klimatklubben

Klimatfrukost: tema klimat & barn

Posted on

I torsdags morse satte jag för en gångs skull larmet i arla morgonstund. Jag och Nils skulle gå på Klimatfrukost med temat ”klimat och barn”, som anordnades av grundarna till klimatklubben. Kan erkänna att jag kände mig bra liten när jag såg de andra, mer celebra namnen, på gästlistan. Till exempel Cecilia Blankens, Nina Campioni, Elsa Billgren med flera. Och lilla jag (med känslan av att vara ett barn som på nåder får sitta vid vuxenbordet)!

På plats i panelen fanns också en av mina favoriter, forskaren Katarina Graffman. Hon är författare till boken ”Vi är vad vi köper”, som jag läste förra sommaren. Medverkade gjorde också företaget Hyber (vars prenumerationstjänst på barnkläder jag också nyttjat) och Therese Lindahl, forskare på Beijerinstitutet.

Hela samtalet spelades in och livesändes på Klimatklubbens Instagram, och finns också att se i sin helhet på youtube (vet att det kommer en video i bättre kvalitet snart, men bokmärk länken om du inte står ut med kvaliteten just nu). Skulle så gärna sammanfatta hela samtalet, men jag tycker att det är bättre att du tittar själv. För titta bör du.

Samtalet ställde många av de svåra frågorna på sin spets. Bland andra:

Hur många barn är rimligt? Kan alla ha flera barn? Denna fråga tycker jag är otroligt intressant – och svår! Min uppfattning är att födelsetalen är intressanta på populationsnivå, men inte på individnivå. Vissa människor vill ha ett barn, andra inga alls och en del många. Men att skaffa barn är mänsklighetens enda syfte (nödvändigtvis inte den enskilda människans), och den mest grundläggande mänskliga drivkraften. Och så måste det få vara! Jag tror också att det är naivt att tro att klimatet är en faktor som påverkar beslutet kring hur många barn man vill ha. Nästa generation är ju anledningen till att vi överhuvudtaget bryr oss om framtiden! Dessutom har forskningen svar på hur vi minskar antalet barn per kvinna: Utbilda kvinnor! Läs gärna Underbara Claras text ”riktiga miljöhjältar skaffar inte barn”.

Hur påverkar barn våra konsumtionsmönster? Det har Katarina Graffman svar på: Mycket! Marknaden är oerhört skicklig på att dra nytta av förändringarna som kommer med en ny fas i livet.

Hur ska vi fostra våra barn till att bli planetskötare och inte ytterligare en generation av miljöbovar? Barn gör som vi gör, och inte som vi säger. Vi kan inte sätta vårt hopp till att nästa generation att städa upp efter tidigare generationers försummelse. Förändringen börjar med oss.

Sammanfattningsvis vill jag avsluta med Katarinas kloka ord. ” Jag hoppas att Sverige kan bli ett föregångsland på ett annat sätt, nämligen att visa andra länder att det inte är mycket information om sakernas tillstånd som får oss att ändra beteenden. Då behöver inte de upprepa samma misstag utan kan gå in och styra upp beteenden direkt till exempel med nudging, regleringar, endast hållbara valalternativ. Då gör man, inte bara säger.”

Vad är dina tankar kring ämnet klimat och barn? Delge gärna. Jag tycker att det är så oerhört intressant, och har ju skrivit mycket om till exempel barn och konsumtion tidigare.

Alla bilder av den toppenduktiga fotografen Caroline Solberg.

En klokare morgon tack vare klimatklubben

Posted on

I går morse sladdade jag åter in med min elcykel till Bee Urban på Garnisonen. Det var dags för den andra upplagan av Klimatfrukost, en slags folkbildande frukost arrangerad av Klimatklubben. Förra gången handlade det om mat och matsvinn, och denna gång var temat ett närliggande; livsmedelsförpackningar.

Jag blev fotad av en av mina favoritbloggare, Emma Sundh, sportandes 2019 års hetaste accessoar: cykelhjälmen. Kände mig bra rask och pigg i en urgammal kjol från Rodebjer och skjorta från Weekday, också den cirka sex år gammal. Om du läst bloggen har du nog sett outfiten många gånger förut, och jag vågar lova att detta inte är sista gången heller. Jeansjackan är från &other Stories och köptes på Hornstulls marknad för tre somrar sen.

Minglet ute på takterassen ville aldrig riktigt ta slut. Ej märkligt alls, eftersom det är helt naturligt att vilja dra sig kvar där ute så länge som möjligt. Hela terassen är som en bit vildvuxen blomsteräng parat med Mandelmanns Trädgårdar. Så vackert.

Temat var alltså förpackningar. Satt bredvid en annan instagramfavorit; @plånbokssmart. Hennes konto har jag tipsat om i bloggen förut. Följ om du inte redan gör det. Jag hämtar så mycket spar- och hållbarhetstips från Denice, som hon ju heter.

Deltog gjorde Livsmedelsföretagens hållbarhetschef Sara Sundqvist, Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén och Fredrik Wikström, docent i miljö-och energisystem vid Karlstads Universitet. Panelsamtalet leddes, precis som förra gången, av Slowfashion-Johanna. Längst nere till höger sitter jag och ser sur ut. Det var jag inte. Försökte bara febrilt anteckna alla viktigheter som sades.

Just livsmedelsförpackningar är något som jag tror att många retar sig på, kanske utan att veta riktigt varför. Åtminstone jag är en sån (jag har ju ryat mot förpackningar inom tex e-handeln förut). Faktum är att dock att förpackningar inom livsmedel är helt nödvändiga. Den stora frågan är: hjälper förpackningen till att förlänga hållbarheten på maten. I så fall överväger den extra hållbarheten den extra klimatpåverkan från förpackningen, är du med? Till exempel håller en plastförpackad gurka sex gånger (tror jag) längre än en utan plast.

Det finns förstås en massa problem med förpackningar. Som:

  • Plasten görs på fossila material, det är inte hållbart och vi måste bli ännu bättre på att återvinna redan tillverkad plast.
  • Svart plast går inte att återvinna (hade ingen aning om detta förrän igår!!). Välj bort förpackningar med svart plast, som tex juicer med svarta plastkorkar. Det kommer jag att göra.
  • Välj kartong före plast och metall. Jag kommer att välja bort till exempel krossade tomater i metallburk hädanefter, vi har ofta krossade tomater från Mutti hemma.
  • Återvinning är jätteviktigt, även om man som i mitt fall måste åka 3 km till närmsta återvinningsstation. Hehe, jag frågade specifikt om detta.
  • Förpackningarna till fil och yoghurt som är gjorda av kartong men har plastkork är urdumma. Tydligen är detta standardförpackningar internationellt, och Sverige var ett unikum som länge höll fast vid sina ”tegelstenar” till yoghurt-förpackningar. Vi kör på ekologisk Fjällfil hemma. Syrlig, krämig och kommer alldeles föredömligt förpackad i en gammal, hederlig tegelsten.
  • För vissa livsmedel står förpackningen endast för en bråkdel av den totala klimatpåverkan, till exempel ost och köttfärssås. Men för till exempel vatten på flaska står förpackningen nästan för hela. Forskarens råd: köp flergångsflaskor! Klean Kanteen gör fina och praktiska i metall. Bonustips: undvik Coca Cola och annan läsk. Det är fullständigt klimatvidrigt att frakta runt sockrat vatten runt halva jordklotet. Vi dricker faktiskt ingen läsk hemma, jag drack det aldrig som barn och har heller aldrig haft något sug som vuxen. Däremot kan det slinka hem en och annan flaska San Pellegrino vid högtider, så fullt så präktig är jag inte.
  • Vi konsumenter är också väldigt skönhetsfixerade och faller ofta för ”fina förpackningar”. Vi måste bli mer kritiska och pressa företagen mer. De lägger stora resurser på att optimera förpackningarna för att de ska sälja så bra som möjligt.
  • Många företag är också usla på att informera om bra vs dåliga förpackningar. Jag tror att många fler hade välkomnat fulare men klimatsmartare förpackningar, om de visste om att de var klimatsmartare.

Det var lite kort vad jag fick lära mig. Tack Klimatklubben för en frukost i folkbildningens namn. Om du vill se hela panelsamtalet kan du kolla in livesändningen i efterhand här.

Stor kram

Sophia

P.S Alla bilder utom den första är tagna av den eminenta fotografen Caroline Frankesjö.

 

2 Comments

Klimatfrukost på tema mat

Posted on

I morse började jag dagen på ett högst ovanligt sätt; på Garnisonens tak där Bee Urban huserar med en prunkande odlingar – mitt i stan. Klimatklubben hade bjudit in till frukost med tema Mat och Hållbarhet. Inbjudna var Naturskyddsföreningens expert, kocken Paul Svensson (vars kokbok jag har hemma och min man ofta bläddrar i för att hitta inspiration till maträtter som funkar flera dagar i rad) och Coops hållbarhetschef. Jag har både arrangerat och gått på många frukostseminarium i mina dagar, men detta ska bokföras som ett av de proffsigaste jag varit på. Johanna från Slowfashion skötte sitt moderatorsuppdrag med den äran.

Jag hade såklart inte med kameran, utan ni får nöja er med att hänga med via min skruttiga Iphone 6.

Såhär fint hade de dukat upp. Denna bild ska jag etsa fast på insidan av ögonlocken tills jag ska duka för fest nästa gång. Brokiga gamla koppar, blommor från trädgården, lite färsk krasse och en linneduk. Varken mer eller mindre behövs för att skapa magi.

Frukosten  stod duon bakom MatJord för, hela menyn var vegansk och närproducerad. Alltså maskrosmarmeladen var så smarrig att jag nästan trillade av stolen. Måste göra egen.

Coop pratade mycket om hur de arbetar för att påverka lagstiftningen. Visste du till exempel att det finns en EU-lag som säger att ägg inte får säljas i butik en vecka innan bäst före-datum? Till råge på allt behövs inte ens bäst före-datum på ägg, de går nämligen inte att missta de färska från de skämda. En helt onödig lag som gör att tonvis med prima ägg förgås i onödan. Den lagen röstar vi mot på söndag, va?

Sammanfattningsvis var de tre deltagarna rörande överens om att mat är ett ganska snårigt område. Mycket av matsvinnet sker redan ute hos bonden, krånglig lagstiftning gör att industrin packar in saker helt i onödan och konsumenter vågar inte längre lita på sitt sunda förnuft utan slänger mat som fortfarande går att äta. Det var de dåliga nyheterna.

De goda nyheterna var flera. Kocken Paul pratade passionerat om hur man till exempel pratar Zero Waste på Grythyttans gastronomiska utbildning. Jag gissar att den termen hade varit helt obekant för de flesta elever som gick där för tio år sedan. Naturskyddsföreningens expert lyfte fram att det förvisso är viktigt att vi individer tar ansvar, men att det är bättre att vara nöjd med vad man gör – och försöker knuffa fler i rätt riktning – än att sträva efter hundra procent perfektion själv. Det är tillsammans som gör vi skillnad!

Företags hållbarhetschef är ofta skickliga på att prata om andras problem och de egna organisationens framsteg. Jag tycker verkligen att Coop har all anledning att vara stolt över sin hållbarhetsansvariga. Hon var rättfram och nämnde flera problemområden som Coop själva kan bli bättre på; sälja mat med kort datum (mycket slängs), sluta utseendediskriminera frukt och grönt och uppmuntra konsumenter att välja klimatsmartare varor i butiken.

Jag skulle behöva skriva en uppsats för att sammanfatta allt jag lärde mig om mat och hållbarhet i dag. Som tur var behöver jag inte det, för du kan kolla på hela frukosten via Klimatklubbens instagram.  Gör det vettja.

Själv tar jag med mig följande:

  • Det är aldrig fel att äta veg. Hemma äter vi flexitariankost, vilket innebär någon portion fisk och fågel i veckan. Jag blev väldigt inspirerad att äta ännu mer vegetariskt, men kommer också att nöja med mig en good enough-princip. ”Man kan inte vara fanatisk”, brukar min farmor säga varje jul innan hon tar en traditionsenlig skiva av julskinkan. Hon har varit vegetarian sedan 50-talet.
  • Varje dag äter tre miljoner svenskar frukost, lunch eller middag som kommer via en offentlig upphandling. Vår förskola prioriterar ekomat, men jag kommer att ligga på dem att servera mer vegetariskt.
  • Hade något sagt ”köttskatt” i en debatt för tio år sedan hade det betraktats lika skändligt som att dansa på Astrid Lindgrens grav. Till och med Coop höll med om att det vore rimligt om köttproduktionen började bära sina klimatkostnader via skattsedeln.
  • Framåt för fula grödor. 45% av all världens frukt och grönt slängs – enbart för att den är ful. Hur sjukt?!
  • Glöm inte att påverka vilka som påverkar oss på söndag. Inför valet ska jag kolla igenom vad mitt tilltänkta parti gör för matfrågan på EU-nivå. Så att jag lägger rösten på rätt parti.

Stor kram

Sophia

3 Comments