Snart kan jag kryssa för ett helt år som köpfri (från allt vad kläder och accessoarer heter) men också bloggare. Det har varit ett oerhört intressant, lärorikt, utmanande och väldigt roligt år. Låt oss titta tillbaka på några av höjdpunkterna.
Januari brakade igång med en glitterbomb till nyårskostym, ambitiösa löften…
.. och braksuccé i Aftonbladet TV (nåja, vi gjorde det åtminstone) för att prata om vårt shoppingfria år. Jag och Martina lyckades båda dyka upp i jeansskorta, Rodebjer Haina-brallor (bästa brallan) och boots. Det enda som skiljer är sisådär två decimeter i längd och att Martina har mitt- och jag sidobena. Så fruktansvärt läskigt och kul på samma gång. Har fortfarande inte vågat titta då jag inte vill veta om jag framstår som en toka. Bättre att leva i ovisshet..
Februari ägnades åt projekt omsömnad. Lagade ovan nämnda Haina-brallor och lämnade in skinnkjolar till läderskräddaren (som också visade sig vara Stockholms största återförsäljare av BDSM-pryttlar och jag fick fullt sjå med att hålla Juni borta från läderpiskor, -huvor och -kroppsstrumpor samtidigt som jag skulle spela oberörd. Till exempel fick min mockakjol en vågad kant, tjusigt va?
I mars flydde vi Stockholms kyla och snålblåst och parkerade oss på Phu Quoc i Vietnam. Egentligen hade vi tänkt resa runt i Vietnam och Kambodja, men ni som har hängt med sedan dess minns att så blev det inte. Vi hade fullt sjå med en vår nyss fyllda ettåring och värmen gjorde att vi inte kunde resa så som vi hade önskat.
Nåväl. Vi åkte på så mycket dagsturer vi kunde. Åt framförallt goda middagar för en spottstyver.
Satt på stränder i solnedgången..
Sportade tunna trikåklänningar.
Badade och hängde på stränder.
Åt färsk frukt och drack iskaffe.
Och suktade efter hotellets morgonrock i detta världsfina print. Höll emot dock och köpte ingenting (så när som på en tygbehållare åt Junis blöjor) på hela resan. Helt sjukt men sant. Inget jag ångrar i dag.
Mars blev till April på det mest fasansfulla sätt. Den 7:e april drabbades Stockholm av ett terrordåd och Juni och Andreas, som var på Kulturhuset (mitt emot Åhlens) tvingades att evakuera under hastiga omständigheter. Mitt i eländet spirade kärleken när Stockholmarna öppnade upp sina hem för alla som inte kunde ta sig hem på grund av nedstängd kollektivtrafik.
April tuffade på. Vi bland annat ner till Skåne..
Och gick på loppis!
Hittade en lampa signerad Josef Frank, en så kallad ”Carl Larsson-lampa” från 60-talet i silkestyg. Tyvärr i ruggigt skick men det löste jag genom att tvätta den med ljummet vatten och galltvål. Och tadaa!
Så kom maj. Jag åkte till Malmö igen för att gå på kalas. Och bestämde mig för att lära mig fota bättre! Det tar sig lite va?
Och det var högsommarvärme! Så sjukt att se dessa bilder nu.
Juni nalkades. Och vi monterade äntligen färdigt garderoben som stått halvfärdig sedan ett år tillbaka.
Det picknickades.
Och firades nationaldag i Rosendals trädgårdar.
Och team Recovering Shopaholics firade midsommar ihop!
I Juli tog vi semester och styrde kosan mot Skåne. Lite utflykter på exempelvis Katrinetorps landeri.
Vi anlitade en barnvakt (mormor) och hade och åkte på spa och sov över (premiär, hurra!)
Jag kämpade på med mina lagade linnetröjor. Tur att det inte var en så varm sommar.
Det var dejtkväll vid stranden i Båstad.
Och promenader i evighetslånga solnedgångar.
Det fikades en masse.
Och mitt i allt detta fattade vi ett livsomvälvande beslut! Att flytta till hus.
Så kom augusti. Jag hade mitt livs ära som toast madame åt min bästa kompis Karin. Gjorde det i lånad klänning eftersom jag inte hade en klänning som lämpade sig för bröllop i lada på Österlen. En av mitt livs finaste dagar!
Fortsatte pyssla med kläder. Tema vågigt ftw. 
Så kom september och det var dags att vinka adjö åt lägenheten på Södermalm. Det var med kluvna känslor som vi lade ut den till försäljning. Har aldrig älskat en lägenhet så som jag älskar denna. Med blått kök.
Gröna tapeter från William Morris.
Och grönt badrum och tre kakelugnar. Givet hur marknaden har utvecklats är jag såklart ganska lättad över att den är såld, men i en drömvärld hade jag behållt den med.
I oktober började vi så smått att flytta in till huset, som ligger i Saltsjöbaden utanför Stockholm.
Och bekanta oss med omgivningarna.
Då hade jag också gått tio månader utan att shoppat så mycket som en socka. Efter att jag postat denna bild köpte jag nya strumbyxor dock, eftersom det är enligt regelboken. (strumpbyxor, mössor och underkläder räknades egentligen inte).
I november beslutade jag mig för att investera i en elcykel för att vara mindre bilbunden. Nu letar jag efter en begagnad cykelvagn så att jag kan cykla även med Juni (har dock köpt barnstol på Blocket).
Och vi började att boa in oss på allvar i huset.
I december hade jag två stora nyheter! Välkommen till famijen Kjell..
Och Ing-Britt! (eller Ping-Ing som Juni säger). Nu leker livet!
Jag räknade också ihop vad jag sparat under året med köpstopp på kläder: 50 000! Mitt framtida jag tackar och bockar.
Detta var årets höjdpunkter! 2017 var ett händelserikt år: Flytt, husliv, kattfamilj, småbarnskaos, hobbyblogg och allt däremellan. Allt har förstås inte varit toppar, och i morgon tänkte jag skriva om 2017 års största misslyckanden. Eller bulor på vägen, om en föredrar att se det så.
Stor kram
Sophia