Nytt bord och fix

De senaste dagarna har vi mestadels ägnat åt hemmafix. Andreas har röjt upp hela källaren och ställt upp ordentliga hyllor. Vi har använt den som en klassisk mellanförvaring för saker som egentligen borde varit utrensade. Överbliven färg, flyttkartonger, trasiga saker, allt sånt jag alltid förespråkar att man åker till återvinningscentralen med direkt. Annars slår sakerna rot på en lagom undanskymd plats. Nu har vi i alla fall hyllor. Tanken är att nyttja ytan som kallskafferi och förvaring för stapelvaror, men också matkällare för saft- och syltande.  Andreas har redan påbörjat egen kombucha och lagt in citroner. Gissar att vi kommer att vara helt självförsörjande på picklade och inlagda saker inom ett par veckor.

I dag hade vi Sara, Jocke och Sixten, fem veckor gammal, på brunch. Eftersom det växlade om från 30 grader till 15 grader på ett dygn dukade vi upp inomhus. Surdegspannkakor, rågkakor, lite vinbär från trädgården och passionsfrukt och avokado som fanns på rea i butiken. Försöker annars undvika varor som är flygfraktade. En bra grej är att vår matkasseleverantör precis slutat med flygfraktad mat, så bra! Vi har uppehåll nu över sommaren, men jag hade faktiskt tänkt mejla dem i prick detta ärende innan vi tecknade på för hösten. Men nu förekom de alltså mig. Jag tycker att det är modigt men helt rimligt och ta bort vissa varor helt ur sortimentet. En mindre modig variant vore ju att lansera ytterligare en kasse och lite lökigt kalla den för ”klimatkassen”, för att göra framstå som lite grönare men i praktiken undvika att ta ansvar. Vi har Middagsfrid för övrigt och är supernöjda.

Där nere till vänster sitter Jocke och försöker söva Sixten. Om en vecka är det tillbaka till livet med spädbarn. Äta med med en hand, vagga och vyssja, heliga sovtider och nattvak. Vore lögn att säga att jag har saknat det. Livet med en treåring är så fantastiskt mycket roligare och givande. Allt har förstås sin tid. Och om en blinkning igen sitter jag med en treåring och en sexåring och undrar var åren tog vägen.

Till en helt ny grej. Vi har köpt ett nytt matbord!

Ett rejält matbord från 1900-talets början köpt på Folks Interiör (en av mina favoritvintagebutiker) som kan bli hela 266 centimeter långt om vi använder båda iläggsskivorna. Jag har älskat vårt Traderafyndade bord (för 100 kr) men Andreas har hela tiden tyckt att det var för litet. Och visst har han haft en poäng. Vårt nya bord är 113 cm brett och vårt nuvarande typ 80. Tror faktiskt inte att det är tänkt som ett matbord från början, utan mer som ett avlastningsbord. Det går inte att duka upp mat på bordet och samtidigt ha fullstora tallrikar (på bilden har vi assietter). Kommer bli fint som snus tror jag. Ingen av våra dukar kommer att passa så jag har köpt lite linnetyg på meter som jag tänkte fålla. Behövs inga särskilda sömnadskunskaper för att dra några snabba raksömmar, och det blir ju väldigt mycket billigare än att köpa färdigsydda. Plus att jag får ägna några timmar i systugan igen, det har jag saknat.

Detta var ett väldigt pladdrigt inlägg, men nu vet du vad jag ägnar mig åt om dagarna.

Kram Sophia