Jag har länge tänkt ”hmm, en tvättlina borde vi ha” men sedan inte gjort ett dyft åt saken. Har släpat vårt tvättställ in och ut (mest ut och sedan låtit det stå) och det är ju både bökigt. Men framförallt fult. Och retsamt varje gång tvättstället välter och de nytvättade kläder dunsar ner i savannen (vår gräsmatta).
Varje gång jag ränt in på Nacka Byggnadsvård i andra ärenden har jag pausat vid tvättlinan i ull och klädnyporna i trä. Så fina! Och så hemskt onödigt med en fin tvättlina och tjusiga klädnypor!
”Nej”, kom jag fram till efter resonemang med mig själv. Det är ju inte alls onödigt. Tvärtom. Båda är närproducerade, gjorda av av hållbara material som ull och björkträ. Klädnyporna, eller bykpojkar som de också kallas, är tillverkade efter en gammal öländskt förlaga från mitten på 1800-talet av familjeföretaget Grunne. Det är ju klart att det är dem vi ska ha, och inte något förvisso billigt men i plast och som fraktats från andra sidan jorden.
Och kolla?! Så bra tvätten hänger.
Ibland kastar jag ett get-öga från fönstret och njuter av åsynen.
Klädnyporna går också att användas för att hänga upp grejer på väggen. Det finns ett hål i huvudänden så det är bara att hänga dem på en spik och till exempel montera posters.
Jag förvarar mina i en plåtburk men bara asken i sig är ju skön att vila ögonen på.
Tvätta försöker jag göra så sällan som möjligt. Dels för att det spar på kläderna, men det spar också på vatten och tid. Men när det väl ska göras, ska det banne mig göras med stil.
Det finns en grej som man kan göra om man vill att kläder ska hålla riktigt länge: sluta tvätta dem!
Tvättmaskinen må ha spelat en avgörande roll för kvinnans frigörelse när det begav sig, men jag tror att den tillåts spela lite väl stor roll i dag. Jag gissar att många fortfarande lägger kläder i tvätten efter en, ynka användning.
Det är himla onödigt.
Jag brukar alltid göra en liten besiktning av plagget innan jag hänger in det i garderoben igen. En fläck? Tar jag bort med galltvål. Svettdoft? Det har varit klurigare. Jag har låtit plaggen hänga ute på vädring över natten och det har funkat till en viss mån. Men nu har jag också hittat världens uppfinning:
Pure Effects Clothing Mist.
Det är en liten sprejflaska med en aktiv bakteriekultur som man sprejar direkt på området som luktar. Tjoff-pang så försvinner doften (den är dock parfymerad).
Clothing Misten är uppfunnen av samma svenska tjejer som ligger bakom städprodukterna All Clean, som innehåller bakterier i stället för kemikalier. Misten är biologiskt nedbrytbar och innehåller inga kemikalier.
I alla fall. Jag har kört ett litet test här hemma och sprejat på en linnetisha. Fem dagar i rad använde jag tröjan utan att behöva tvätta. Och detta var medan det fortfarande var värmebölja. Den funkar också på känsligare textilier (kolla bara så att plagget inte blir fläckigt av vatten) och är ett utmärkt alternativ till kemtvätt.
Ganska coolt?
Jag fick upp ögonen för produkten via mitt jobb, Steamery. Men om du vill veta mer går den att hitta på flera ställen på nätet, bara googla.
Visste du att man kan frystorka kläder – alltså låta dem torka utomhus i minusgrader eller i frysen? När det är minusgrader ute blir luften torr och fukten i kläderna dunstar, även om plaggen också fryser och blir stela som kartong. Det är ett riktigt gammalt husmorsknep som använts för att torka tvätt i århundraden. Metoden är energisnål och därför också miljövänlig.
Medan vintern ännu var passade jag på att testa knepet. Jag bar helt enkelt ut torkställningen på terassen och hängde upp en maskin tvätt. Hade kollat SMHI och det skulle vara cirka 4-5 minusgrader. Precis på gränsen (vad jag har läst mig till är metoden som mest effektiv från minus 5 grader och kallare).
Så frystorkar du kläder
När tvätten är färdig och fortfarande blöt hänger du ut plaggen utomhus på tvättlina eller torkställning – precis som du skulle gjort om det var sommar. Det tar sin lilla stund för vattnet i kläderna att avdunsta, så låt dem hänga kvar ute över natten och kanske lite längre än så. För att metoden ska fungera krävs det att yttertemperaturen är -5 C eller kallare. Kall luft har lägre luftfuktighet än varm och därför dunstar vattnet i det blöta plaggen om de får hänga ute tillräckligt länge.
Värt att tänka på: Kolla väderprognosen så att temperaturen är jämnkall över tiden som tvätten hänger ute. Plaggen kan förstöras om de viks, böjs eller slits under tiden som de är frysta. Bäst är att låta det frysta plagget tina upp inomhus utan att det utsätts för onödiga förslitningar. Yllematerial är generellt sätt mindre tåligt än till exempel bomull och polyester, så behandla dina ylleplagg ännu mer varsamt än övriga plagg.
Så gick det:
Jag hade ju kollat temperaturen med SMHI, och det var mitt första misstag. De fyra-fem minusgraderna som utlovades växlande till +1 vid ett par tillfällen, och det slutade med att plaggen hängde ute i två dygn. Sedan plockade jag in dem och lät dem tina upp inomhus. Då var ungefär hälften av kläderna nästan helt torra och hälften ganska fuktiga. De fuktiga kläderna lät jag hänga upp inomhus igen. Fint är att alla kläder luktade friskt och fräscht – inte ett spår av någon unken doft. Några av Junis underställskläder i ullfleece hängde jag ut och det var inga problem. Men som sagt, jag rekommenderar att vara särskilt försiktig med yllekläder.
Efteråt blir kläderna väldigt skrynkliga och får djupa veck. Är du inte vän med strykjärnet eller ångmaskinen är frystorkning alltså inte en metod för dig. Eller så får du resonera som min vän (som också är hållbarhetsansvarig på ett modeföretag); ”Skrynklor på kläderna är ju det hållbara alternativet”.
Jag ångade mina kläder med en ångmaskin och de blev då hur fina som helst. Ångan torkade också de fuktiga plaggen lite snabbare.
Betyg: 3/5. Jag kommer definitivt att testa att frystorka kläder igen. Men nästa gång får det bli när temperaturen är mer stabil. Då hoppas jag att det går fortare och att alla kläder blir torra. Självklart kan man testa att torka dem i frysen också, om man har en frys som tillåter det.
+ Miljövänligt, energisnålt, kläderna luktar väldigt fräscht och man slipper ha tvättstället som en evig fondvägg i vardagsrummet.
– Kräver jämn temperatur och lång torktid, ej för ömtåliga plagg (särskilt ull) och kräver att du stryker eller ångar dem efteråt.
Jag tänker att detta är användbar metod för dig som bor längre norrut. Svårigheten för oss som bor längre söderut är att temperaturen och luftfuktigheten kan växla flera gånger om dagen om man har otur. Och då är det inte tyvärr inte lika effektivt.
Jag önskar att mina fötterna svettades violextrakt, men av allt att döma verkar det inte så. Tvärtom. Mina sneakers luktar fotsvett efter en hel sommar utan strumpor. Att de har mage, va? Jag vet sedan tidigare att man kan lägga cederträblock i skorna som absorberar lukten. Och det finns ju såklart särskilda sulor vigda åt detta ändamål att köpa i skobutiker. Men detta var inget som fanns till hands när behovet uppstod.
Då mindes jag ett husmorsknep om att lägga hela kaffebönor i skorna. En handfull bönor i varje sko som sedan får ligga kvar och uträtta sitt jobb över natten. Sagt och gjort. Hemma hade vi bara dyra, fina italienska bönor men de offrade jag gärna för ett par väldoftande sneakers.
Jag kan säga så här: Mina skor luktar inte fotsvett längre. De luktar espresso. Hela hallen doftar nybryggd espresso när man kliver in. Jag vet faktiskt inte vad jag förväntade mig. Känns ju väldigt självklart såhär i efterhand, men klart förvånande när jag spänd av förväntar tömde skorna.
Aja. Hoppas att espressodoften inte övergår till kaffeandedräkt efter en halvdag. Detta tips får tre av fem. De absorberar ju knappast lukten, snarare kväver den med sin egen.
