KonMari

Posted on

Hej,

För snart två år sedan läste jag boken ”The Life-Changing Magic of Tidying Up” av japanska städ-gurun KonMari. Klyschigt nog förändrade den verkligen hur jag organiserar min garderob. Fortfarande mässar jag ”file them, don’t pile them” varje gång jag viker kläder.

Titt som tätt får jag frågor om hur jag håller ordning garderoben, och exakt såhär gör jag:

– Viker alltid ihop kläderna när jag kommit hem från jobbet. Alternativt hänger ut och vädrar över natten.

– Blusar, långklänningar, finkjolar och finbyxor hänger jag.

– T-shirtar, kortare klänningar, linnen, vanliga bomullströjor, stickade tröjor och jeans viker jag = spar plats.

– Radar upp plaggen längs lådans kortaste sida för då får jag bäst överblick.

– Sorterar dem per färg och plaggtyp; t-shirtar ihop, tjocktröjor för sig och så vidare.

– Använder avdelare (alltså mindre lådor) i lådorna för underkläder.

För att undvika att rota i lådorna i onödan hänger jag fram morgondagens kläder kvällen in. Riktig tidsbesparare!

Och hur viker man kläderna enligt KonMari-metoden?

Jo. Såhär gör jag:

Filmen spelade jag in med min vän Annika i somras och det är hon som klippt den.

KonMari-metoden funkar inte på alla plagg?

Vissa plagg, som tunna t-shirts eller rejäla tjocktröjor, är svårare att vika så att de blir till paket. Men man får anpassa metoden efter förutsättningarna. En tunn t-shirt viker man kanske fyra gånger och en tjocktröja bara på mitten. Du kommer att bli expert på alla plaggs olika förutsättningar vad det lider. Det enda som är viktigt är att plaggen blir prydliga paket som står upp på egen hand. Hur du kommer dit är mindre viktigt.

Men får inte kläderna fula veck? 

Jo, skrynkliga blir de  – särskilt om de blir liggande i lådan. Precis på samma sätt som när kläder viks på andra sätt. Skulle jag få missprydande veck kör jag bara sväng med steamern innan jag använder plagget. Det är en enkel match och vecken är inte värre än att de rätas ut på några drag.

Såhär ser en steamad skjorta ut. Vänstersidan är före och högersidan efter. Ganska läckert va?

Här är en helkroppsbild:

Steamern som jag har är en Stratus No.2 från Steamery. Och nu gör jag oförblommerad reklam för mitt jobb: den är grym. Faktiskt den bästa jag provat. Men det viktigaste för ett bra resultat är att man lär sig tekniken, inte själva verktyget. Och det finns säkert fler bra där ute.

Och på detta enkla vis håller jag ordning i min garderob. Plättlätt!

Stor kram
Sophia

No comments yet

Senaste

Posted on

Hej,

Jag lider av allvarlig gröthjärna så här kommer ett osorterat inlägg om vad jag haft för mig sedan sist vi hördes.

Jag har bland annat försökt styra upp min bloglovin’. Tydligen har jag 91 (!!) följare där som inte fått en uppdatering på månader trots att jag uppdaterat bloggen ungefär varannan dag. Vet att jag har fått flera klagomål under våren men jag har inte riktigt haft orken att styra upp det. Även om jag älskar att blogga är det en ofinansierad hobby och vissa admingrejer har jag inte motivationen eller orken att reda ut. Jag har till exempel haft för ambition att ändra typsnittet i brödtexten samt några underrubriker och designa om headern i månader. Än så länge har det förblivit en ambition dock. Men om du också vill följa mig via bloglovin kan du följa länken –>  Följ mig på Bloglovin

Skrik till igen om den inte uppdaterar, ok? Tack på förhand!

Annars då?

I dag testar jag en eko-deo frå C/O Gerd. Den är vida omtalad i bloggosfären men jag har faktiskt varit för snål för att testa. Den går nämligen under klubban för ej mindre än 160 kronor flaskan.

Men vid min svans om den inte levererar i hettan! Inte ett fiber i min kropp har varit torrt i dag efter cykelpendling och en arbetsdag på kontor i stan utan AC. Förutom armhålorna, för de har varit torra som snus. Och doftat gott också. Deodoranten luktar fräscht men inte stickande.

Fortfarande bekymrad över priset dock. På Instagram fick jag tipset om att handla under Apoteket Hjärtats kampanjveckor (-20%). Deras ordinariepris är dessutom en tia billigare. Handlar man i deras webbshopp via återbäringstjänsten Refunder sparar man ytterligare kronor. Så nu vidareförmedlar jag det tipset till dig om du är sugen på att testa. Det ska jag göra till nästa gång.

Sist men inte minst vill jag tipsa om att använda en klädborste i stället för klädroller. Eftersom jag har två poröst fluffiga katter blir det mycket katthår på alla textilier. Tyvärr har jag också varit storkonsument på klädrollers trots att det gått emot mitt miljöhjärta. Plus att jag har fått lära mig att en klädroller lämnar kvar rester av klister som drar åt sig mer damm. Via LWL-gruppen fick jag tips om klädborste och sedan ett tag tillbaka använder jag det i stället. Så grymt! Den borstar bort damm och hår och även intorkade fläckar.

En bra klädborste har tät borst av tex svinhår. Jag har också fått nys om en särskild borste med gummistrån som ska vara särskilt grym för päls. Ska se om jag kan jaga fatt i en för att testa.

En sak vill jag passa på att fråga dig.

Vad vill du mer läsa om? Jag känner inte att min vardag är särskilt rafflande så jag anstränger mig för att hitta roliga ämnen. Hittills har jag skrivit om hållbar renovering, privatekonomi och förstås klädvård. Finns det något som du vill ha mer eller mindre av? Berätta gärna.

Stor kram

Sophia

12 Comments

Tvätta med stil: gammaldags tvättlina och klädnypor i trä

Posted on

Hej,

Jag har länge tänkt ”hmm, en tvättlina borde vi ha” men sedan inte gjort ett dyft åt saken. Har släpat vårt tvättställ in och ut (mest ut och sedan låtit det stå) och det är ju både bökigt. Men framförallt fult. Och retsamt varje gång tvättstället välter och de nytvättade kläder dunsar ner i savannen (vår gräsmatta).

Varje gång jag ränt in på Nacka Byggnadsvård i andra ärenden har jag pausat vid tvättlinan i ull och klädnyporna i trä. Så fina! Och så hemskt onödigt med en fin tvättlina och tjusiga klädnypor!

”Nej”, kom jag fram till efter resonemang med mig själv. Det är ju inte alls onödigt. Tvärtom. Båda är närproducerade, gjorda av av hållbara material som ull och björkträ. Klädnyporna, eller bykpojkar som de också kallas, är tillverkade efter en gammal öländskt förlaga från mitten på 1800-talet av familjeföretaget Grunne. Det är ju klart att det är dem vi ska ha, och inte något förvisso billigt men i plast och som fraktats från andra sidan jorden.

Och kolla?! Så bra tvätten hänger.

Ibland kastar jag ett get-öga från fönstret och njuter av åsynen.

Klädnyporna går också att användas för att hänga upp grejer på väggen. Det finns ett hål i huvudänden så det är bara att hänga dem på en spik och till exempel montera posters.

Jag förvarar mina i en plåtburk men bara asken i sig är ju skön att vila ögonen på. 

Tvätta försöker jag göra så sällan som möjligt. Dels för att det spar på kläderna, men det spar också på vatten och tid. Men när det väl ska göras, ska det banne mig göras med stil.

Stor kram

Sophia

1 Comment

Klädvårdstipset: Clothing Mist

Posted on

Det finns en grej som man kan göra om man vill att kläder ska hålla riktigt länge: sluta tvätta dem!

Tvättmaskinen må ha spelat en avgörande roll för kvinnans frigörelse när det begav sig, men jag tror att den tillåts spela lite väl stor roll i dag. Jag gissar att många fortfarande lägger kläder i tvätten efter en, ynka användning.

Det är himla onödigt.

Jag brukar alltid göra en liten besiktning av plagget innan jag hänger in det i garderoben igen. En fläck? Tar jag bort med galltvål. Svettdoft? Det har varit klurigare. Jag har låtit plaggen hänga ute på vädring över natten och det har funkat till en viss mån. Men nu har jag också hittat världens uppfinning:

Pure Effects Clothing Mist.

Det är en liten sprejflaska med en aktiv bakteriekultur som man sprejar direkt på området som luktar. Tjoff-pang så försvinner doften (den är dock parfymerad).

Clothing Misten är uppfunnen av samma svenska tjejer som ligger bakom städprodukterna All Clean, som innehåller bakterier i stället för kemikalier. Misten är biologiskt nedbrytbar och innehåller inga kemikalier.

I alla fall. Jag har kört ett litet test här hemma och sprejat på en linnetisha. Fem dagar i rad använde jag tröjan utan att behöva tvätta. Och detta var medan det fortfarande var värmebölja. Den funkar också på känsligare textilier (kolla bara så att plagget inte blir fläckigt av vatten) och är ett utmärkt alternativ till kemtvätt.

Ganska coolt?

Jag fick upp ögonen för produkten via mitt jobb, Steamery. Men om du vill veta mer  går den att hitta på flera ställen på nätet, bara googla.

Stor kram

Sophia

7 Comments

Husmorsknepen för vita skor och sulor: era bästa tips

Posted on

husmorsknep rengöra vita skorInget markerar övergången mellan vinter och vår så mycket som vita skor. Tyvärr  har det vita en tendens att inte förbli vitt särskilt länge. Jag har tidigare bloggat om hur jag använder Fläcksuddare för att fräscha upp vita sulor (fungerar också på vita sneakers). På instagram efterlyste jag fler tips på hur man kan rengöra skor. Jag fick in flera fenomenala husmorsknep som råder bot på trista sulor, och det bästa är att det mesta är med sådant man redan har hemma.

Här kommer era tre bästa husmorsknep:

rengör vita sneakers med tandkräm

Tandkräm. Att gnugga på de vita skorna eller sulorna med tandkräm gör susen och kan ta bort även de värsta fläckarna. Viktigt är att använda vit tandkräm (ingen sådan med gelränder). Gnugga in tandkrämen med en tandborste, låt verka någon minut och torka av med trasa. Tipstack: @annasyster

rengör vita sneakers med nagellacksborttagning

Nagellacksborttagning. Med vanlig hederlig nagellacksborttagning försvinner de mest envisa märken från skosulorna. Tipstack: @miniroben

rengör vita sneakers med handsprit

Handsprit. Kan med fördel användas för att rengöra skosulor, men är också effektivt mot andra fläckar, så som tuschpennor på vitt bord. Tipstack: @annikawiback

Bonustips för generell fläckborttagning: Babyvåtservetter! De löser upp härdade fläckar och kan användas på fler textilier. Tipstack: @sagolikasaga & the_real_slim_sandy

Har du fler tips? Kommentera och så uppdaterar jag listan.

Stor kram

Sophia

 

 

No comments yet

Missfärgad tvätt – försent för räddning?

Posted on

Våra handdukar hemma är så gamla att de inte skulle kunna blöda färg om en så ansträngde sig. Jag skojar inte. De flesta handdukar som vi har är såna som min mamma rensade ut (och jag norpade) när jag flyttade hemifrån. De var alltså gamla redan för tio år sedan. Hemma tvättar vi handdukarna tillsammans med vanliga 40-graderstvätten. Jag tvättar alltid med Colour Catcher, och det har aldrig varit ett problem. Hemma alltså. Tyvärr var  jag i något oaktsamt tillstånd när jag tvättade nyss, för jag råkade slänga in lägenhetsägarens (vi hyr lägenhet just nu) illrosa handdukar tillsammans med våra och Junis kläder. Och hennes handdukar var inte gamla…

Hoppsan Kerstin!

Alla kläderna som tvättades med handdukarna går nu i en skala från gräddelin till grällt rosa. Finns det någon annan som gjort ett likadant misstag och lyckats rädda plaggen från missfärgning?

Jag har googlat och hittat att en mindre dos klorin kan fungera. Men det är ju inte i huvudsak vita kläder som jag tvättat, utan plagg i andra färger. Och klorinet bleker ju alla färger!

Galltvål borde ju kunna hjälpa lite men det får ju vänta tills vi är hemma. (behöver den flytande tvålen).

Vad gör man annars? Färgar om alla plagg som är missfärgade till en färg som ser mer autentisk ut?

Finns det något ekologiskt husmorsknep? Galltvål är förstås eko men gissningsvis är inte alternativen som står till buds på den ”konventionella” marknaden särskilt miljövänliga.

Hjälp – är det försent för räddning?

Stor kram Sophia

5 Comments

Klädvård: Frystorka kläder

Posted on

Visste du att man kan frystorka kläder  – alltså låta dem torka utomhus i minusgrader eller i frysen? När det är minusgrader ute blir luften torr och fukten i kläderna dunstar, även om plaggen också fryser och blir stela som kartong. Det är ett riktigt gammalt husmorsknep som använts för att torka tvätt i århundraden. Metoden är energisnål och därför också miljövänlig.

Medan vintern ännu var passade jag på att testa knepet. Jag bar helt enkelt ut torkställningen på terassen och hängde upp en maskin tvätt. Hade kollat SMHI och det skulle vara cirka 4-5 minusgrader. Precis på gränsen (vad jag har läst mig till är metoden som mest effektiv från minus 5 grader och kallare).

Så frystorkar du kläder

När tvätten är färdig och fortfarande blöt hänger du ut plaggen utomhus på tvättlina eller torkställning  – precis som du skulle gjort om det var sommar. Det tar sin lilla stund för vattnet i kläderna att avdunsta, så låt dem hänga kvar ute över natten och kanske lite längre än så. För att metoden ska fungera krävs det att yttertemperaturen är -5 C eller kallare. Kall luft har lägre luftfuktighet än varm och därför dunstar vattnet i det blöta plaggen om de får hänga ute tillräckligt länge.

Värt att tänka på: Kolla väderprognosen så att temperaturen är jämnkall över tiden som tvätten hänger ute. Plaggen kan förstöras om de viks, böjs eller slits under tiden som de är frysta. Bäst är att låta det frysta plagget tina upp inomhus utan att det utsätts för onödiga förslitningar. Yllematerial är generellt sätt mindre tåligt än till exempel bomull och polyester, så behandla dina ylleplagg ännu mer varsamt än övriga plagg.

Så gick det:

Jag hade ju kollat temperaturen med SMHI, och det var mitt första misstag. De fyra-fem minusgraderna som utlovades växlande till +1 vid ett par tillfällen, och det slutade med att plaggen hängde ute i två dygn. Sedan plockade jag in dem och lät dem tina upp inomhus. Då var ungefär hälften av kläderna nästan helt torra och hälften ganska fuktiga. De fuktiga kläderna lät jag hänga upp inomhus igen. Fint är att alla kläder luktade friskt och fräscht – inte ett spår av någon unken doft. Några av Junis underställskläder i ullfleece hängde jag ut och det var inga problem. Men som sagt, jag rekommenderar att vara särskilt försiktig med yllekläder.

Efteråt blir kläderna väldigt skrynkliga och får djupa veck. Är du inte vän med strykjärnet eller ångmaskinen är frystorkning alltså inte en metod för dig. Eller så får du resonera som min vän (som också är hållbarhetsansvarig på ett modeföretag); ”Skrynklor på kläderna är ju det hållbara alternativet”.

Jag ångade mina kläder med en ångmaskin och de blev då hur fina som helst. Ångan torkade också de fuktiga plaggen lite snabbare.

Betyg: 3/5. Jag kommer definitivt att testa att frystorka kläder igen. Men nästa gång får det bli när temperaturen är mer stabil. Då hoppas jag att det går fortare och att alla kläder blir torra. Självklart kan man testa att torka dem i frysen också, om man har en frys som tillåter det.

+ Miljövänligt, energisnålt, kläderna luktar väldigt fräscht och man slipper ha tvättstället som en evig fondvägg i vardagsrummet.

– Kräver jämn temperatur och lång torktid, ej för ömtåliga plagg (särskilt ull) och kräver att du stryker eller ångar dem efteråt.

Jag tänker att detta är användbar metod för dig som bor längre norrut. Svårigheten för oss som bor längre söderut är att temperaturen och luftfuktigheten kan växla flera gånger om dagen om man har otur. Och då är det inte tyvärr inte lika effektivt.

Kram sophia

4 Comments