Garderoben – en kvinnas dröm eller mardröm?

garderob pickyliving

Förra helgen firade jag pappersbröllop, mer känt som tvåårig bröllopsdag. Min mamma hade rest ända från Skåne för att extraknäcka som barnvakt och vi hade sett fram emot dagen i veckor. Vi är inte bortskämda med barnvakt så det kändes nästan högtidligt. Här skulle det tas igen ett års förlorad egentid! Vad skulle vi välja? Lyxbrunch? Massage? Romantisk picknick. Möjligheterna var oändliga.

Vad vi faktiskt gjorde?

Monterade garderober.

I över tio månader har vi haft garderobsdörrar från Picky Living som stått halvt monterade i sovrummet. Tio månader! Det knasigaste var att vi liksom tillslut hade vant oss vid garderobsmisären efter många månaders ”Jag SKA, ska bara göra detta först…” och ”men du borde, jamen DU borde också” . Men tillslut föll vi till föga för Junis skull. Det kändes inte särskilt säkert att ha täcksidor tunga som bly ståendes mitt i rummet när hon far runt på en ettårings vis. Vill påstå att detta beslut nog var den bästa investeringen i vår relation hittills.

I alla fall. Det fick mig att tänka på klyschan om den kvinnliga garderobsdrömmen. Alla kvinnor förväntas dregla över en enorm garderob som sväljer kläder för ett helt fotbollslag. Och gärna ett eget rum med heltäckningsmatta för skosamlingen. I drömmen är förstås alla kläder vikta, strukna, hela, rena och färgmatchade.

Med vår nya garderob har jag en garderobshalva till förfogande för mina kläder. Jag har också delar av ett klädskåp och några lådor i källaren för säsongsförvaring (sorry KonMari, det höll inte hela vägen med att inte säsongsförvara kläder på annat ställe). När vi renoverade vår lägenhet kompromissade vi bort två inbyggda garderober som i dag används till annat. Och jag känner mig helt nöjd med det beslutet. Mer utrymme betyder för min del bara mer av kläder som samlar damm och bidrar till ett dåligt samvete på grund av dålig nyttjandegrad.

Verkligheten verkar tala emot den garderobsdrömmen. Majoriteten av unga människor – och främst kvinnor – känner ångest inför sin garderob och uppger att de inte ens använder hälften av kläderna som de äger.

Jag tror inte att botemedlet för garderobsångest är mer förvaring. Snarare tvärtom. Kanske borde vi förvaringsbanta likväl som vi gör oss av mer överflödiga pryttlar? Det är ju faktiskt det säkraste sättet att se till att inte köpa på sig nytt. Finns det ens något som heter lagom förvaring? Är våra förväntningar av vad som är lagom förvaring egentligen alldeles för mycket förvaring?

hur tänker du med förvaring? Är du maxi-eller minimalist när det kommer till garderobsutrymme?

Här ser du vår garderob i all sin prakt. Blått förstås, eftersom det är det flottaste jag vet.

Kram Sophia

4 Comment

  1. Upplandskullan says:

    Helt rätt – vi har så mycket förvaring som såklart fylls med saker.
    När vårt sovrum ska få en light-renovering inom närmaste året ska byrån bort har jag bestämt. Med lite smartare lösningar i garderoben (hejdå byxhängare!) så får allt från byrån med lätthet plats i vår enorma garderob. Och vi får en möbel mindre i sovrummet – win-win!

    1. Det låter väldigt spännande! Håller tummarna för att det blir bra. =)

  2. Jag skulle önska att jag var minimalist. Vi drömmer väl alla om att ha den perfekta garderoben (i betydelsen ”uppsättning av kläder” menar jag nu) där allt är så välvalt att det bara behövs några få plagg eftersom allt passar till allt, och allt är vackert, elegant, praktiskt, klädsamt, av allra bästa kvalitet och möjligt att variera i det oändliga med olika accessoarer. Sanningen är att i min nuvarande lägenhet har jag förutom en ganska stor gammal byrå med fem djupa lådor (där allt är prydligt sorterat enligt Kon Mari-metoden) samt en 50cm-garderob som fungerar som linneskåp med hyllor, dessutom FYRA dubbelgarderober av den storlek du visar på bilden bara till mig själv. En är för sommarklänningar, en är för vinterklänningar, en med två stänger ovanför varandra är för ”separates”, alltså dräkter, kjolar, blusar och uddakavajer, och en är för ”övrigt”, vilket innebär mitt enda par jeans och mitt enda par andra byxor, en folkdräkt, några aftonklänningar, ett antal riktigt gamla vintageklänningar (alltså från före första världskriget) som bara används ytterst sällan, samt sommarkappor på vintern och vinterkappor på sommaren. Det är första gången jag har så mycket garderobsutrymme och jag måste erkänna att jag älskar det! Äntligen kan alla kläder hänga luftigt med ett par centimeter mellan varje galge, så att ingenting blir klämt och skrynklat, och man kan se allting! Underbart. Men – de upptar nästan en hel långvägg i mitt avlånga sovrum, och rummet hade blivit mycket snyggare om jag hade kunnat få in dem på kortväggen i stället. Fast där finns även en dörr, så då måste jag minska ner beståndet till ”bara” två dubbla garderober och en enkel, och jag vet inte riktigt hur det ska gå till… Jag funderar på att på något vis annektera delar av det som nu är arbetsrum/gästrum och ha out-of-season-kläder där. Kanske. Att få in alla sina kläder i en halv garderob är beundransvärt – grattis!

    1. Haha, tack! Men inte riktigt sant. Jag säsongsförvarar ju även jag. Sen måste jag erkänna att jag ibland också suktar efter en jättegarderob med massor av kläder. Men på något sätt är jag nu tillfreds med mindre garderobsyta. Fast det är ju förstås en smaksak!

Comments are closed.