Recovering Shopaholics

Även om restriktionerna har lättat lär det väl bli en annorlunda sommar för de flesta. Inte så mycket för vår del kanske. Sedan vi flyttade till huset har vi knappt lämnat Saltsjöbaden, sånär som på någon resa till Malmö och Båstad.

I sommar har vi planerat för hemester. Faktum med att jag inte sörjde inställda resplaner särkilt mycket, tvärtom har jag sett fram emot en lång semester hemma. Även om vi bor i en sommaridyll med skärgården runt knuten så försvinner många av Junis lekkamrater iväg på olika håll under sommaren. Och jag får alltid som ett knip i hjärtroten när jag ska förklara att kompisarna är bortresa. Men i år verkar de flesta ha planerat för att bli kvar.

Ganska troligt åker vi en vända till Lindesberg och hälsar på morfar, Annika och Ing-Britt. Vi har inte setts sedan i början på mars. Tja, det är väl lika för alla som har släkt och vänner utspridda.

Helst vill jag också åka till Helsingborg och hälsa på min mamma. Hon flyttade dit från Båstad strax innan jul, men vi har fortfarande inte sett hennes lägenhet annat än på bild. Visste du att Helsingborg är Sveriges mest hållbara kommun? Bara en sån sak.

Om vi ändå ska till Helsingborg vill jag åka till Malmö och hälsa på Karin och Karin med respektive familjer. Det känns som år sedan vi sågs sist. Och det är det nästan, ett år i alla fall. Synd att det ska vara så svårt att komma till varandra. Det är precis liite för långt för att man ska orka åka ner över helgen med barnen.

Annars får vi roa oss bäst vi kan på hemmaplan. Men det ska nog inte gå någon nöd på oss. Jag är ledig hela juli och utöver det är jag korttidspermitterad i alla fall till augusti. Vi har alltså oceaner av tid ihop att tillbringa på badet, på båtutflykt eller i cykelvagnen. Äta frukost, lunch och middag i trädgården. Pilla med rabatterna, skrapa på boden och renovera köksfönster. Alldeles lagom avvägning mellan nytta och nöje. Det känns bara kravfritt och härligt. Min erfarenhet är att små barn roas mest av de små nöjena ändå. Att cykla en omväg till mataffären och stanna för en glasspaus kan vara lika rolig som en heldag på Gröna Lund. Denna sommar har faktiskt potential att bli den bästa sommaren någonsin! Kanske just för att förväntningarna är så himla lågt ställda.

Vad gör du i sommar?

Kram

Sophia

Puh, inte lätt att stjäla sig några minuter till bloggen för tillfället. Mycket ska hinnas med på en dag. Jobb, antingen hemifrån eller från Söder. Hämta från förskolan. Cykla omväg hem. Jaga barn som rymmer in till grannen stup i kvarten. Mysiga nattningar och sagostunder som varar en evighet. Nu läser vi kapitelböcker för Juni. Vi läser Madicken och Andreas och Juni läser Bilbo. Tvära kast mellan Junibacken och Fylke. Skulle säga att det är lika kul vuxna som barn, de är ju klassiker av en anledning.

Har också ett ordentligt uppdämt arbetsbehov. Som jag saknat både kollegor och arbetsuppgifter. Har dykt rakt in i roliga projekt. I morgon ska jag cykla med kamerautrustningen till kontoret för vi ska både fota och filma ett roligt projekt. Jag och några kollegor har testat alla möjliga sorters husmorsknep mot fläckar och i morgon ska vi spela in första videosnutten med resultaten. Länkar gärna till innehållet när det är färdigt.

I helgen rekryterade vi grannen som arbetshjälp. Han bor också i ett gammalt hus och jag och hans fru har slutit en pakt om att vi ska hjälpas åt med projekten. Själva är vi behjälpliga med godsaker, förtäring och förströelse för barnen. Viktigt att man hjälps åt ju! Här skrapar de på boden.

Familjens yngsta fyller snart tio månader. Hemma går det undan i en väldigt fart. Allt ska undersökas (helst med munnen) och dras i. Sommaren kommer att bli allt annan än lugn.

Jag kan inte säga annat än att jobbstarten har gått som en dröm. Det är en ynnest att kunna arbeta deltid (är förvisso permitterad) när man har små barn. Att ha lite extra trilskmån för vardagsbestyren gör under för mitt humör. En annan sak som är susen för välbefinnandet är cyklingen. Har redan kapat tio minuter jämfört med min första, trevande runda.

Börjar arbetsdagen nytränad och nyduschad, särskilt välkommet efter en föräldraledighet där man vant sig av vid både och. Kan verkligen rekommendera alla – särskilt småbarnsföräldrar – att cykla i stället för att bilpendla eller åka kommunalt. Cykelturen gör att all morgonstress rinner av en på vägen. Känslan efter dålig natt, en stökig lämning eller ett overallgräl är som bortblåst när man kliver över tröskeln till kontoret.

Hur känner du inför sommarupptakten?

Kram

Så glad jag är att barnen inte förstår än på länge. Hur man samlar på stunder som vuxen. Varje betydelsefullt ögonblick präglas in i hjärnan. Och blir till små skinande pärlor. Tillsammans blir de ett pärlband av minnen, som älskas och vårdas ömt. Som man trär på man behöver det som allra mest, och aldrig kan låta bli att fingra på. Så glad jag är för att barnen inte förstår själva än. Hur jag suger i mig vartenda betydelsefull stund, och önskar att jag aldrig glömmer. De förstår ju ingenting, de har ju fortfarande evigheten. Slut på amatörpoesin. Gudars så pretentiösa tankar jag tänker! Skyller på de vilda vårkänslorna.

I torsdags knatade jag ner till Vår Gård efter att jag nattat lillbarnet. Hade bastun för mig själv i över en timme. Läste bok och badade tre gånger. Fortfarande friskt i vattnet trots att det snart är juni. Har sagt upp gymkortet men planerar att lägga pengarna på bastu i stället. Rimlig prioritering.

Som jag längtat efter att få äta frukost i trädgården, tillsammans hela familjen. Och i fredags blev det äntligen tillräckligt varmt. Vi dukade fram surdegspannkakor, nybakt surdegsbröd med ingefärsmarmelad, det ärvda finporslinet och en kanna kaffe. Sen åt vi resten av dagens måltider utomhus, bara för att vi kunde.

I lördags flyttade jag äntligen ut blommorna. Bar in och ut tjugo krukor tre dagar i rad, sen fick det räcka. Har täckt dem med fiberduk dock. Annat vågar jag inte.

I boden brinner flitens lampa. Just nu håller vi på att renovera köksfönster och skrapa färg från de gamla grindarna vi hittade liggandes bakom boden. De kommer att bli magnifika!

Trädgården är som allra finast när fruktträden blommar. Våra två äppelträd och päronträdet har spruckit upp i skira, rosa blommor. Om bara några dagar är det förbi, så man måste passa på. Snittar minst tio inspektionsrundor om dagen.

Själv är jag inte det minsta orolig för sommaren. Så länge jag får bada och äta majoriteten av alla måltider utomhus kommer allt blir bra.

Kram

På måndag börjar jag arbeta. Vågar knappt tro det förrän jag sitter på kontoret. Har sett fram emot jobbstarten i månader. Det har förstås varit fint att vara hemma också, men det lyxigaste som finns med svensk föräldraledighet är ju att man inte behöver välja. Precis som resten av mina kollegor kommer jag att vara korttidspermitterad och arbeta 40%. Jag är Content Manager på Steamery Stockholm om du minns. Även om situationen inte är ideal för oss just nu, är jag bara glad över att få träffa mina kollegor igen. Vara en del av ett team, arbeta med något jag brinner för och dessutom – röra mig i kvarteren runt Mariatorget igen. De få gånger i veckan jag är på kontoret vill säga. Under tiden jag var föräldraledig flyttade vi till nya lokaler på St Paulsgatan, som är en tvärgatan till Bellmansgatan där jag bodde innan vi flyttade till huset. Från mötesrummen ser jag till och med min gamla balkong. Äntligen kan jag dricka havrecappucino på Fru Bellman igen (måtte det inte stängt igen bara), äta toast på Kaffe, smita in på Stadsmissionen på lunchen och värma mig i solen utanför Rival.

Det blir fint för Andreas att tillbringa mer tid på tu man hand med Nils också. Det är tydligt att Nils är mer mammig än vad Juni var, som tydde sig lika mycket till båda i samma ålder. Antagligen för att de har så lite tid ihop bara de två. På dagarna arbetar ju han och resten av tiden är ju hela familjen samlad. Nu har de ända till januari att bli trötta på varandra dock.

Såhär kan vi sammanfatta utvecklingsfasen just nu. Have fun!

Jag är inte den enda i familjen som har en ny cykel! Andreas kom hem med ett Blockethugg i helgen; en mountainbike. Kan absolut inget om cyklar men nog ser den terrängvänlig ut.

Är så himla glad för att han hittat en hobby som han tycker är kul. Som inte kräver att särskilt mycket mer än en cykel. Annars är det ju hopplöst med nya sporter som vuxen, det är ju inte så att man någonsin kommer ikapp de som ägnat hela barndomen åt att öva. På plussidan är också all motion och tid utomhus. Cykelvagnen är dessutom lättare att kroka på denna typ av cykel än racercyklarna vi har till pendling. Runt hörnet finns ett helt naturreservat med MTB-spår, så det är lätt att hoja ut när andan faller på.

Stor kram

Sophia

Hög tid för en lista tycker jag. Tre saker jag vill göra mer av, tre saker jag vill göra mindre av och så tre saker jag inte vill göra alls. Så att du vet.

Tre saker jag vill göra mer av:

Odla och pilla i trädgården. Trädgården har blivit ett extra rum efter den här våren. Ett rum som med lite omsorg ger mångfalt tillbaka. Varenda fönsterbräda (och källaren) är fylld med något grönt. Bondbönor, majs, grönkål, savoykål, kålrabbi, chili, morötter , basilika, smultron och jordgubbar i grönsakslandet. Till blomsterrabatten blir det Dahlior, Ranunkel, Trädpion, Vidjehortensia och Stäppsalvia.

Yoga med Andreas. Vi har bestämt att vi ska yoga ihop två gånger i veckan. Alltså youtube-yoga hemma, herregud, inte så att vi går och yogar ihop! Det har hänt en gång hittills. Kämpa!

Bada. Kom nyss hem från en timme ensam i Vår Gårds bastu. Tre dopp hann jag med. Och läsa bok i bastun.

Tre saker jag vill göra mindre av:

Städa. Fy fan vilken surkart jag blir av att gå hemma och småstäda dagarna i ända. Blir inte gladare av lorten heller, så det är pest eller kolera. Alltså det blir groteskt stökigt när hemmet är arbetsplats och dagverksamhet för vilda barn i ett. Annat var det när man arbetade utanför hemmet och slapp konfronteras med lorten.

Småäta. Ett stressbeteende jag alltid haft är att slå en lov i köket i stället för att koncentrera mig på uppgiften. Öppna kylskåpet, se om det finns något gott (gör det aldrig) och i stället styra mot skafferiet. Ta en näve russin, äta på stående fot, sätta mig igen. Och så börjar proceduren om fem minuter senare. Blir finnig, gasig och tvär men fortsätter likväl.

Renovera och bygga. För tillfället är jag rätt less på alla projekt som har med huset att göra. Till hösten tror jag att suget vaknar till igen, men just nu vill jag bara att allt ska fungera och vara färdigt.

Tre saker jag inte vill göra alls:

Sprita händerna. Senaste avsnittet av Kropp och själ handlade om social distansering och vad vi gör i stället för att kramas. En diskussion rörde tvångsbeteenden, alltså genom att överdriva ett visst beteende (stänga dörrar, tvätta händerna osv osv) kan det framkalla tvångsbeteenden över tid. Jag kände mig oerhört träffad. Öppnar alla dörrar med armbågen, är skräckslagen för offentliga toaletter och fryser till is om någon nuddar mig. Fasar för vad ett år till av detta kommer att göra med mig.

Ge upp om tvättstugeprojektet. Just nu ser det rätt dystert ut. De offerter vi fått in ligger otroligt långt ifrån vad som är genomförbart för vår del.

Ta tag i sy-högen. Har byxor som måste kortas, hål som måste lagas och dukar som måste fållas. Vill förstås ha lagom långa byxor, hela kläder och en fållad duk – vill inte ombesörja det själv bara.

Kram

Sophia