Precis när himlen gått från klaraste blå till svag lila körde vi in på parkeringen i Storlien. Elva timmars resande, varav minst fyra med en missnöjd passagerare, var äntligen över! Halleluajah! Barnen kom i säng ganska sent men vaknade ändå vid 7-rycket. Efter frukosten gick vi till skidbutiken och hyrde utrustning åt mig, köpte ett par nya skidglasögon (oturligt nog tappar jag alltid bort dem) och liftkort för en vecka. 3 800 kronor totalt! Väldigt humant jämfört med mer populära orter.
Vi var också först i liften, som öppnar klockan 10. Solen gassade. Mm man kisade och var frikostig med fantasin kändes det som en flådig alport och inte en förort till Åre. Bara det att vi hade allt för oss själva i typ en timme innan vi träffade några andra åkare. Vad finns här att inte älska?
Att åka skidor med små barn är dock ett kortvarigt glädjeämne. Efter en grön backe och några vändor i barnbacken hade Nils fått nog och ville till legohörnan. Jag och Juni åkte tillsammans innan jag bytte av med Andreas, och så fortsatte de själva en stund. Efter att vi ätit lunch hade Juni skidlektion (kostar 850 kr för en vecka), och sen hade vi bokat bastun (gratis!).
Till middag blev det pannkakor och sedan stupade båda barnen i säng. Och i morgon gör vi väl om alltihop.
Om skidresor var en klassmarkör förr har det inte blivit mindre så nu. Har läst att priserna på liftkort och boende skenat. I sann ekonomitips-anda vill jag slå ett slag för Storlien. Vi bor gratis i min mans ärvda andelsstuga (annars kostar den 6000:-/vecka), vi åkte elbil hit (finns gratis laddning på parkeringen en supercharger inne i byn), och liftkorten kostar 1375 kr/person för 5 dagar (vi åker inte första eller sista dagen). Inte gratis, men bra mycket billigare än en vecka i Åre.
Kram