Börjar du tröttna på att läsa om sovalkoven? Hoppas inte, för då blir du besviken även denna gång.
Titta vad jag gjort i helgen.
Eller jag och jag. Det var ett familjeprojekt. Morfar och Annika var på besök och jag fick hjälp att montera gardinstänger, mäta och klippa.
Jag återanvände gamla gardiner som vi haft i våra tidigare lägenheter. Det är viktigt för mig att använda de resurser som finns i stället för att köpa nytt, även om det innebär att man får skarva lite på visionen.
Viktigt att längderna går att dra för hela vägen, så att det blir som en koja.
Och det funkar fint. Längderna sitter på en vanlig rund gardinstång och hänger öglor och fingerkrokar, så att de ska gå lätt att dra dem fram och tillbaka. Den fula upphängningen döljs av kappan.
Testlekaren ger godkänt.
Jag hittade ett gardinomtag hemma. Körde en omröstning på Instagram och alla utom en tyckte att de var finast med omtaget. Så nu ska jag ordna med ett till.
Inatt var vi vakna mellan halv två och fem. Det var inte så att han var särskilt missnöjd, utan det var bara nattbajseriet som ställde till det Mina ögon går i kors och fingrarna fumlar på tangentbordet, så jag får be om ursäkt för alla skrivfel redan nu.
Strax ska jag ställa mig och stryka 12 meter linnetyg. Undangömd i en skuff på ovanvåningen hittade jag nämligen våra gamla gardiner, som vi använt i våra två senaste lägenheter. Otroligt lägligt eftersom jag gått och grunnat på hur jag ska komma över tyg till Junis sovalkov utan att köpa nytt. Har haft bevakningar på Tradera, men faktiskt inte hittat något tyg som känts hundra. Det lönar sig att vara lite glömsk ibland, särskilt när man gömmer undan skatter åt sig själv.
Jag körde lite omröstning på Instagram för olika varianter som jag funderade på. Med eller utan kappa är den stora knäckfrågan.
Här är den modell som fick överlägset flest gillanden:
Jag är enig, förstås. Sedan vet jag inte vad som är modellen och vad som är stylingen. Mina gardiner är ju i krämvitt linne och inte i mönstrat bomullstyg, men jag gör någon variant på detta. Planen är att göra längderna först och komplettera med kappan i efterhand.
Håll tummarna för att jag inte somnar mitt över strykbrädan bara.
I våras rustade vi upp rejält på ovanvåningen. Junis rum fick nytt innertak, pärlspont i stället för tretexskivorna som hängde som i en hängmatta, nya tapeter och en pärlspontsbeklädd sovalkov.
Efter att grovjobbet blev färdigt tappade vi styrfart. Kanske förståeligt eftersom vi hade andra saker som krävde vår uppmärksamhet. Men nu börjar det klia i fingrarna för att göra rummet riktigt ombonat.
Såhär ser alkoven ut i dag.
En säng som står rakt på golvet och sedan inget mer. Eller jo, på bilden ligger ju lillebror och tar sig en lur, men du förstår.
Efterlyste idéer på instagram och fick en drös bra uppslag. Sätta in en hylla, fixa läslampa och gardiner, bland annat. Hyllan låter som ett toppenförslag, men jag vet faktiskt inte hur vi ska ro det i hamn. Vid både huvudända och fotända är det garderober, så att göra hål i väggen är uteslutet. Och att montera en hylla rakt ovanför huvudändan innebär ju att man riskerar ett bryskt uppvaknande varje morgon när man slår huvudet i hyllkanten.
På sikt tänkte vi bygga förvaring under sängen, men nu har vi prioriterat en låg säng så att vår dotter med enkelhet kan kliva i och ur.
Gardiner borde inte vara något problem. Det är bara att sätta en lina eller en stång under kanten och montera. Lampa är inte heller ett problem, det finns uttag precis bredvid sängen.
Här är några andra sovalkover som jag inspireras av:
Superenkel och fin. En enkel lampa och ett draperi. Räcker ju så.
Här är lite samma upplägg. Väldigt fin tantgardin och jag blir sugen på att leta efter en likadan på andrahandsmarknaden. Kanske mer cremevit, men med en kappa.
Här är den enklaste varianten. Sänglampan på ett litet bord eller pall utanför och ingen gardin. Fint, men saknar den rätta myskänslan.
Här har det kanske spårat ur? Men väldigt fint att ha gardiner och tofsar.
Nej nu rackarns. Kolla så mysigt.
Finns många olika varianter att spinna vidare på. Vår alkov är ju lite speciell men vi ska nog komma på något bra. Har ju en hel höst på mig att klura och har inte ett dugg brått.
I sista ropet fick vi ordnat med en byrå till nya bebisens kläder (plus annat bebisbös). Det fanns ingen tid att ordna en begagnad denna gång utan vi köpte en IKEA Rast, en enkel furuhistoria. Att ha en obehandlad möbel i furu kan jag inte rekommendera, den kommer att dra till sig fläckar och smuts illa kvickt.
Jag löste problemet med linoljevax! Kanske universums enklaste sätt att ytbehandla (funkar utmärkt på alla sugande material, som trä, textil eller betong) på ett hållbart sätt. Vaxet innehåller bara linolja, bivax och lite pigment, det senare är tillgängligt i flera olika utföranden vilket gör att du enkelt kan välja kulör. Finns också helt utan pigment.
Allt som behövs är en burk vax (en tiondels burk hade räckt gott men mindre fanns inte), en svamp och en frottehandduk.
Svampen använder man till att gnussa in vaxet på den obehandlade ytan. Ta hellre för tunt än för tjockt, det är som sagt väldigt drygt.
Vänta sedan i 15 minuter och torka av överflödet med frottéhandduken. Det ska inte gå att göra spår i vaxet efter att du torkat av.
Före och efter linoljevax med vitt pigment.
Jag passade också på att byta knoppar till porslinsknoppar. Om du har tid kan jag verkligen rekommendera att hålla utkik på till exempel Tradera, där finns ett stort utbud av begagnade porslinsknoppar i en kvalitet som man inte får tag på i dag.
Och så klippte jag ut några remsor av överbliven tapet från barnrummet och lade i botten. Det är Charlie från Boråstapeter, om du undrar.
Tadaa! Färdigt. Det lilla lammet är från Stadsmissionen och står vanligtvis i dotterns rum. Lådan är till för bebisbös som nappar, salvor och annat.
I ärlighetens namn hade jag inte valt denna lösning om jag hade haft mer tid. Vi letade efter en byrå på begagnatmarknaden, men utrymmet där byrån ska stå är ganska begränsat och utbudet under sommarmånaderna likaså. För några dagar sedan insåg vi att vi inte skulle hinna leta mer. Bebiskläderna låg huller om buller i påsar på golvet, och Andreas bestämde sig för att tidsfristen var ute och därför blev det ett nyköp denna gång.
Själva behandlingen med vaxet har jag bara gott att säga om. Vaxet skapar en vatten-och smutsavvisande yta och byrån känns len som sammet. Och så himla enkelt!
Trogna läsare minns detta inlägg från mässan Byggnadsvård- och trädgård i Nacka. Att jag föll pladask för parasollet Mirlo, som säljs av en urgullig trädgårdsarkitekt på Södermalm. De tillverkas i Italien men de sista sömmarna syr hon själv i köket. Vi slog i alla fall inte till i våras eftersom vi inte var på jakt efter annat än inspiration. Dock har tanken på parasollet hemsökt mig, dagligen nu under sommaren. Vi har inte haft ett parasoll utan flyttat runt trädgårdsmöblerna i trädgården allteftersom solen rört sig. Sisådär lagom kul göra i trettiogradig värme. I förbifarten nämnde jag drömparasollet för vår granne och hon utbrast ”men det är ju min kusin som gör dem”. Och då bestämde jag mig för att detta var ödet.
Några dagar senare tronar det praktfullt i vår trädgård. Försökte knäppa några bilder (utan en sjövild treåring med i bild) men lyckas inte göra det rättvisa.
Kolla så fint. Som ett stort, knalligt drinkparaply.
Vi valde ett i nyansen lejongul som reflekterar ett drömmigt, sirligt och karamelligt sken. Färgen är också väldigt behagligt mot vår grågröna sittgrupp i sekelskiftesstil.
Parasollet kostar en slant, men så är det ingen dussinvara heller! Vårt ska vårdas ömt och slitas med hälsan.
I våras sprang jag på den underbara Isolina Fedel som driver Monjoi. Hon gör alltså egna prints (främst av byggnader och arkitektur) med hjälp av en särskild tejpteknik. Jag blev våldsamt impad och bestämde mig för att ett sånt här fint print ville jag ha.
Ett fint motiv kräver en minst lika fin ram. Jag hittade vår ram på Myrorna i Örebro, och jag gissar att den är 50-60-tal. Finns ofta att hitta på loppis, och bör inte kosta mer än någon 50-lapp (om det inte hänger någon dyrgrip inuti vill säga, men då skulle jag rekommendera att köpa tavlan i stället). Att låta rama in ett print hos någon professionell är förstås ett alternativ för den som har råd, eller inte vill göra jobbet själv. Jag hade varken eller, så det blev Andreas som skötte hantverket.
I alla fall är det inte omöjligt att ordna en ganska fin inramning till ett print eller en poster själv, man behöver inte mycket mer än:
1 print eller plansch
1 måttbeställd passepartout
1 stifthammare (kolla baksidan på ramen vad som används för att hålla motivet på plats)
En del tålamod
Såhär går du tillväga
Mät motivet och ramen och beställ en passepartout online. Vår kostade 239 kr ink frakt från rambutiken.se.
Skär försiktigt upp tejpen på baksidan, lyft bort skyddspappen, dra ut stiften som håller fast motivet och lyft försiktigt bort det gamla motivet. (I vårt fall en plansch från ett konstmuseum i Dalarna).
Peta in passepartouten.
Placera det nya printet ovanpå.
Lägg tillbaka pappen och hamra försiktigt in stiften. Vi använde en stifthammare vi vanligtvis använder för att renovera fönster.
Färdigt att hänga upp. Fortfarande fattas en hylla ovanför elementet. Jag jagar begagnade fönsterbrädor i marmor på Blocket, men det verkar klurigt att hitta med våra mått.
Varför besväret med gamla ramar?
För det första är det snällt mot plånboken. Vår ram kostade en 50-lapp, motiv inräknat. För det andra är kvaliteten på riktiga ramar otroligt mycket bättre än den du hittar på exempelvis IKEA. Riktigt glas och finare material för inga pengar alls. För det tredje har äldre ramar en helt annan karaktär än de tunna, svarta ramar som säljs i dag. Ett enkelt sätt att få en mer personlig inredning. Och så är det ju bra för miljön att återanvända sånt som redan producerats, men det behöver jag knappast tjata om.
