Jag räknade efter hur ofta vi varit sjuka under hösten. Av totalt 16 veckor på förskolan har barnen bara gått två stycken utan att duka under för någon bacill. Denna vecka blir inget undantag.
Vi är så dåliga! Jag har feber, hosta och är tjock i näsa. Har varit sängliggande sen igår, och först nu i eftermiddags mådde jag så drägligt att jag kunde hänga med barnen under några timmar utan att omedelbart däcka i feberfrossa. Börjar nästan gråta när jag tänker på allt kul jag missat hela hösten. Vi har varit tvungna att ställa in nästan alla sociala aktiviteter sedan i oktober.
En fin grej är att Andreas överträffat sig själv när det kommer till efterrätter. Han grävde fram en mackapär som gör glass av frusen frukt. Minns att den införskaffades när Juni var dryga året och vi fortfarande var naiva nog att tro att glass-substitut skulle vara för evigt.
Han blandar frusen mango, frusna hallon och mascarpone till en krämig glass som får det att sjunga i gomseglet. Skrev jag nyss detta? Jag är visst mer ansatt av sjukdomen än vad jag trodde.
En morgon, kan varit fredags (när ingen hade feberfrossa) slog vi på stort och gjorde surdegspannkakor. Med grädde och banan, hjortronsylt och sirap. Det är så gott, så gott. Och enkelt. Har du testat än? Här finns receptet.
Man brukar säga att komedi är tragedi plus tid. Som jag hoppas att det stämmer! Att om några år skrattar vi gott åt vår miserabla höst. Bara inte bitterheten tagit oss först.
Hur mår du?
Kram
Usch vilken skithöst! Hoppas ni kryar på er snart! Jag längtar att få komma upp till Idre vid jul och dra hundra varv i spåren, sjukdomar har vi haft så jag hoppas vi slipper det.