En mogen student

Mogen student. Låter som ett riktigt skällsord. Min väldigt brittiska vän sa ”I had this lovely mature student in my art school, she used to invite the class for wine” när jag berättade om mina planer att börja plugga. För all del räknas jag väl med mina 33 år som en mogen student.

I alla fall. Jag fick en fråga på instagram om jag inte kunde skriva mer om det. Absolut! Jag kan väl inte vara den enda som omvärderat mitt yrkesval under året?

Att börja plugga i min livssituation; med barn, hus, försörjningsansvar och andra vuxligheter gör att insatserna är högre. Så känns det i alla fall. Jag pluggar inte för att jag vill plugga, utanför att jag vill jobba med UX-design. Specifikt. Jag lämnade ju en arbetsplats jag älskade och ett jobb jag trivdes bra med. Och ämnar inte nöja med med något mindre i min nästa karriär.

Göra research

Innan jag hoppade på skolan funderade jag över en mängd scenarios. Hur ser efterfrågan ut inom mitt blivande yrke? (generellt sett bra, men tufft att landa första jobbet, har jag förstått). Vad är ingångslönen ungefär? Löneutvecklingen? Framtidsutsikterna?

Jag inventerade också mina egna förmågor, och försökte se om min fundera över om min arbetslivserfarenhet inom marknadsföring kunde vara till nytta (absolut!). Att det är UX-design jag vill arbeta med är det ingen tvekan om. Men att bli UX-designer måste ju också vara mer än en teoretisk möjlighet.

Studielån eller ej?

Till skillnad från när jag pluggade på högskola valde jag att ta studielån. Dels för att mina levnadsomkostnader är högre, men också för att skydda min sjukpenninggrundande inkomst – SGI – om jag skulle bli sjukskriven. Som ung student är man odödlig. Som vuxen student måste man vara realist. Jag frilansar dock vid sidan av, dels för extrapengarna men också för att underhålla mitt nätverk. Och det är något som jag rekommenderar, så länge arbetet inte spiller ut över studierna. Absolut studiefrid är nödvändighet. Förra gången jag pluggade arbetade jag så mycket att jag inte deltog på en enda lektion sista året (jobbade heltid som marknadskoordinator). Lyckades ändå få en examen, men det var nog på håret. Och kan inte säga att jag tog chansen att lära mig så mycket som jag hade önskat.

Om vikten av att betrakta plugget som ett jobb

Mina erfarenheter av att plugga som småbarnsförälder är för det mesta goda. Men mycket handlar nog också om att vi betraktar min studier som ett jobb. Det vill säga att vi fortsätter att dela på vabb och föräldraansvar, precis som när jag var anställd. Annars hade det varit betydligt tuffare. Arbetsuppgifter kan ju prioriteras om, men tentor och inlämningsuppgifter tar ju inte hänsyn till om barnen är krassliga. Och det är väl faran om ena föräldern pluggar. Att utöver heltidsstudierna förväntas den öven sköta markservicen som ”kompensation”. Men det upplägget är som bäddat för att bli en stressad och ineffektiv student, om du frågar mig. Det handlar ju inte om att klara skolan, det handlar ju om att bli bra på något.

Det var mina tankar! Berätta gärna om dina erfarenheter.