I torsdags tog jag tåget ner till min gamla hemstad Malmö. På stationen mötte jag upp min kompis Karin. Karinbäst kallar hon sig, själv tycker jag inte att det är något fel på namnet Shantimaster Claseriksson som jag använt i snart tio år.
En kort stund senare åkte jag vidare till min andra bästa kompis Karin. Vi skulle nämligen vidare mot Köpenhamn! Bara vi två.
Innan vi tog tåget till Danmarks huvudstad åt vi frukost på Beyond Us. Och vem var där? Jo, Jasmin Jahja. Vi hade inte setts i person sedan gymnasiet, men tack vare instagram känns det som att det var igår. Jasmin är dessutom instagrams mesta utflyktsinfluencer och hade förstås en massa bra köpenhamnstips att bjuda på. Tack och bock.
På Beyond Us åt jag resans första, men inte sista, gudomliga gröt. Stekta äpplen, nötsmör, hasselnötter, granola, kardemumma och skummad mjölk. Kände mig nästan besudlad i munnen efteråt.
Jag och Karin hade bokat två nätter på Manon Les Suites, ett hotell som är en upplevelse i sig. Efter att vi checkat in, gått till Netto för att handla gin och snacks, svidade vi om till morgonrockar och begav oss till djungelatriumet med pool. Tog inga bilder, men det finns gott om dem på internet.
Mellan 17-19 var det pooltajm. Jag gjorde undantag från alkoholfria policy och unnade mig Gin och Tonic. Fullt rimligt eftersom jag infört alkoholpolicyn själv och inte är känd för att vara särskilt strikt. Mellan 19-20 var det drinkar, snacks och piff på rummet.
Vid halv 9 hade vi bord på Fleisch, ett hak i det restaurangstinna Kødbyen. Glömde fota maten, men den var alldeles ljuvlig. Beställde vad som uppenbarade sig som en Hink och Tonic. Karin fick dricka upp.
Efter att vi marinerat allehanda uppslag på aktiviteter promenerade vi raka vägen hem till hotellet. Tog denna bild 22.22, och låg utslagen som en klubbad björn ej mindre än tjugo minuter senare. Kämpa småbarnsmorsor!
Tur det ändå. Morgonen därpå var vi uppe i god tid. Snörade på oss promenadskorna och knatade ut.
Första stoppet blev frukost Atelier September. Kan det verkligen vara så bra som hypen säger?
Fick in en gröt som såg löftesrik ut. Smör, citron, blåbär och basilika.
Blev ej besviken. Tvärtom blev jag snudd rörd till tårar. Blev också inspirerad av det kantstötta och udda loppisporslinet. Oängsligt danskt. Måste jag klaga blir det på matchatéet, som i SEK kostade 100 kronor och smakade föga mer än en grästuva.
Efter lunch gjorde vi lite butiker. Jag hade sparat Filippas (@fairfashionistafilippas) secondhandguide. På reseller DK plockade jag på mig diverse godbitar. Temat blev oförhappandes Don Quijote går på bondagefest på brittisk herrgård. Dessvärre är den danska växelkursen direkt fientlig och jag fick lämna utan ett enda köp.
På Ambience detail hade de utvalda kläder och inredning. Blev bra sugen på pionen gjord av crépepapper.
Karl Erik Halldén tipsade om Told & Snaps, och vi knatade lydigt dit på en smörrebrödslunch. Hann inte fota innan jag började äta, eftersom jag slukade maten i ett nafs. Så gott!
Sen bar det vidare mot Vesterbro. Jag köpte lite pyssel till barnen på Søstrarna Grene, och Andreas fick en parfym från och lite danskt lakrits i Farsdags-present.
Hem från Vesterbro gick vi inom Glyptoteket. Ett museum som i sig nästan trumfar utställningarna. Karin kallar denna ”om livmodern får bestämma”.
Fiket var också väl värt ett besök. Vi delade på den veganska plommonpajen.
Gin o’ clock!
Efter ca 25 000 steg gick vi till Netto och köpte tonic och snacks, och sen var det gintajm vid poolen i två timmar.
Vid niosnåret var det dags för restaurang igen. Nu blev det fiskrestaurangen Donda. Hade fixat ögonbrynen och lånat Karins partytopp och läppglans som får läpparna att svida. Kände mig inte en dag äldre än 24.
Det blev ostron.
Potatiskroketter.
Och fisktacos. De glömde jag att fota men du får lita på att de var vidunderliga de med. Till dem gin.. Med tonic.
När vi förundrats tillräckligt över köpenhamnsmodet – Är de på permis? Kom de direkt från gymmet? Sängen? – åkte vi vidare till baren Lidkøeb. Där höll jag ut i exakt två timmar innan jag höll på att svimma av alla intryck (.. och gin?). Sen gick vi de sista kilometrarna hem och stupade i säng.
Morgonen därpå vaknade jag och trodde att jag hjärtat skulle pumpa sönder ett revben. Var kall och svettig och illamående. Kunde först inte begripa vad som hade hänt. Sen kom jag på att mina oräkneliga enheter alkohol nog satt sina spår, trots att jag med en dåres envishet framhärdat att det inte_går_att_bli_bakis_på_gin. Man lär så länge man lever.
Slut på rapport!
Missa inte Jasmin och Filippa på instagram, om du vill ha ursprungskällan till alla tips.
Kram
Jag bli så avis! På allt utom ginet. Har inte kommit över tonårsfylla på gin 1987 än. ?
Haha! Nä, Gin är väl inte för alla. Ja, det var en fantastisk minisemester. Så glad!