Snart har det gått åtta månader sedan jag köpte så mycket som en strumpa i klädesväg. Inte kunde jag ana vilken resa jag skulle ge mig in på när vi började. Jag har lärt mig så oerhört mycket. Om textilbranschen, klädproduktion, lagning men framförallt om mig själv. Hur fantastiskt trogen jag har varit i mina konsumtionsvanor.
Hade jag fått göra om allt en gång till, med start idag, hade jag bara ändrat en sak: Att vi kallar det köpfritt år och inte köpstoppsår. För min del har året inneburit mer frihet än begränsningar. Jag
Här är det viktigaste som jag lärt mig hittills:
- Jag tror på att bidra till den förändring man önskar se i samhället. Det handlar inte om en tävling utan det är en högst personlig angelägenhet. Vad är problemet och hur påverkar jag utvecklingen? Vad kan jag förändra i mitt eget beteende? Börja göra mer eller mindre av eller sluta göra helt?
- Ofta är det en fråga om inställning. Har jag köpförbud eller är jag köpfri? Jag väljer det senare.
- Att äta med ögat är ett viktigt näringsintag (stulet från @anotherblog på insta).
- Have nothing in your house that you do not know to be useful, or believe to be beautiful – berömt citat av mönsterguden William Morris. Det är inget fel att ha saker som du inte använder i någon nämnvärd utsträckning, så länge du njuter av att titta på dem. Jag har en schizofren maxi-minimalistisk läggning. Avskyr smink, äger helst inga prydnadssaker – men vill för mitt liv inte vara utan mina finkoppar eller hattaskar. De fyller mitt estetiska näringsbehov om inget annat.
- Det är för det mesta roligare att spara än att slösa.
- Hyra eller låna är ett fantastiskt alternativ till att köpa. Jag har precis sajnat upp mig på en prenumeration på Hyber, och ska testa att hyra ytterkläder till mitt barn under ett år. (Återkommer givetvis med en recension).
- När du förändrar ett beteende följer ofta fler av bara farten. Appropå att jag så sent som igår kväll fann mig själv uppfinnandes av återanvändningsbara kaffefilter. (Så märklig mening men jag skriver om detta i ett separat inlägg). Min man stirrade förvånat på mig och frågade om jag ska bli lumpsamlare nu.
- Mer förvaring leder bara till fler saker.
- Att köpa färre saker betyder mer tid för drömmar. Ofta kommer jag på mig själv att drömma om olika saker jag vill köpa. Ett fint tyg framför tvättmaskinen i huset. Nya stolar. Servis. Men för det mesta räcker det med att måla upp en mental bild för att känna mig mättad.
Hur går det för dig? Har du förändrat din konsumtion och vad har du lärt dig hittills?
Stor kram
Sophia