När denna inlägg publiceras får vi nycklarna till huset. Flytten sker inte förrän vid månadsskiftet, men redan nu kan vi alltså plocka äpplen från vår alldeles egna trädgård, springa runt knutarna och drömma om tapeter och inredning. Hittills har vi införskaffat två saker. Dels ett nytt matbord för hundralappen jämt. Det ska få sig en omgång färg och lut innan det får flytta in. Nytillskottet (fast gammalt givetvis) är ett skrivbord. Det fick vi av ett par kompisar som skulle flytta och inte längre skulle har plats. Tjusigt värre va?
Trots att jag är extremt förväntansfull känner jag också ett styng av vemod över att lämna lägenheten. Vi har ju verkligen gjort mycket men förhoppningsvis med respekt för lägenhetens själ.
De som förespråkar vita väggar vet nog inte hur trivsamt det är med en murrig tapet.
Eller hur rogivande ett grönt badrum kan vara. Det var med badrumsrenoveringen som fröet till ett växande byggnadsvårdsintresse såddes. Och som jag hoppas att få odla vidare på framåt. Jag beslutade mig till exempel för att vi skulle ha ett 20-talsbadrum (det fanns förstås inget badrum när lägenheten byggdes 1899).
Utöver lägenheten kommer jag också sakna innergården och granngemenskapen. Gården skulle kunna vara den tråkigaste asfalterade innergården men tack vare grannarnas gemensamma omsorg är den i stället en prunkande oas. Där man ses och växlar några ord i all hast eller dricker ett glas vin om andan faller på.
Här finns stockrosor, krukor med smultron och jordgubbar. Och tomatplantor förstås. Och mängder av blommor!
Hur mysigt? Bättre innergård kan man inte önska sig.
Hoppas att du vill hänga med mig i vårt nya boende. Jag varnar för en del inlägg om inredning (hållbar för både miljö och plånbok givetvis), trädgård och hur vi planerar att flytta till större utan att handla mer. Ett nytt kapitel även för bloggen helt enkelt!
Stor kram
Sophia