Jag var så spänd på hösten. Gjorde ju en stor förändring inför hösten och sa upp min enda fasta inkomst (förutom CSN) för att kunna fokusera ostört på skolarbetet. Såg också till att bibehålla ett luftigt schema en faslig massa sysslor och åtaganden, som vanligtvis är min paradgren. Poängen var att sluta multitaska eftersom min förkärlek för att hoppa mellan uppgifter oftast slutade med att inget blev gjort.
Och hur gick det då?
Tja. Jag skriver detta en lördagkväll och famlar efter passande ord för att beskriva hur jag känner mig. Som att jag förlorat talförmågan i hjärnan? Oförmögen att kunna ens formulera sammanhållande tankar. Är så ohyggligt trött och har helt uppriktigt aldrig varit så oproduktiv sedan tonåren.. Oproduktiv? Det låter inte ens som ett riktigt ord.
Tråkigt är det men farligt är det nog inte. Tänker tvärtom att det finns en tjusning med ett sånt dystert tillstånd även nu. Hoppas bara att jag har tålamodet att vänta in orken.
Kram
Det låter för mig som om det var väldigt bra att du gjorde den där upprensningen. Att tröttheten kommer nu beror nog på att din kropp på något sätt vet att det faktiskt går att slappna nu i stället för att vara på språng hela tiden. Hade du fortsatt i full fart hade det nog snarare varit risk för en rejäl krasch. Nu blev det bara vanlig, normal, hanterbar trötthet i stället. Mycket bättre.
Fortsätt att ta det lugnt och ta hand om dig!