Month: september 2018

Fuktkräm från The Ordinary, ett plånboksvänligt kvalitetsalternativ

Posted on

Ni som följt mig ett tag vet att jag inte ger mycket för dyra hudvårdsrutiner. Jag har rensat ut alla dyra specialprodukter och ersatt dem med mandelolja och AHA-syra. Faktum är att jag får väldigt sällan problem med min hy nu när jag inte irriterar den med allsköns produkter. På senare har jag dock fått tips av flera oberoende vänner om produkter från The Ordinary. I ett svagt ögonblick spontanköpte jag en fuktkräm (min mandelolja är slut), och det är en impuls jag faktiskt inte ångrar.

Fuktkrämen innehåller hyaluronsyra. Jag ska inte låtsas vara insatt eller spela intresserad, för jag är varken eller. Men en grej vet jag: Den håller vad den lovar. Jag smorde mig igårkväll och jag är fortfarande fuktig som en vindruva i ansiktet.

Krämen kostade plånboksvänliga 70 kr och jag upplever den dessutom vara dryg. Ingen av The Ordinarys produkter testas på djur och alla är fria från parabener, mineraloljor, sulfater (och massa annat, men dessa var i princip de enda jag kände igen).

Jag är väldigt sparsam med produktrekommendationer, eftersom jag vill att min plattform ska vara en frizon från oförblommerade köphetsen som råder på de flesta andra bloggar. Men jag vill också lyfta bra produkter som jag genuint rekommenderar efter att ha provat dem själv. För om vi vill se fler alternativ till traditionella varumärken och produkter, måste vi också se till att det finns en marknad. Sen får du ju avgöra själv om du behöver en hel serie med syror, serum och liknande, eller om du som jag, nöjer dig med en enstaka produkt.

Så om du letar efter kvalitetshudvård till humana priser jag jag verkligen rekommendera The Ordinary. Jag handlade min kräm på apoteket, men de säljs också via Åhléns och Hm.

Kram

Sophia

2 Comments

Ing-Britt, mitt hjärtas oro

Posted on

    

Jag skrev ett långt, och av kommentarerna att döma, uppskattat inlägg om Kjell. Gissar att det är fler än jag som är en katt i från galen katt-tant. Hursom tänkte jag att det är dags att presentera Ing-Britt lite närmre.

Ing-Britt kom till oss några veckor efter att Kjell flyttat in, alltså i december förra året. De har samma pappa men ungefär där slutar likheterna. Om Kjell är katternas motsvarighet till en gubbtjyv är Ing-Britt en gapig tonåring. Ing-Britt är snudd på irriterande meddelsam. Hon jamar krävande när hon är hungrig, när hon vill komma in, när hon vill ha en plats i soffan och när hon bara vill ha uppmärksamhet. I gengäld är hon också generös med att visa sin uppskattning. Ing-Britt spinner som ett tröstverk bara man tittar på henne. Hon är också oändligt tålmodig med barn och deras klåfingriga händer. Hon gillar att bli buren och har inget emot att ligga ringlad som en boa över axlarna.

Ing-Britt är kvarterets okrönta drottning och på de bästa dagarna får Kjell vara hennes hovdam. Putsa och feja och busa närhelst hon behagar (de busar ganska mycket och vilt). Vissa dagar är han förpassad till att vara träl. När hon inte vill busa mer avbryter hon leken med att sopa till Kjell. Inte nog med att Ing-Britt är en uppskattad familjemedlem, hon är också lite av en väldigt lokal kändis. Tre grannar har nämligen berättat att hon under sommaren vandrat in i deras hem. Hepp. En granne hittade henne ätandes ur deras katts matskål.

Ing-Britt är som en skamlös tonåring. Gör som hon vill, säger vad hon vill och lägger sig gärna rakt på en. Hon är också klumpig och tankspridd som ett barn. Springer in i grenar, trillar ner från terassen, lägger sig framför cykeln – listan kan göras lång. Men hon bjuder också på oändligt mycket av sig själv och det smittar av sig, inte minst på Kjell.

Kram Sophia

 

4 Comments

Nytt bord och nygammalt vardagsrum

Posted on

I lördags åkte jag till Erikshjälpen i Lindesberg. Det är alltid efterlängtat att få komma dit – så mycket högre fyndfaktor och roligare utbud än en genomsnittlig Stockholmsloppis. Jag var där för flera år sedan för första gången. Då var det luftigt och ganska sparsmakat med besökare. Nu får man inte vara där senare än vid öppning, för då går man miste om de bästa köpen. Kön ringlar lång utanför och parkeringen är fullsmockad med bilar. Hellre trängsel på andrahandsmarknader än i ett köpcentrum, om du frågar mig.

Precis vid ingången ramlade jag över det här; ett bord från 40-talet i Art Deco-stil. Bordsskivan har vacker intarsia och för att vara minst 70 år gammalt är det i oklanderligt skick. Kostade 285 kronor. Köpte också en ull-filt för 5o kronor som för tillfället ligger i frysboxen (bra knep för att motverka skadedjur).

Bara det att när jag kom funkade bordet inte alls med möbleringen. Det såg alldeles disparat ut från resterna av möblerna. Lösningen blev att möblera om. Nu står soffan på tvären i rummet och det känns mycket mer harmoniskt än tidigare. Men bordet ser fortfarande lite bortkollrat ut.

.. Så det hamnade här. Under fönstret. På bordets fot har jag ställt vår Sonos eftersom jag inte visste var jag skulle ställa den annars. Nackdelen med min smak för gamla möbler är de sällan matchar med modern elektronik. Önskar härmed att all ny elektronik hade den goda smaken att se gammal ut. Juni pyntade också med en egen vas med vass. ”Det är till pappa”, sa hon och ställde med försiktig hand sin vas bredvid min.

Jag lägger ogärna pengar på pynt i form av snittblommor och liknande. Men jag tar tacksamt emot när naturen bjuder.

Avslutar med en bild på Kjell som har gett sin välsignelse till den nya möbleringen. Det är lugnande. Har hört talas om katter som börjat bajsa inomhus i samband med en ommöblering.

Stor kram

Sophia

4 Comments

Titta på natur-tv och fika lantbröd

Posted on

Hej.

I fredags efter jobbet åkte jag med Juni till Lindesberg för att ladda batterierna hos morfar och Annika. Andreas stannade hemma eftersom vi var dubbelbokade på kräftskiva.

Jag har aldrig kört längre än in till stan med Juni innan.Tidigare gånger har vi alltid tagit tåget, men på grund av Slussen-bygget skulle vi behöva göra minst tre byten mellan tåg och buss, och det kändes för omständligt för en helg. Jag kände mig otroligt stolt som körde 25 mil alldeles själv. Förstår att det låter som en fånig bedrift i de flestas öron, men i min värld är det stort.

På lördagen åkte vi på utflykt. Först på Erikshjälpens loppis och jag hittade ett runt soffbord från 40-talet för 285 kr. Fick följa med hem och så var det med den saken. Nu lurar vi bara på en vettig möblering men jag visar så när vi är färdiga. Köpte också en ullfilt för 50 kronor, som nu ligger i frysboxen. (Tips: lägg alltid in andrahandstextilier i frysen i minst tre dagar – då dör skadedjuren om det finns några).

Sedan hit: Hjulsjö 103. Rosteri, bageri och kafé.

I ett gammalt huserar detta mysiga kafé. De har öppet på lördagar och man kan boka hälften av borden. Vi knep det sista obokade bordet.

Hur mysigt och fint?

De säljer hembakt bröd, rostat kaffe och annat smått och gott. Ville sluka allt men nöjde mig med soppa och en larvigt god kaka.

Det blåste stormbyar just denna dag men annars hade vi mer än gärna suttit utomhus. Här prunkar odlingar med kål, mangold och kronärtskocka. Och så fanns här en liten lekplats.

Vi parkerade oss inomhus till denna utsikt.

Och nära detta hörn. Titta vilken maffig Dr Westerlund. Och vilka fina tavlor? De är till salu för övrigt .

Här fanns också leksaker för det minsta. Jag älskar när fik och restauranger tänker på de små. Det blir så mycket roligare för alla.

Kunde inte hålla mig från att fota inne på toaletten. Denna färgperfektion skulle en aldrig få se på en stockholmstoalett; 70-talshandfat i blekgult och blåprickig våtrumstapet. Jag kan få rysningar av sådan färgharmoni.

Efteråt slog vi en lov i trädgårdslandet. Juni var så fascinerad av de enorma grödorna.

Här har vi lite att inspireras av till vår egna sorgliga ursäkt till trädgårdsland.

Om du har vägarna förbi i Bergslagen tycker jag verkligen att du ska åka inom Hjulsjö 103. Det var en fröjd både för öga och smaklökar.

Juni älskar djur och särskilt hästar. På vägen till Lindesberg var hon tvungen att räkna och prata om alla hästar som vi körde förbi. Lyckan var gjord när hon fick träffa Annikas hästar Jorun och Pilgrim. Hon fick klappa, mata med morot och i dag ville hon också rida. Vi hade tittat lite på ridsport-VM på tv och hon var alldeles betagen av alla ekipage som hoppade.

Här sitter jag på Pilgrim och Juni på Jorun. De är 20 respektive 25 år gamla, inga ungdomar direkt. Juni sken som en sol hela promenaden och ville aldrig sitta av. Annika ledde Jorun och morfar höll i Juni.

När vi kom in igen kunde hon inte sluta prata om ridturen.

Sedan åt vi lunch och tittade på vinrankorna. Detta är tydligen andra gången under alla år som Annika bott i huset som det varit varmt nog för att vindruvorna ska mogna.

Sen klappade vi hästarna adjö och körde hela vägen hem igen. Jag är så tacksam över att vi fick komma iväg en helg på landet och ladda batterierna med skogspromenader, ridturer och loppistur.

Hoppas att du har haft en bra helg!

kram

Sophia

 

1 Comment

Pengatjyvarna som försvunnit

Posted on

Nu är det hög tid att prata lite privatekonomi igen. I år har jag satt upp ett ambitiöst sparmål för mig själv. Utan ingen anledning mer än att jag vill. Jag har ju redan tak över huvudet och har inga planer på en ny bil eller jorden-runt-resa. Men däremot känner jag ekonomisk revanschlusta från mina syndigare år. Det roliga är att jag gav mig själv 12 månader att nå målet, men om inget oförutsätt händer kommer jag att nå det redan nästa månad. Och då är allt utöver det bonus på bonusen!

Jag är tvärtemot vad en del tror ingen extremsparare  som balanserar på randen till ekonomisk svält för att maxa sparande, utan har en genomsnittlig inkomst med ganska genomsnittliga utgifter. Men genom att i sakta mak förändra mitt konsumtionsbeteende och vara vaksam på impulser har jag gjort mig fri från en del pengatjyvar. Jag är ingen expert och lever heller inte frugalt för att lägga undan så mycket jag kan, men jag har däremot gjort små förändringar i vardagen.

Så här har jag gjort:

  • Veckomatsedel med hemleverans. Vi sparar mycket pengar på att inte impulsshoppa på matbutiken tre gånger i veckan. Veckomatsedeln gör dessutom att vi tar tillvara på alla råvaror och slänger mycket mindre än förr. Vi kör Middagsfrid, om någon undrar.
  • Matlådor. Fyra av fem dagar på en arbetsvecka har jag matlådor med gårdagens rester. Den sista dagen unnar jag mig kinabuffé och kul sällskap.
  • Cykelpendlar i stället för kollektivtrafik.
  • Letar alltid second hand först. Det gäller alltifrån tapeter till heminredning till kläder och barnleksaker. I år har jag köpt ett par grejer nya, det är allt.
  • Säljer av grejer som jag inte använder.
  • Hämtar min inspiration hos andra som är bättre på att spara, till exempel instagram-kontona ekonomispecialisten eller plånbokssmart.se. 
  • … Och sedermera slutat följa personer vars jobb är att överkonsumera. De ger mig ingenting förutom köpklåda.
  • Lägger omedelbart undan alla extrapengar jag får in (semesterersättningar, pengar från försäljningar osv). Det jag inte märker har jag inte ont av.
  • Uppdaterar mig inte bara för att det kommer nya modeller. Har förvisso arbetstelefon men använder en begagnad Iphone 6. Hörde att nya värstingmodellen hos Iphone kostar 18 000. Blir bara matt och känner mig tillfreds med tanken att härda ut med min 6:a tills den klappar ihop.
  • Sätter undan månadens spar direkt när lönen kommer, drar av alla utgifter och därefter räknar jag ut min dagsbudget. Oerhört pedagogiskt och enkelt. Säg att jag har 3000 kr över efter sparande och utgifter, då har jag en hundralapp att spendera per dag. Tillräckligt tydligt till och med för mig.
  • Föreslår hemmamiddagar med vänner i stället för restaurangbesök och promenader i stället för fika.

När jag läser mina tips låter de pinsamt självklara, men för mig har de inneburit en revolution i det lilla. Jag har under mitt vuxna liv alltid nollat kontot veckan innan lön. Även om det jag aldrig skuldsatt mig eller handlat på kredit har mitt beteende medfört en känsla av ofrihet. Jag har alltid känt mig beroende av nästa månadslön. Jag är på inga sätt ekonomiskt fri nu men jag har ett mycket jämnare kassaflöde.

har du något bra tips? Snåla utan dela med dig i så fall.

Kram Sophia

11 Comments

Den lata handlar på second hand

Posted on

Du har väl inte glömt att jag är stolt ambassadör för Slow Fashion-utmaningen i år? Bra det. Jag själv har heligt och dyrt svurit att jag ska;

  • Handla andrahand i första hand
  • Inte handla på kedjorna
  • Inte handla för mer än 15 000

Det går faktiskt alldeles utmärkt. Sånär som på budgeten. Jag har gjort två nya inköp i år. Ett par vinterskor, och ett par till vinterskor. Jo, jag tyckte mig behöva två att växla mellan. Så att de håller längre. Men de inköpen gjorde stora hål i plånboken jämfört med det andra som jag köpt begagnat.

Jag älskar begagnat eftersom det är enormt mycket bättre för miljön än att köpa nytt (det behövs ju varken vatten, kemikalier eller långväga frakt för ett begagnat plagg), billigt, det är en kul utmaning för den som gillar jaktmomentet i att detektiva och faktiskt bekvämt. Just bekvämligheten lyfts alldeles för sällan fram.

Hur då bekvämt, tänker kanske du?

Mina nya skor Ganni Alma kom idag. De låg inrullade i papper, i en kartong, i omslagspapper, med lappar och i en plastpåse. Och var fyllda med papper. För ett par skor ska jag alltså återvinna minst fem förpackningar. Det tycker jag är helt orimligt! Hade jag köpt dem begagnat hade de kommit i en påse, tjongpang färdigt.

Förpackningskoncept är en affärsidé för sig. Förpackningarna ska matcha kundernas förväntningar och ändrade köpmönster. Läs: det ska kännas lyxigt, omsorgsfullt och unikt. Fastän det rör sig om massproducerade varor.

All denna förpackning som lever kortare än dagsländor – jag begriper det inte? Känns inte det fruktansvärt omodernt 2018? Jag unnade mig en nyinköpt produkt och så fick jag ytterligare fem som jag inte bett om och som jag dessutom måste återvinna. För min del trivs jag med bekvämligheten som kommer med att handla begagnat – någon annan har redan återvunnit kartongen.

Vad tycker du om förpackningar? Känns det lyxigt eller bara överflödigt? Jag har sett att det finns förpackningsfria matbutiker men känner du till några förpackningsfria – eller åtminstone minimerade – klädbutiker?

Kram Sophia

 

 

 

3 Comments

William Morris på Millesgården

Posted on

Hej,

I går hade utställningen om William Morris premiär på Millesgården. Kunde inte annat än att hänga på låset. Jag är ju en Morris-fanatiker som allra helst skulle tapetsera varenda skrymsle med hans mönster.

Utställningen hette passande nog ”William Morris – mer än bara tapeter”. Fick lära mig massa nytt om hans liv och gärningar. Han hade också boktryckeri, översatte isländska sagor och var till sin död politisk aktiv inom socialiströrelsen. Se den om du har möjlighet! Så mycket fint.

Här är jag framför en av hans mest kända mönster Strawberry Thief (som jag passade nog hade i min förra hall). Om du undrar varför det ser ut som jag svalt en golfboll är det för att jag fortfarande är svullen från att jag tog bort i tisdags.

Så mycket fint att vila ögonen på.

Och drösvis med fina tapeter, även om utställningen också visade upp alla hans andra konstnärliga gärningar.

Efter en alldeles för kort stint inne utställningssalen – men alldeles för lång för sällskapets yngsta – åt vi lunch och slog sedan en lov på själva Millesgården. Nyp mig i armen så vackert.

Särskilt intagande i septembersolens mjuka sken.

Här finns också massor av ytor för rastlösa ben.

Man får stjäla sig lite gos närhelst chansen ges.

Men bara titta?!

I ett av de många bildsköna utrymmena fanns superbt ljus för en dagens. Toppen är från Rodebjer (begagnad via LWL-gruppen), kjolen Dagmar (Tradera) och skorna Blankens, också de från LWL. Väskan är en äldre från Acne.

På Millesgården finns mängder av antik konst och annat kulturellt. Men det jag drogs till var vackra byggnadsdetaljer. Som detta lilla skrymsle, med gamla spröjsade fönster i originalskick.

Och vackert ljus.

Vi pausade för lite familjefotografering.

Här är alla tre fångade på en bild.

Det är säkert jättefult här när löven skiftar färg om hösten.

Här är Elisabet förresten. Också ett stort fan av LWL. Hon köpte en likadan volangtröja från Rodebjer som jag bar, fast i svart.

Om du, som jag, tycker om att förlora dig i vilda tapetmönster ska du definitivt gå till Millesgården innan utställningen stänger (i februari om jag inte minns fel). Kostar 15o kr/person.

Stor kram Sophia

 

 

Snabbkurs: Ordning och reda med KonMari

Posted on

Hej,

För snart två år sedan läste jag boken ”The Life-Changing Magic of Tidying Up” av japanska städ-gurun KonMari. Klyschigt nog förändrade den verkligen hur jag organiserar min garderob. Fortfarande mässar jag ”file them, don’t pile them” varje gång jag viker kläder.

Titt som tätt får jag frågor om hur jag håller ordning garderoben, och exakt såhär gör jag:

– Viker alltid ihop kläderna när jag kommit hem från jobbet. Alternativt hänger ut och vädrar över natten.

– Blusar, långklänningar, finkjolar och finbyxor hänger jag.

– T-shirtar, kortare klänningar, linnen, vanliga bomullströjor, stickade tröjor och jeans viker jag = spar plats.

– Radar upp plaggen längs lådans kortaste sida för då får jag bäst överblick.

– Sorterar dem per färg och plaggtyp; t-shirtar ihop, tjocktröjor för sig och så vidare.

– Använder avdelare (alltså mindre lådor) i lådorna för underkläder.

För att undvika att rota i lådorna i onödan hänger jag fram morgondagens kläder kvällen in. Riktig tidsbesparare!

Och hur viker man kläderna enligt KonMari-metoden?

Jo. Såhär gör jag:

Filmen spelade jag in med min vän Annika i somras och det är hon som klippt den.

KonMari-metoden funkar inte på alla plagg?

Vissa plagg, som tunna t-shirts eller rejäla tjocktröjor, är svårare att vika så att de blir till paket. Men man får anpassa metoden efter förutsättningarna. En tunn t-shirt viker man kanske fyra gånger och en tjocktröja bara på mitten. Du kommer att bli expert på alla plaggs olika förutsättningar vad det lider. Det enda som är viktigt är att plaggen blir prydliga paket som står upp på egen hand. Hur du kommer dit är mindre viktigt.

Men får inte kläderna fula veck? 

Jo, skrynkliga blir de  – särskilt om de blir liggande i lådan. Precis på samma sätt som när kläder viks på andra sätt. Skulle jag få missprydande veck kör jag bara sväng med steamern innan jag använder plagget. Det är en enkel match och vecken är inte värre än att de rätas ut på några drag.

Såhär ser en steamad skjorta ut. Vänstersidan är före och högersidan efter. Ganska läckert va?

Här är en helkroppsbild:

Steamern som jag har är en Stratus No.2 från Steamery. Och nu gör jag oförblommerad reklam för mitt jobb: den är grym. Faktiskt den bästa jag provat. Men det viktigaste för ett bra resultat är att man lär sig tekniken, inte själva verktyget. Och det finns säkert fler bra där ute.

Och på detta enkla vis håller jag ordning i min garderob. Plättlätt!

Stor kram
Sophia

Hyra klänning till fest, enklare än du tror

Posted on

I torsdags skallade mitt rop på hjälp som genast hörsammades av er, mina fina vänner på internet. Var kunde jag spontanhyra en klänning till ett bröllop två dagar senare? Fick tips om The Wow Closet, It’s Released och Sabina & Friends. Det är så mäktigt med tre stycken alternativbutiker med samtida mode i Stockholm  och jag ser fram emot att prova allihop.

Men först ut var Sabina & Friends där jag lade vantarna på denna dröm ifrån Stylein. Den är pinfärsk från sommaren och kostade 300 kronor att hyra (eller 600 att köpa, eftersom den i modevärlden är från en gammal säsong). Sabina & Friends hyr alltså ut vad som finns i butik nu och två gånger om året säljer de av kläderna och gör plats för en ny säsong.

Bad om en enda outfitbild där jag såg rimlig ut. Fick tio där jag ser knasig ut och har ett barn med i bilden.

Till exempel denna. Kika vid fötterna.

Åtsmitande på rätt ställen, drömmigt svepande på andra.

Så enkel med samtidigt effektfull. Jag matchade med gamla skor från &other stories och tokgammal handväska från Acne.  Och röda läppar, naturligtvis. Nagellacket är det enda som jag inte rensat ut. Ett ekologiskt från Little Ondine.

Att engångshyra ett plagg från Sabina & Friends kostar 300 till 1500 kronor per plagg och hyrtiden är minst två men max 14 dagar. Jämför till exempel min klänning som har ett nypris i butik på 2500 kronor. Och då ingår också tvätt. De satsar bara på kvalitetsmärken som Dagmar, Filippa K och Stylein – men också massor av för mig obekanta märken av det dyrare slaget. Så kul att gå runt och botanisera! De erbjuder också medlemskap som börjar på 799 kronor i månaden.

Tack för tipsen och extra tack till Åsa på Sabina & Friends, som hjälpte mig att hitta drömklänningen. Vi ses snart igen!

Inlägget är självklart inte sponsrat om du tror det, utan detta är en genuin rekommendation från en mycket nöjd kund. Ser fram emot att testa de andra också.

Stor kram

Sophia

 

 

 

 

1 Comment

Veckans ljuvaste stunder

Posted on

Jag har aldrig upplevt morgnar förut så som jag gör dem sedan vi flyttade till hus. Varannan morgon är på jag kontoret runt 07 och cyklar hemifrån strax innan halv. Redan efter några minuter måste jag stanna och fota viken som ligger en knapp kilometer hemifrån.

I tisdags morse var ytan alldeles spegelblank, och vore det inte för små, små krusningar går det inte att urskilja vad som är sjö och land.

I måndags morse var jag tvungen att pausa efter sex kilometer. Denna vy behöver inte skämmas för sig! Och tänk att detta är en helt vanlig sjö i Nacka. Stackars alla som sitter i bil på motorvägen i till stan och missar detta!

Husen på andra sidan såg man inte för den tunga dimslöjan. Jag hastade inte vidare utan tog mig tid att stanna och fota och lyssna på pod. Hela denna vecka har jag också lyssnat på podden Dirty John, en kriminalserie 8 delar. Har varit trollbunden sedan första avsnittet. Den är en snaskig historia om svindleri och godtrogenhet. Och om pengar, kärlek, mord och bedrägeri. Om du är svag för krimhistorier kan jag varmt rekommendera podden.

I dag träffade jag min kompis Clara. Vi pluggade ihop och nu jobbar vi på varsin sida Nytorget. Hon hjälpte mig med en bild på dagens outfit. Byxor: HMxMarni (köpta i LWL-gruppen), topp: gammal, tröja: Dagmar (köpt från Martina) och jeansjacka från &other Stories som jag köpte för 100 kr på Hornstullsloppisen för tre somrar sedan. Skorna är från Scholl och de kostade 75 kr. De var egentligen lite trånga men jag ställde dem i ugnen på 70 grader i 7 minuter och numera passar de.

Här är Clara förresten. Så cool!

Det var veckans höjdpunkter. Men den allra största har fortfarande inte varit. På lördag ska vi på ett bröllop som vi sett fram emot hela sommaren. Jag kommer att behöva panikhyra en klänning i morgon. Pga av anledningar så som urusel framförhållning. Som vanligt. Det ska bli kul! Tipsa gärna om du har något ställa som spontanhyr ut klänningar. Jag kommer att gå till Something Borrowed, det är redan bestämt.

Stor kram

Sophia

3 Comments