Nej men vet du. Nu åker julstjärnorna och ljushållarna i mässing fram. Det finns inget att vänta på längre. November omsluter oss med sitt dova mörker, och allt som bringar värme och skänker tröst är tillåtet. I år har jag kompletterat julpyntet med lite nyköpta dekorationer i papper. Det är jag banne mig värd! En dag kan jag berätta om min barndoms fasansfullt torftiga julpynt (triggervarning: i stället för julgran hade vi en… julpinne). Det har inte varit juldekorationer i övermått om vi säger så.
Själv är jag barnsligt förtjust i det mesta som är tomterött. Sparsmakat och stilrent göre sig icke besvär. I år blir det ytterligare ett par julstjärnor i papp. Köpte två stycken så kallade Hernhuter-stjärnor (eller Moraviastjärnor). De 25-uddiga stjärnorna började tillverkas 1885 i Tyskland av barnen i trossamfundet Hernhut. (I Nicklas Natt och Dags sista bok i Bellmantriologin, ”1795”, finns Hernhutarna omnämda. För övrigt.)
Köpte också några crepesblommor till min samling. De är fina att hänga i granen men också till dukningen. Jag har mina i en vas året om! Läste att Estrid Ericson alltid hade pappersblommor hemma, och bara vid särskilda tillfällen gjorde buketter på riktiga blommor.
Kram
Hahaha skrattade högt åt ”julpinne” och behöver nu veta allt
Glad att den kunde någon såhär 20 år senare!
Jag vill också veta mer om julpinnen!
?
Ja vilken cliffhanger med julpinnen! Berätta allt!
Hahaha! Hade aldrig kunnat ana att någon någonsin skulle visa intresse för den.