Month: juli 2017

Sju månader

Posted on

 

Nu har det gått sju månader av mitt och Sophias shoppingstopp. Inte en ända gång har jag fallit för fresteelsen att shoppa  något.

Hur känns det då?

Det känns bra. Jag tänker givetvis fortfarande på kläder, mode och stil. Jag tycker ju det är kul. Men, jag har börjat omvärdera min stil och hur jag vill konsumera i framtiden. Framförallt är det tydligt vilka plagg jag använder och vilka som samlar damm i garderoben. Jag och Sophia peppar varandra och bloggen är också en utmärkt kanal att påminnas om vad syftet med vårt shoppingstop är. Jag blir mer och mer irriterad ju fler felköp jag upptäcker. Inser att jag har många plagg som inte riktigt har en bra passform och som jag därmed inte känner mig fin i vilket resulterar i att de inte används.

Samtidigt uppskattar jag mer de plagg jag faktiskt använder och har bestämt mig för att framtida klädinvesteringar ska vara betydligt färre plagg, bättre kvalitet och SNYGGA. Tänker unna mig förre plan som jag VERKLIGEN vill ha.

Det är tydligt min shopping är väldigt känslorelaterad. Jag har haft flera situation som jag normalt skulle fira eller trösta mig själv med shopping för dämpa eller förstärka mina känslor. Istället har jag tvingats hantera de situationerna på annat vis. Vilket är nyttigt. Istället för att ”fly” undan problemet och köpa något, tvingas jag jag reflektera och bearbeta händelserna istället. Ibland går jag till gymet, ibland gråter jag, och ibland ringer jag en vän. Jag tar itu med känslorna stället för att blanda in konsumtion i bilden.

Hur reagerar omgivningen på mitt shoppingstop?

Jag har nog inte fått en negativ kommentar. Alla är väldigt positiva och tycker det är en bra grej. De allra flesta blir också inspirerade att på något sätt tänka till kring sin konsumtion. Det är ju det vi vill inspirera till. Vare sig det gäller kläder, skor, väskor, inredningsprylar eller dyl.

Sen tycker jag att alla borde ta ett längre uppehåll om man har någon form av konsumtionslast. Mer för att testa hur livet blir om man plockar bort något.

Kram

/Martina

3 Comments

Lite piff behöver inte alltid kosta

Posted on

Gick på 70-årskalas i en mundering som jag tyckte var rätt lyxig. Vit skjorta utan fläckar, pennkjol utan hål och lagom smutsstänkta sandaler. Insåg att hela min outfit sammanlagt kostat mig under tusenlappen.

Solglasögon: Ray-Ban, 500 kronor (köpta i nyskick på Blocket)

Skjorta: Weekday, 75 kr

Kjol: Rodebjer, 300 kr

Sandaler: Pull & Bear, 100 kr

Jag tycker att det är ett enormt slöseri att ha rea fyrahundra gånger på en säsong (släpp färre kollektioner, mvh marknaden), men ack – den njutiga känslan att ha gjort ett gott fynd.  Till skillnad från många andra ”reafynd” som hängt oanvända i garderoben är detta plagg som jag fortfarande känner mig piffig i, trots att de nu har flera år på nacken.

Bjur på extra många bilder med samma motiv för annat vore själviskt när en har en perfekt hårdag. Kommer även att vara generös med bilder när den inträffar nästa gång 2019. Obs att det skarpa dagsljuset gör att jag ser frommare ut än i verkligheten.

Skjortan är en gammal bekant. Denna gång nedstoppad i kjolen bara.

Vad tycker du om rea? Är du en fyndare av rang eller blir du som jag – lite uppgiven av det enorma utbudet av kläder som ingen verkar vilja ha till fullpris.

Kram Sophia

1 Comment

Våtdräkten – för oss frusna själar med svagt pigment.

Posted on

Snart bär det av hemåt igen. Vi drar från Portugal på söndag för att landa lite innan vi drar vidare mot Gotland och sedan Västkusten.

Portugal ligger ju som ni vet vid Atlantkusten. Så till skillnad från länderna vid Medelhavet så är lite svalare här. Eller med svalare menar jag att det fläktar mer och havet är kallare. Temperaturen har snittat på runt 23-24 grader vilket på en blåsig strand känns kallare. I alla fall enligt mig, som är frusen av naturen.

Här om dagen var vi vid en strand som heter Adraga. Superfin med ett riktigt blåshål. Jag fick typ gräva ner mig i sanden för att inte frysa. När jag låg där och frös kom jag att tänka på att jag borde ha en våtdräkt. Den skulle skydda mig på land och även möjliggöra ett dopp i havet. (Sant, jag har inte badat i havet här för det är så jäkla kallt.)

Eftersom svensk sommar inte alltid är helt väderstabilt så tror jag att våtdräkten gör sig bra även hemma.

Det som även är bra med en våtdräkt är att den skyddar från solen. Jag tillhör ju kategorin blekare än blekast och antar en närmast rosa färg om jag vistas i solen för länge.

 

 

 

alternativt en lite mindre täckande variant

 

 

 

 

Det kan nog bli till att investera i en sådan nästa år, när mitt köpstop är över.

Kram på er,
Martina

 

 

 

Impulsinvestera i stället för impusköp

Posted on

Jag är nog inte ensam om att känna hur pengarna fullkomligt brinner i plånboken den 25:e varje månad. Löning är ju ändelsen av belöning, och som standard brukade jag belöna mig med någon form av shopping varje månad.

En glädjande bieffekt av köpstoppet är att jag numera har pengar över varje månad. Förr, om jag hade pengar över innan nästa lön, hade jag som ovana betrakta dem som extrapengar att spontanshoppa för. Som att de hade ett bäst före-datum och måste förbrukas innan nästa påfyllning. Sorgligt ja, kortsiktigt ja, men så var det.

Nu försöker jag anamma ett mer långsiktigt förhållningssätt till pengar men samtidigt bejaka min köplust. Jag har nämligen förlikat mig med att jag är min ovana trogen att varje löning logga in på mobilbanken och göra en snabb överslagsräkning av månadens ”spender-peng”. Men i stället för att impulsshoppa upp beloppet så impulsinvesterar jag. Det ger minst lika stor tillfredsställelse som ett nytt, dyrt klädesplagg.

Impulsinvestera låter ju inte så klokt?

En impulsinvestering är helt sonika ett oplanerat aktie- eller fondköp. Jag använder mig av Avanza där jag har ett ISK-konto (ett konto där man betalar en schablonskatt på pengarna i stället för att ta upp vinst eller förlust på alla affärer i deklarationen). Varje gång jag känner ett orimligt sug efter att köpa något så köper jag en aktie eller två i stället. Jag ser det som att jag handlar med pengar som ändå bara gått till spillo, så jag kan lika gärna riskera dem på börsen. Mitt resonemang är såhär:

Pengarna finns egentligen inte. Jag hade bränt dem på ett plagg eller en pryl som förlorat sitt värde direkt när jag gått ur butiken.

Min placeringshorisont är långsiktig. Förhoppningen är ju att de växer (gärna mycket, tack) på sikt, och hittills har ju börsen varit gynnsam över tid. Det är alltså en kalkylerad risk som jag tar.

Det är extremt roligt att handla i aktier. Jag har gjort det till en grej och kört aktietävling med min man och en kompis (ni kan kalla mig börzzhajen). Mitt motto är delad glädje är dubbel glädje. Som nybörjare ter sig allt jobbigt och knepigt, men om man gör det ihop med någon annan blir det genast roligare.

Det är precis lika enkelt som att mobilshoppa. Inga dyra avgifter, pyttelite eller inget courtage (alltså avgift vid varje transaktion) om du är småsparare. På nätet finns massor av guider kring hur du kan tänka kring en portfölj och hur du börjar.

Att shoppa aktier över tid är ett bra sätt att sprida risken. Som småsparare är det snudd på stört omöjligt att pricka rätt i upp-och nedgång, men om man shoppar aktier regelbundet så jämnar man ut risken över tid.

Ytterligare ett sätt att stötta företag jag gillar, även om jag för närvarande inte köper deras produkter.

Tanken på att JAG (och inte någon banknisse i illasittande kostym ) förvaltar mina pengar är väldigt tillfredsställande. Hittills har jag själv också gjort ett mycket bättre jobb.

Impulsinvesteringen ersätter inte mitt vanliga sparande. Det är också ett sätt för mig att få utlopp för impulsen att sätta sprätt på mina slantar utan att medverka till överkonsumtion eller samla på mig onödiga prylar. Beloppet varierar ju från månad till månad, allt från någon hundralapp till någon tusing beroende på vad jag har att spela med.

Kram från Sophia, den otippade riskkapitalisten

Berätta – sparar du pengar på minskad konsumtion och vad gör du med dem i stället?

Mer läsning:

Fem knep som väcker köplusten – och hur du står emot

 

1 Comment

Remake

Posted on

 

Jag har  haft en klänning i snart tre år som jag älskar men inte använder som sig bör. Har gått och klurat hur jag skulle kunna göra om den för att använda den mer och jag kom på idén om att göra om den till en blus. Men, jag har inte gjort slag i saken.

Nu kom jag på det igen när jag hade med mig klänningen hit ner till Portugal. Jag bestämde mig dörför att göra verklighet av min idé.

I förrgår hittade jag en sömmerska här i Cascais, Christina. Hon har sin ateljé 5 min från där vi bor. Perfekt. Jag begav mig dit (glömde givetvis kameran) och med hjälpa av google translate lade jag mig klännings öde henne händer.

Idag gick jag dit för att hämta min nya blus och jag måste säga att jag blev väldigt nöjd. Denna kommer definitivt att användas flitigt. För ynka €7,50 fick jag ett helt nytt plagg.

Här är resultatet:

 

PS: Mina leopardtights (eller tantajtsen som min man kallar dem) är det plagg med lägst PPA (pris per användning). Så sköna. Lever i dem på kvällarna här nere. Och perfekta att resa i. Investera i ett par om du precis har eller ska få barn. Perfekta för mys i soffan eller barnvagnspromenaden.

Kram på er
/Martina

 

Semesterutmaning, schmemesterutmaning

Posted on

Med ödmjuk inställning antog jag denna semesterutmaning som jag hittade här. Och nu är det väl ändå dags att redovisa hur det gick.

Tio plagg? Låt oss runda av till tiotalet plagg. Drottningen av kaos gallrade mentalt, preppade och prioriterade men hur jag än gjorde blev det inte färre. På bilden nio plagg. I verkligheten dessa nio plus en uppsättning träningskläder plus en klänning och en tröja som jag smög ner pga kunde inte motstå. Plus en jacka och två par skor. På uppsidan: fyra plagg användes inte alls. Det var knappast strandkaftanväder och det räckte med en tjocktröja. Jag hyser hopp om bättring och tar med mig denna erfarenhet till nästa gång. Detta får vara en påminnelse om att jag alltid packar för mycket – även när jag tror att jag har packat för lite.

Semesterutmaningen var också superb träning i att tänka semestergarderob och inte i outfits. När en planerar i olika outfits blir det åtminstone för min del lätt att fastna i mängder av olika outfits för olika tillfällen. Här var budordet i stället mångsidighet så att de flesta plagg kunde matchas med andra plagg i gareroben då.

Bjuder på några mer eller mindre lyckade bilder från semestern. Mest mindre. Bara mindre faktiskt.

Som här, från Varbergs Kusthotell. Dessa obekväma händer – var stoppar man dem? Lite avslappnat i fickan.  

Eller som här. Lite busigt i håret.

Här får de hänga som två slaka lianer. Obeskrivligt obekvämt.

Outfit: Jeansjacka: &other Stories//Tröja: Rodebjer//Kjol: &otherstories//Väska: Acne//Skor: oklart

Nämnde jag att hotellet var himlans tjusigt? För det var det. Men de enda bilderna jag tog var bland annat en märklig bild på en äppelkorg och en hängstol i bakgrunden..

Samt en bild på entrén. Också ett märkligt val av motiv då inredningsstilleben normalt sett roar mig lika mycket som att raka benen.

Men ni får helt enkelt hålla till godo.

Kram Sophia

2 Comments

Samla på minnen, inte saker

Posted on

I höst, när vinder viner i knutarna och mörkret ligger som en våt filt om livet ska jag minnas känslan av:

Att få ta en promenad i kvällningen med någon man håller kär.

Att unna sig en blaskig öl på stranden.

Att njuta av en enda barnfri kväll med sommarvärme.

Och ett kav lugnt hav.

Att åka på utflykt! Som här, till Katrinetorps landeri utanför Malmö. 1800-talsarkitektur när det är som bäst.   

Och njuta av blomsterporr.

När mitt barn får se andra växter än de arma stackare som jag långsamt har ihjäl på balkongen.

Blomsterprakt!

Inga vardagsbestyr pockar på uppmärksamheten utan man kan stå och göra ingenting hur länge som helst.

Inspireras av trädgårdsodlingar.

Och upptäckta att dahlior visst kan frodas (i annan omvårdnad än min, vill säga). 

Vara med när någon luktar på rosor för första gången i livet.

Läsa papperstidning och dricka morgonkaffe mol allena.  

När det känns extra motigt att stå emot köplusten ska jag påminna mig om det här. Det krävs så lite för att känna sig tillfreds ibland. En stund med någon man tycker om, en kall öl, en varm kopp kaffe, en solnedgång, eller tid för sig själv – det finns inget materiellt i hela världen som tillnärmelsevis ger lika mycket som det.

 

Hoppas att du har en fantastisk sommar – vad du än gör!

Kram Sophia

Portugal

Posted on

Nu har jag varit i Portugal i en dryg vecka. Så härligt. Inte för varmt, kvällarna är till och med åt det kyligare hållet men det gör inget.

Vi kör ganska slappa dagar, hänger vid poolen och stranden, promenerar in till Cascais och äter en massa gott. Sen blir det ofta något från grillen hemma på terassen på kvällen. Har försökt hålla igång med träningen också och lyckats hyfsat bra med det. Kör någon eller några övningar varje dag sedan i måndags. Bättre med en låg tröskel så att det blir gjort.

Min minimala garderob blev ännu minimalare sendan jag lyckades glömma en av  mina favoritklänningar hemma. Det funkar utmärkt att ha med sig en lättare packning, även om jag måste erkänna att tvättmaskinen är en räddare i nöden.

Är på jakt efter en skräddare här. Har en plan kring ett plagg som jag gillar men som inte helt kommer till sin rätt i min garderob och används tyvärr därefter, väldigt sporadiskt. Den åkte med på resan för att den är ett bra sommar plagg som jag tänkt använda mer, men det har uteblivit. Därav behovet att justera den. Före och efter resultat utlovas.

Ha även tålamod med utlottningen av den sidenblus som jag vann på Säker stils tårtkalas, den kommer.

 

Ha det härligt,

Martina

 

If you can’t hide it, flaunt it

Posted on

Jag följer med stor förtjusning @lagningsaktivisterna på Instagram.  Stärkt av inspirationen från kontot gav jag mig i kast med att laga två grå linne-tishor, som båda gått detta hemska öde till mötes.

Men hur tusan lagar man dessa förargliga små hål utan att det syns då?

Eh, inte en susning. Beslöt mig därför att prova en annan lösning. Lagningslappar som man stryker på. Hittade dessa på Etsy för en dryg tjuga stycket.

Värm strykjärnet, stryk på – klart. Tog cirka tjugo sekunder och sitter som berget även efter tvätt.

Om det blev snyggt? Det får du bedöma Stolt hursom!

Ett tu tre hade jag två ”nygamla” t-shirts som funkar till prick allt i garderoben och eftersom de är i naturmaterial är de särskilt välkomna skulle sommaren behaga dyka att upp.

Läste att om man förlänger livet på ett plagg med nio månader minskar plaggets klimatpåverkan i snitt med  27% och vattenåtgången minskar i snitt med 33% (källa: Naturskyddsföreningen). Två vettiga argument för att att lappa och laga kläder efter bästa förmåga, även om man är osäker på slutresultatet. Min devis för lagningar får bli: If you can’t hide it, flaunt it!

Kram Sophia

1 Comment

Låt dig ”inspireras” – om du har en miljon

Posted on

När jag berättar om mitt köpstopp för människor brukar den spontana reaktionen vara ”wow, SÅ bra, men så jobbigt det låter”. Det är oklart om det är uppriktigt menat eller väl spelat intresse, men det är ändå en intressant reaktion. Svårt? Jobbigt? Det enda jag gör är ju att inte göra något. Att inte konsumera kläder är ju en icke-handling. Men jag förstår att det kan tyckas svårt för många. Det är ju förväntat att den mesta av vår vardagliga strävan ska resultera i någon slags konsumtion.

Jag bläddrade nyligen i Sveriges största modemagasin i jakt på inspiration. För inspiration är vad som utlovas på förstasidan. När jag hade bläddrat färdigt var jag allt utom inspirerad. Förbluffad och en känsla av att bli snuvad ja, men knappast inspirerad. Många mediekonsumenter i dag suckar över att reklamen har tagit över. I detta fall var knappast reklamen problemet, utan snarare innehållet. Eller bristen på innehåll.

Vem behöver bli inspirerad för en miljon?

Magasinet bestod till största delen av förslag på plagg eller skönhetsprodukter att köpa. Jag räknade dem till och med. Tidningen innehåller 162 sidor (reklam medräknat och den är inte blygsam sett till antal sidor) och på de sidorna rymdes totalt 325 köptips. Allt från badtofflor från Chanel för 5700 kronor till ögonsbrynsgelé för 275 kronor. Den sammanlagda summan för allt som redaktionen tipsar om landar på hisnande 1 071 469 kronor. Om vi förbiser den uppenbart modesta redaktionella ansatsen i att göra ett glossy magasin som i allt väsentligt är en prålig katalog – vem behöver bli inspirerad att shoppa för en miljon kronor? De måste tro att den genomsnittliga läsaren har en enorm köpkraft och fantastiskt lite fantasi. Frågan är vad de önskar ingjuta för inspiration hos dem som inte har en miljon att lägga på shopping?

Hade jag läst magasinet för ett år sedan hade jag nog inte reagerat. För faktum är att det inte betraktas som märkligt att vilja shoppa så mycket som plånboken tillåter. Och om en tom börs är hämskon kan en alltid berätta för andra vad de bör köpa, eller förlåt, ”inspirera”. Men mode handlar ju om så mycket mer än bara shopping. Det kan vara konst, hantverk, aktivism eller en livsstil.

Att vilja tipsa om favoritprodukter eller plagg är i sig inget fel. Det är ju egentligen en fin gest, att dela med sig av sina pärlor. Men att kalla sig Sveriges största modemagasin och inte vara något annat än en väldesignad katalog – det är väl inte alls särskilt inspirerande?

//Sophia

10 Comments