Testat: laga kläder via Repamera

Mitt under Black Friday som kom att vara en hel vecka, bestämde jag mig för att göra tvärtemot. Nämligen att skicka iväg ett gäng kläder på lagning via Repamera. Jag har följt dem sedan starten och bara väntat på ett tillfälle att testa. Eftersom Repamera fungerar så att man skickar iväg kläder på lagning (som ett slags omvänd e-handel) ville jag samla ihop minst ett par trasiga plagg.

Att beställa

Någon vecka innan gick jag in via deras sajt och beställde lagning för två plagg och uppläggning av två byxor. Betalade gjorde jag med kort och Klarna-utcheckning. Några dagar senare fick jag hem en förfrankerad påse där jag kunde lägga kläderna (och ett kort med ytterligare instruktioner till skräddaren, smidigt) och naturligtvis hade jag hittat ytterligare ett plagg som behövde lagas. Slå upp ordet Livsadministratör i ordboken och där hittar du en bild på min fiende. Jag avskyr att planera och fatta en massa beslut på förhand, för det blir liksom alltid fel. Lyckligtvis har Repamera haft såna som mig i åtanke när de utvecklat tjänsten. Jag kunde bara lägga till ett extra plagg, betala och lägga ner i påsen med de andra. Inga krusiduller här inte!

Leveransen

Knappt ett par veckor senare fick jag ett sms om att kläderna fanns att hämta på närmsta utlämningsställe. De kom ihopvikta i ett rart litet paket med en personlig lapp. Min man, vars enda erfarenhet av lagade jeans är hans frus hantverk, utbrast ”MEN OJ, det syns ju inte?”. Jeansen, som annars gått skrevhålsdöden till mötes, var lagade så skickligt att lagningen knappt är synbar för blotta ögat.

Priset

Allt som allt 1300 för totalt fem skickligt lagade och uppsydda byxor. Inklusive frakt. Det är inte ens nypriset för ett par byxor. Det är i min mening värt varenda krona för att slippa göra arbetet själv.

Sammanfattning

Jag kan å det varmaste rekommendera Repamera. Till alla som vanligtvis sett inte ids laga kläder på grund av krånglet, men också om du är en person som uppskattar gott hantverk. Skräddare som är anslutna till deras tjänst håller toppklass, och av mina fem plagg är vartenda ett lagat med stor omsorg och noggrannhet. Jag är också särskilt svag för en bra kundupplevelse, och jag tycker att Repamera har lyckas att förhöja köpupplevelsen med små, men ack så avgörande, detaljer. Som att det är busenkelt att betala och välja typ av lagning, eller som att man får uppföljningsmejl när plaggen är mottagna (med länk till en Youtube-video om en T-shirts livscykel medan man ”väntar”).

Stor kram

Sophia

 

If you can’t hide it, flaunt it

Jag följer med stor förtjusning @lagningsaktivisterna på Instagram.  Stärkt av inspirationen från kontot gav jag mig i kast med att laga två grå linne-tishor, som båda gått detta hemska öde till mötes.

Men hur tusan lagar man dessa förargliga små hål utan att det syns då?

Eh, inte en susning. Beslöt mig därför att prova en annan lösning. Lagningslappar som man stryker på. Hittade dessa på Etsy för en dryg tjuga stycket.

Värm strykjärnet, stryk på – klart. Tog cirka tjugo sekunder och sitter som berget även efter tvätt.

Om det blev snyggt? Det får du bedöma Stolt hursom!

Ett tu tre hade jag två ”nygamla” t-shirts som funkar till prick allt i garderoben och eftersom de är i naturmaterial är de särskilt välkomna skulle sommaren behaga dyka att upp.

Läste att om man förlänger livet på ett plagg med nio månader minskar plaggets klimatpåverkan i snitt med  27% och vattenåtgången minskar i snitt med 33% (källa: Naturskyddsföreningen). Två vettiga argument för att att lappa och laga kläder efter bästa förmåga, även om man är osäker på slutresultatet. Min devis för lagningar får bli: If you can’t hide it, flaunt it!

Kram Sophia

Hel och ren eller hel alternativt ren?

Klädkoden brukar ju heta ”hel och ren” när det handlar om den minsta ansträngning en förväntas göra klädmässigt. Det vill säga hela och rena kläder. Efter ett år med barn skulle jag för egen del vilja revidera klädkoden till hel eller ren. Det är faktiskt den mesta ansträngning som kan förväntas av någon som står upp till näsan i blöjor och bajs. I min mening i alla fall.

Nuförtiden anstränger jag mig för att laga mina trasiga kläder, antingen efter egen bästa förmåga eller så lämnar jag in dem till skräddaren. Förr brukade jag helt sonika slänga dem i soporna (skämmes) men nu har jag insett att det är mödan värt. Bättre för plånboken, bättre för samvetet och enormt mycket bättre för miljön. Tyvärr går ju många lagningar inte helt sömlöst in i plagget. En lagning som syns är en av mina favorittröjor från Dagmar, som jag bloggade om häromdagen.

Är lappade kläder inte längre hela?

En rejäl maska hade gått i halsringningen och jag lämnade in den till min skräddare som sydde ihop den för en dryg hundralapp. Lagningen syns ju när man tittar nära, och jag ska erkänna att jag till en början störde mig lite på det. Det ska åtminstone vara ”helt och rent” brukade jag tycka. Som att lagade kläder inte räknades som hela. Numera försöker jag i stället tänka att lagade plagg har fått extra kärlek och det är inget att skämmas för. Tvärtom.

Nu är jag nyfiken på dina tankar om lagade kläder. Lagar eller slänger/återvinner du? Lagningar som syns, är det något som stör? Eller kanske till och med tvärtom?

Kram Sophia