Det är så lätt att hela helgen hamnar i otakt när den fått en dålig start. Särskilt med barn. En natts dålig sömn övergår lätt i en stökig morgon. Det är barn som vägrar äta annat än russin. Sömnstulna föräldrar som stirrar håglöst in i kaffekoppen, väntades på att ångorna ska återuppliva kroppen så att man kan ta itu med dagens måsten. Det blir gnäll och fräs och bannor i stället för snälla ord och uppmuntran. Förmaningar om ostädade rum och smutsig tvätt. Är tyvärr sämst på att följa mitt eget bästa råd: Att bara ta sig i kragen!
Otaktsdagar kräver nämligen att jag tänker om helt och hållet. Det finns nämligen bara en sak som är värre än att ta itu med kylskåpsstädning; att göra det i vredesmod. Bättre man spar de tråkigaste sysslorna till dagar man har energi nog att ta itu med dem. Dagar som man redan är nere i källaren humörmässigt är det viktigare att man prioriterar en strategi för att ta sig upp. Annars övergår irritationen i en lågfrekvent ilska som fortplantar sig hos hela familjen.
För oss (som för alla andra) är det allra bästa att bara bryta upp precis där man står och i stället ge sig ut. Släppa allt som det ligger! Ta med sig kaffe och gå till närmsta lekplats eller utflyktsmål och låta barnen rasa av sig. Och detsamma gäller för mitt humör ska sägas. Viktigt att få rasa av sig! Väl hemma brukar jag vara humörmässigt rustad att ta itu med sysslor igen.
Tyvärr är jag erkänt usel på att lyda mina egna präktiga råd. Har därför både städat kylen, burit ut återvinningen och tvättat tre maskiner. Arg som ett bi.