Medan ugnen värmer upp

Hej,

I dag vaknade jag klockan 03. Strax innan sju lyckades jag somna om och sov en timme. Det är tredje natten i rad med usel sömn. Jag bestämde mig för att arbeta hemifrån eftersom det var stört omöjligt att hitta motivationen till att ta på sig ett par byxor.

Arbetade mestadels från husets mest trivsamma vrå, i gästrummet.

Njöt av utsikten från matsalen. Snart är blomningen över.

Åt gårdagens pasta till lunch, men den såg så oaptitlig ut att jag spar er den vyn. Hetsletade också  på Blocket efter en matta till vardagsrummet. Efter en kort sms-växling med Andreas kom jag fram till att vi ska börja med mattan som vi har liggandes i boden. Hade helt glömt bort. Måste lämna in den på tvätt bara.

Efter lunch gick jag ut och tog några testbilder till jobbet. Denna blir det nog inte.

Inte denna heller.

Kjell var mitt ständiga sällskap. Han klättrade i trädet, eller satt och jamade uppfodrande vid mina fötter. ”Se mig, hör mig, ge mig godare mat”. Kjell och Ing-Britt är satta på hälsosamt kvalitetsfoder efter någon månad med vanlig kattmat från butiken. De är inte nöjda.

Kjell försökte fånga en liten sparv som slagit sig ner på en gren. Han trillade nästan ner i sin iver, stackarn.

Arbetet fortsatte från sängen. Hade telefonmöte, skrev annonstexter, planerade fotografering, mejlade om ett event – ja sånt som jag gör om dagarna.

Sedan blev klockan hämtning. Sladdar in på förskolan med min cykel bara för att mötas av en informationslapp med texten ”städdag”. Det hade både jag och Andreas förträngt. Fick ta en kratta och pliktskyldigt svepa efter några löv  i en sandlåda. Egentligen gillar jag denna typ av aktiviteter, det är ofta trevligt att växla några ord med de andra föräldrarna. Men eftersom jag var berövad på flera timmars sömn, förkyld och dessutom gravid blev min insats mer av det symboliska slaget.

Väl hemma gjorde jag kväll lagom till att Andreas kom hem. Han nattade, jag satte igång en sats av farmors bröd och målade lite på mitt hemliga projekt i boden. Strax är brödet färdiggräddat och då ska jag göra mig en kvällsmacka och sen ska jag förhoppningsvis sova åtta rofyllda timmar i sträck.

Här fångade Andreas solens sista suck genom träden. Kjell ligger och snarkar bredvid mina fötter och ögonlocken klipper.

Kram

Sophia