Tjolöholm

Jag har trånat efter att få se Tjolöholm – ett slott helt byggt i brittisk stil – sedan Andreas var där med barnen förra året. ”Det är som att de byggt slottet HELT med min smak i åtanke” har jag alltid känt. Det gjordes det då rakt inte, men fantasin vet inga såna gränser.

I söndags åkte jag dit med kameran i hugg. Och håll i dig för nu blir det bildkavalkad utan dess like.

Tjolöholm ligger utanför idylliskt utan för Kungsbacka, med skärgården som fond. Trots att det är så brittiskt ett slott kan bli är det ritat av den svenska arkitekten Lars Israel Wahlman, som aldrig satt sin fot på de brittiska öarna. Byggherre var Blanche Dickson, som bott stora delar av sitt liv i Skottland.

Allt med slottet är så överdådigt förtrollande. Jag fastnade ögonblickligen för denna engelska pelargon i ett stenvalv.

Jag kom dit vid kl 15, och hade två goda timmar på mig att undersöka tills slottet stängde. Hann med nöd och näppe, och skulle enkelt kunna dra runt i slottet två timmar till. Kapprummet draperas av William Morris-tyg. Känner du igen mönstret? Har tapetserat vår matsal med Golden Lily.

Hela inredningen är inspirerat av Arts and Crafts-rörelsen. Här finns många blinkningar åt rörelsens förgrundsfigur William Morris, vars omissigenkännliga mönster pryder många hem än i dag. Visste du förresten att Sverige är Morris & Co:s största exportmarknad?

Nästan allt är sinnligt, mörk och murrigt. Här finns ekboaseringar i överflöd. Den gigantiska tavlan föreställer Queen of Saba.

Matsalen är ett praktverk i mörk ek och stucktak. Inte en vrå har lämnats utan dekoration. När jag var där fanns inget matbord, men jag föreställer mig att matsalen enkelt rymmer femtio gäster eller så. Hade tyvärr ingen med mig att spekulera kring sånt, så du är helt utelämnad åt mina killgissningar. Gissar ofta fel. Kan likaväl vara fem eller 500. Fint var det i alla fall.

Serveringsgången är så vacker att jag var tvungen att hämta andan. Älskar att rummen antingen var mörka så att dagsljuset knappt nådde in, eller krämigt ljusa. Vet inte varför men tänker mig att det är exakt såhär köken ser ut hos danska influencers. Sög in allt med blicken. Golvet. Snickerierna. Fönstren.

Köket är tyvärr moderniserat och detta är alltså serveringsgången. Tjolöholm hade massor av moderniteter för ett bekvämt liv anno 1904. Här fanns en maskin för att polera silvret och Tjolöholm utrustades även Sveriges första dammsugare som köptes in från Göteborg. Den vägde över ett ton.

I biblioteket hänger originalgardinerna kvar. Nästan all inredning och textilier kommer från det omtalade Liberty-varuhuset i London.Vid byggnadstillfället var Blanche Dickson varuhusets största kund.

Förr användes detta utrymme som ett blomsterrum för att binda buketter till slottets alla rum. Nu finns här en samling med tvättserviser. Så otroligt vackra de med.

Det allra mest intagande måste vara rökrummet. Fattas bara annat! Helt inrett i morisk/arabisk stil. Tänk att sitta där på småtimmarna och prata nonsens så som man bara gör när dagen gryr och allt fortfarande är möjligt.

I slottets herravdelning står ett biljardbord. Väggarna är klädda i brun marmor och i taket finns en kupol med blyinfattade fönster. Typiskt att slösa ett sånt fint rum på karlarna som ändå sällan har förstånd nog att uppskatta så utsökta detaljer.

Ja herreminje. Här kan man smälta maten med en cigarill.

Tappade faktiskt räkningen på alla rum med skrivbord. Tycker mig skymta en William Morris-gardin även här.

Tycker det är så fint med alla porträtt. Hittade inte någon information om vem bilderna föreställer, men gissar att det är enda dottern Blanche Bonde? Perfekt influencerlook även anno 2021 i alla fall. Krage, lugg och avslappnad hållning.

Samma flicka är det på det lilla fotot nere till höger. Här i spetskrage sittande med en tax. Om de bara hade kunnat ana att stilen skulle bli signifikant för en hel livsstil hundra år senare. Djupt avundsjuk på looken är jag i alla fall.

Ett sovrum inrett med möbler från Liberty.

Klänningarna har tillhört dottern Blanche Bonde. Hon fick som enda barn ärva slottet när båda föräldrarna gått bort.

De mest svårfotade rummen var badrummen. Tjolöholm byggdes med tre toppmoderna badrum i engelsk stil. De byggdes vid ett tillfälle då de flesta i Sverige fortfarande gick på dass. Tänk då tre stycken! Duschkabinen går inte av för hackor.

Tyckte att barnkammaren var så rar på något vis. Här fanns skötbädd och spjälsängar och mängder av leksaker. De byggdes till dottern Blanches fyra söner.

Är bra avundsjuk på skrivbordet i jugendstil som står i ena delen av barnkammaren.

Drömbarnrum. I alla fall om du frågar en vuxen som lider av svår sekelskiftesnostalgi.

Det värsta med allt är nog att utsikten är lika slående som slottet självt. Enda trösten är att det måste varit förfärligt blåsigt.

Hade själv inte kunnat fantisera ihop något så vackert. Att inte besöka slottsträdgården är kanske inte olagligt, men det gills ju knappast som ett besök i så fall.

Trots att jag besökte slottet mitt under högsäsong var det ganska glest med folk. Parkeringen var full, men antar att det är lätt att sprida ut sig. Omöjligt att fota trädgården utan att få med minst tre andra turister dock.

Vilade ögonen på praktfulla valv och kolonner. Sån utskälld inredningsdetalj för övrigt? Valvet. Jag spår comeback på pizzavalvet snart.

Klockan fem stängde slottet, och jag fick vackert packa ihop och bege mig hemåt. Tur var väl det, eftersom jag redan skulle vakna med träningsvärk i ögonen dagen efter.

Tjolöholm är också känt för husen i arbetarbyn, stugor i nationalromantisk stil som ursprungligen byggdes åt tjänstefolket men som i dag används som hotell. Jag var dock redan sprängfull av intryck från rundturen i slottet och beslöt mig för att inte klämma in dem också. Ser dem som en given anledning att återkomma till Tjolöholm.

Och det var den rundturen!

Kram

2 Comment

  1. jag ÄLSKAR också Tjolöholm! Fantiserar om att bo där – eller i alla fall att få bli kvar efter stängningsdags och ha stället för sig själv över natten…

  2. […] till kommoden fick jag från köket på Tjolöholms Slott. Den är målad i kulören Ottossons vetegrå. Så mild, djup och otrolig till […]

Comments are closed.