I morse kokade jag lite varm choklad, packade en matsäck med två mackor och ett par klämmisar och tråcklade på barnen överdragsbyxor och fleece. Dags för utflykt! Vägrade såsa runt hemma hela förmiddagen bara för att det var tråkigt väder.
Vi åkte till Nyckelviken och tittade på en gris, en flock hönor, några gigantiska kaniner (garanterat större än Kjell och han är ingen näpen katt!), hästar och kossor. Mest uppskattat på hela turen var en stubbe och stenhäll, om jag hade kunnat förutse detta hade vi nöjt oss med utflykt i trädgården i stället.
Lagom till lunch var vi hemma och mötte Andreas som hade fått sovmorgon. När Nils tog sin tupplur efter maten åkte jag och storbarnet för att handla det sista inför Andreas födelsedagsfrukost i morgon, och hann till och med inom det lokala återbruket. Kom hem med en sak jag letat efter i 3 år och två saker jag inte visste att jag behövde förrän just då.
En av sakerna var en lykta som vi genast invigde. Resten visar jag en annan dag.
Pumpan vi karvade förra veckan fick en sista stund i rampljuset.
Andreas hade inte varit helt overksam under eftermiddagen. Han hade gjort en paj med vintersquash och grönkål från trädgårdslandet.
Och helt orimliga mängder chevré.
Fröna ugnrostade han med salt och olivolja. Så gott att Nils skrek efter fler tills de var slut.
Själv var jag stämningsansvarig. Inte ett helt simpelt uppdrag frågar du mig.
Mitt enda knep är att vara generös med ljus. Mörkret gör ju sitt alldeles naturligt.
Nu nattar Andreas barnen och jag ska strax tända en brasa. Det var trist att vi inte hann till kyrkogården i dag. Det finns många som vi hade velat tända ett ljus för. Men Andreas är krasslig och håller sig isolerad, även om jag är nästan helt säker på att det är en helt vanlig mansförkylning. Det går ju inte att vara nog försiktig just nu.
Kram